Fattigdomen i Sverige: mat eller julklapp?

Många barn går hungriga under helgerna och på loven (Foto: Depositphotos).

Antalet personer i behov av matstöd har fördubblats 

av Stephen Rigney, socialsekreterare // Artikel i Offensiv
- - - 

För ett par månader sedan släppte Sveriges Stadsmissioner sin årliga Fattigdomsrapport för 2023 där man på framsidan möts av citatet ”Nu skäms man inte längre”. Jättebra kan man tycka, då ingen ska känna skam över att vara fattig. Men dessvärre följs meningen upp av en till: ”Det är så många som sitter i samma båt”.

"...fler elever äter i skolan och att de också äter mer, särskilt synligt är det på fredagar, måndagar och efter skolloven"

Trenden, både i Sverige och internationellt, har under flera decennier varit mot ökad ojämlikhet. Men denna trend har accelererat först under pandemin (när vi alla ju ska ha suttit i samma båt) och särskilt nu i spåren av levnadskostnadskrisen.
Redan 2021 hade Sveriges ginikoefficient (ett mått på inkomstspridning) nått sin högsta nivå – 0,333 – sedan mätningen började. SCB:s utredare var tydlig med betydelsen: ”Inkomsterna i Sverige har inte varit så här ojämnt fördelade sedan åtminstone 1975”.
Samma år låg andelen av befolkningen med en ”låg ekonomisk standard” (vad som brukar kallas för relativ fattigdom) på 14,7 procent, cirka 1,5 miljoner människor, enligt SCB. De motsvarande siffrorna för ”låg inkomststandard”, det vill säga absolut fattigdom när man inte har råd till nödvändiga saker, var 4,6 procent eller 500 000 personer. För barn under 18 år var det 7,5 procent – drygt 161 000 barn.
Men även där slår ojämlikheten till hårt. Nästan var tredje ensamstående kvinna med barn hade en låg ekonomisk standard, nästan dubbelt så många som ensamstående män med barn. 29 procent av utrikes födda hade en sådan standard jämfört med drygt elva procent för inrikes födda. När det gäller barn som är födda utanför Sverige hade hela 50 procent en låg ekonomisk standard!

Hur läget ser ut nu enligt den officiella statistiken kommer att dröja till 2025 då SCB publicerar siffrorna för 2023. Men det tål att påpekas att de senaste siffrorna avser perioden innan inflationen verkligen hade slagit till och priserna skjutit i höjden.
Den officiella statistiken ger dock bara en bild. Ett mer tydligt tecken på den ökande fattigdomen är att Stadsmissionerna till exempel rapporterar att antalet besökare i behov av någon form av matstöd har fördubblats under de senaste åren. Matstöd utgjorde 72 procent av alla deras insatser år 2022. Bland papperslösa, som den blåbruna regeringen nu vill driva ännu längre under jorden, har behovet av olika stöd­insatser tredubblats.
Under perioden januari till september 2023 hade 3 200 ton mat delats ut eller sålts i Matmissionerna (sociala matbutiker som säljer donerad mat till rabatterade priser för låg­inkomsthushåll). Det är lika mycket som under hela 2022 då antalet ton redan hade ökat med 67 procent jämfört med året innan. Och det är utan att räkna med soppköken, matkasse- och presentkortsutdelningar som drivs av andra organisationer och religiösa samfund.

En liknande trend syns i skolan. I början av år 2023 uppgav sex av tio kommuner till Dagens Nyheter att de har märkt av att matkonsumtionen har ökat i samband med levnadskostnadskrisen. Fler skolor har tidigare vittnat både om att fler elever äter i skolan och att de också äter mer, särskilt synligt är det på fredagar, måndagar och efter skolloven. Det går åt fler portioner och mer protein. Med andra ord går många barn hungriga under helgerna och på loven. Blombackaskolan slutade redan förra hösten att servera soppa på fredagar då det inte var tillräckligt mättande inför helgen.

Samtidigt pressas också skolorna av ökade priser, vilket har lett till förändringar i matsedeln där favoriträtter har bytts ut med annat av kostnadsskäl. Med stora budget­underskott i kommunerna finns en stor risk för att nedskärningar även slår mot skolmaten, som har blivit en livlina för många familjer.

I ett halvår har vi mötts av mantran om att inflationen går åt rätt håll. Men att den nu ligger på drygt fyra istället för nio procent (för matpriser är det fortfarande över sex procent i snitt) handlar bara om nivåer i helvetet när det inte har gått att få saker att gå runt i flera år nu. Det finns inte så mycket att jubla över när frågan just nu är ”Mat eller julklapp?”.