Haninge kvinnojour tvingas stänga skyddat boende

Välkomstpaket för kvinna med barn på Haninge kvinnojours skyddade boende. Men nu tvingas de stänga då kommunerna istället placerar hos vinstdrivande privata företag som ofta saknar utbildad personal, aktiviteter och barnperspektiv. Foto: Haninge kvinnojour.

Kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M) attackerar kvinnojouren för att de inte är vinstdrivande

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv
- - -

"Kvinnojourer har vittnat om hur vinstdrivande företag som har vunnit upphandlingen och inkasserar pengar från kommunen ändå hänvisar kvinnorna under deras tak för att söka stöd av en kvinnojour"

Tidigare i mars skrev vi om att Haninge kvinnojour varnade för att de kan tvingas att lägga ned sitt sista skyddade boende för våldsutsatta och barn. Nu blir det också så. Det pågår en våg av påtvingade nedläggningar av kvinnojourernas skyddade boenden runt om i hela landet, som ett direkt resultat av att kommuner väljer att placera våldsutsatta kvinnor hos privata vinstdrivande företag istället.

Haninge kvinnojour har tidigare haft två lägenheter; den ena stängde för tre år sedan och den andra slår igen vid årsskiftet. En av kvinnojourens två anställda har behövt sluta. Kommunerna placerar inte längre våldsutsatta hos kvinnojourerna som har anställda och kompetens, utan låter privata vinstdrivande företag göra upp i upphandling.
16 av 21 kvinnojourer i Stockholms län har fått lägre beläggning på sina skyddade boenden de senaste åren, visar en kartläggning som P4 Stockholm gjort.
I många fall innebär skyddat boende hos ett privat företag bara en säkerhetsdörr och galler för fönstren. Hos Haninge kvinnojour har det skyddade boendet också inkluderat samtals- och boendestöd, stöd vid myndighetskontakter och aktiviteter för både kvinnorna och barnen.

"De privata tar upp till tre gånger så mycket betalt av kommunerna än kvinnojouren"

Kvinnojourens personal har adekvat utbildning och yrkeserfarenhet av våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, psykisk ohälsa, missbruk, hot- och riskbedömningar, MI (motiverande samtal), Trappan (krissamtal med barn), TMO (traumamedveten omsorg) och hbtqi.
De privata tar upp till tre gånger så mycket betalt av kommunerna än kvinnojouren för varje kvinna som kommer till dem. Det innebär också att det är färre våldsutsatta som får hjälp.
Dessutom saknar många av de privata företagen kompetens att ge ett fullgott stöd åt de våldsutsatta. Kvinnojourer har vittnat om hur vinstdrivande företag som har vunnit upphandlingen och inkasserar pengar från kommunen ändå hänvisar kvinnorna under deras tak för att söka stöd av en kvinnojour. Snacka om vinststrategi!

Under 2022 kontaktade 138 unika kvinnor Haninge kvinnojour. Sammanlagt har 1 249 telefonsamtal, sms och mejl utförts av jourens anställda. Ytterligare 288 stödsamtal har genomförts med kvinnor som har bokat tid för att få träffa anställda i jourens lokal.
Eldsjälarna i Haninge kvinnojour har funnits i över 30 år och fortsätter även sitt arbete utan ett eget skyddat boende.

– Vi tänker bygga en ”Öppen verksamhet” istället, där vi kan ge stödsamtal och rådgivning. Vi vill verka för att kunna bedriva opinion och ge möjligheter för våldsutsatta kvinnor att få delta i grupper för att dela och helas tillsammans. Vi söker statliga medel för att kunna ha två heltidsanställda, berättar Kim Loeld på Haninge kvinnojour till Offensiv.

Kommunstyrelsens ordförande i Haninge, Sven Gustafsson (M), är osmakligt arrogant i en kommentar i Mitt i Haninges kommentarsfält som har en artikel om nedläggningen:

”Denna förening vill inte delta i upphandling av skyddat boende trots att det är så det måste gå till. Märkligt av Mitt i Haninge inte belyser frågan från mer än ett håll. Jag vet att de pratat med kommunen och ansvariga politiker men väljer av någon anledning att göra en enögd artikel. Jag tror att föreningen i övrigt får ca en halv miljon kronor per år för sin verksamhet.”

Att det ”måste” gå till så beror ju på att högern har gynnat de privata intressena och slår undan benen samt skär ner på välfärd, ideella och det offentliga.
Istället för att driva en politik som endast gynnar rika och privata företag, som stänger skolor (som Båtmansskolan) eller tvingar ideella föreningar att konkurrensutsättas, behövs en politik som utgår från de faktiska behoven. ■