"Vi behöver organiera oss brett mot angiverilagen"

Foto: Natalia Medina

Kompakt motstånd mot angiverilagen bland offentlighetsanställda 

av Stephen Rigney, Socialsekreterare // Artikel i Offensiv
- - -

Den blåbruna regeringen har under sommaren fortsatt att implementera sin reaktionära och rasistiska invandringspolitik och den 29 november förväntas utredningen om ett ”utökat informationsbyte” – den så kallade angiverilagen – lämna sitt förslag.

"Papperslösa är idag redan i ett otroligt utsatt läge"

Redan idag har offentliganställda en skyldighet att röja uppgifter om vissa papperslösa, det vill säga personer som saknar uppehållstillstånd, om Migrationsverket begär det för att verkställa en utvisning. Men den nya lagen kommer att innebära att arbetare inom vården, lärare och förskolepersonal, bibliotekarier, socialsekreterare med flera blir tvungna att aktivt ta kontakt med Migrationsverket och polisen när man kommer i kontakt med papperslösa.
Regeringen vill förklä sin rasistiska politik som att de vill motverka ett påstått skuggsamhälle och bristande integration. Men en angiverilag kommer att ha den motsatta effekten.

Papperslösa är idag redan i ett otroligt utsatt läge, med få rättigheter och ingen möjlighet att säga emot när de utsätts för exploatering på arbets- eller bostadsmarken. Och trots vad  högern påstår så är tillgången till välfärden och samhällets skyddsnät extremt begränsad. Samtidigt tvingas både vuxna och barn att leva med en ständig oro för risken att utvisas.
Angiverilagen kommer inte att förändra det. Istället kommer det att leda till att ingen vågar ta kontakt med sjukvården, barn och ungdomar kommer inte att kunna delta i undervisning och det kommer att skapas en allmän misstro mot myndigheter ur rädslan för att anges. Det kommer att leda till att det påstådda skuggsamhället – som idag bara är en rasistisk hundvissla – faktiskt kommer att skapas när folk inte ges något annat val än att leva helt utanför samhället.

Den reaktionära effekten av regeringens politik tydliggörs bland annat av den senaste utredningen om en ökad återvandring som – till Sverigedemokraternas stora förtret – har kommit fram till att en del av förslagen som regeringen lagt fram skulle skada integrationen.
Även om utredningen om angiverilagen nu har förlängts till 29 november 2024, är regeringen ändå bestämd med att gå vidare med detta förslag. Detta trots ett brett motstånd bland offentliganställda mot en sådan lag som strider mot mångas grundläggande yrkesetik om att ge stöd och hjälp till de som behöver det.

Enligt en undersökning från Civil Rights Defenders menar två av tre offentliganställda att de inte kommer att följa lagen, medan sex av tio socialsekreterare säger samma sak enligt Akademikerförbundet SSR. Till och med arbetsgivarorganisationer som Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Fremia uppger sig vara emot.
I fjol deltog flera tusen på demonstrationer mot angiverilagen efter ett spontant upprop från några aktivister. Nu är det dags för fackföreningarna att bygga på det motstånd som redan finns och mobilisera på nytt inför den 29 november, för att sätta stopp för lagen.

För många inom offentliga sektorn kommer angiverilagen att leda till stora yrkesetiska utmaningar. Offensiv har intervjuat Hjalte Lagercrantz, socionom och medlem i Akademikerförbundet SSR:

Varför är du emot angiverilagen?

– Angiverilagen går rakt emot de grundläggande värden som är nödvändiga för att bedriva socialt arbete. Angiverilagen gör socialarbetare till polisens informatörer och det ska vi inte vara, vår lojalitet ska tillhöra de man vill att vi ska ange.

Vad tycker du behövs för att mobilisera mot lagen?

– Vi behöver organisera oss brett och om det kommer till den punkten att lagen införs kommer vi att behöva vägra följa den. Står vi inte upp för vår yrkesetik när det blir allvar är den inget värd.■

> 10/9: Manifestation vid riksdagens öppnande – mot regeringens rasism (Mynttorget kl 17)