Stoppa angiverilagen

Foto: Natalia Medina

"Facken måste utlysa en aktionsdag"

Av Katja Raetz, specialistsjuksköterska
- - -

Förra året lanserade den blåbruna regeringen en statlig utredning med uppdrag att undersöka hur offentligt anställda som vårdpersonal, förskolepersonal, lärare och bibliotekarier enligt lag kan tvingas att ange papperslösa, det vill säga människor utan uppehållstillstånd, till Migrationsverket och polisen.
Från första stund har förslaget mött kompakt motstånd från många fackföreningar, till exempel Kommunal, Vårdförbundet och Sveriges lärare.

Även arbetsgivarorganisationer som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Fremia har uttalat sig emot en sådan lag.

”Vi anger inte eftersom det skulle vara oetiskt och bryta mot att ge lika vård till alla utifrån behov”, säger sjuksköterskor på Nynäshamns vårdcentral (Foto: Privat).

Redan idag lever papperslösa vuxna och barn i en enorm utsatthet och otrygghet. Det finns en mängd vittnesmål om rasistiska kontroller, polisen har stora befogenheter att stoppa och kontrollera personer utan någon som helst brottsmisstanke, vilket i praktiken innebär en rasprofilering. Om angiverilagen blir av skulle det innebära att människors, både vuxnas och barns, tillgång till exempelvis vård eller barnomsorg stryps åt. Många kommer att dra sig för att söka nödvändig vård för sig själva eller sina barn, gravida kan tveka inför att göra rutinkontroller och elever kan behöva lämna skolundervisningen.
De blåbrunas utredning är en del av den rasistiska högerpolitiken som drivs igenom av den blåbruna regeringen.

Jakten på flyktingar trappas alltmer upp och angiverilagen tjänar framför allt ett ideologiskt syfte att undergräva papperslösas grundläggande mänskliga rättigheter. Det innebär också att papperslösa än mer isoleras inom samhället.
Utöver ”utökat informationsutbyte” som angiverilagen kallas i direktivet, ska utredningen även se över och förbereda författningsförslag för utökade befogenheter till inre utlänningskontroller, utökade befogenheter för användningen av biometriska uppgifter och DNA-analyser samt sänkt nedre åldersgräns av rätten att ta fingeravtryck från nuvarande 14 år, till exempel vid kontroller (Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, Ju 2022:12). Allt detta har till syfte att generellt misstänkliggöra invandrare.

För de som arbetar inom den offentliga sektorn skulle en angiverilag innebära en enorm etisk stress. Icke förvånade anslöt sig människor till manifestationen mot angiverilagen i september ifjol.
En opinionsmätning genomförd av Civil Rights Defenders i juni i år visade att två av tre anställda inte skulle följa lagen. Akademikerförbundet SSR rapporterade i en nyss genomförd undersökning att sex av tio socialsekreterare inte skulle ange papperslösa om lagen träder i kraft.
Gemensamt krävde de offentligt anställdas fack också i ett seminarium i Almedalen att förslaget ska dras tillbaka.
Trots den omfattande kritiken väljer dock regeringen att låta utredningen fortgå.
Tiden för utredningen har dock förlängts ytterligare och förslaget ska nu presenteras den 29 november. Efter det kommer det att formuleras ett lagförslag.

Denna tid bör nu användas till att mobilisera till aktivt motstånd. För papperslösa är det inte nog att en stor del av de anställda lovar att inte ange, när lagen är på plats kommer rädslan att hamna hos någon av dem som följer lagen att styra. Därför behöver lagen stoppas.
Fackföreningar med LO, TCO och Saco i spetsen behöver mobilisera sina medlemmar.
Möten på arbetsplatser kan användas både för att förbereda aktioner mot angiverilagen och för att diskutera orsakerna till krisen inom välfärden.
Facken måste utlysa en aktionsdag med demonstrationer till den 29 november, såväl utanför riksdagen som runtom i landet.
En sådan demonstrationsdag skulle bli en massiv signal mot den blågula regeringen och dess rasistiska högerpolitik. Den skulle också kunna visa på och demonstrera mot den enorma underfinansieringen av den offentliga sektorn, som trots stora underskott inte får mer resurser medan gigantiska belopp rullas in till militären.

I en tid där det finns fler krig och fler flyktingar i världen än på länge, byggs det allt högre murar för att utestänga flyktingar. Trots att det i stor utsträckning är människor med invandrarbakgrund som står för en stor del av personalen inom vård och omsorg skryter den blåbruna regeringen över att färre invandrar till Sverige och färre får rätten till asyl.
Genom att öka den rasistiska splittringen i samhället kan den blågula regeringen avleda från den egna svagheten och de verkliga strukturella problemen i samhället.
Dagens kapitalistiska samhälle skapar de motsättningar som leder till krig och kriser, och bara genom solidarisk arbetarkamp underifrån oavsett bakgrund kan vi nå en verklig förändring. ■