Indrivningsblockader med Solidariska byggare

Pelle Sunvisson med megafonen (Foto: Offensiv).

Fem blockader på byggarbetsplatser för att driva in obetalda löner

av Elin Gauffin & Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv
- - -

"Aktionerna visar på en nödvändig väg framåt för den fackliga kampen"

Under fredagen den 26 maj följer Socialistiskt Alternativ (SAV, fd Rättvisepartiet) och Offensiv med när Solidariska byggare och SAC utför fem olika arbetsplatsblockader, med avsikten att driva in obetalda löner till sina medlemmar.

Aktionerna visar på en nödvändig väg framåt för den fackliga kampen. Hur ett direkt och handgripligt fackligt arbete kan ge direkta resultat på plats, hur kollektivt agerande är nyckeln, hur den internationella solidariteten och gemenskap är en nödvändighet för att hindra utslagning och en lönedumpning som drabbar alla.

Första stoppet är på Lidingö, där huvudentreprenören Serneke bygger flera lägenhetshus – Key Facility Management AB är underentreprenören som i sin tur har anlitat arbetsköparen Rusab AB.
Vid första anblicken verkar det vara en lovande arbetsplats med kollektivavtal, men tre medlemmar i Solidariska byggare vittnar om hur de inte fått ut sin lön, ibland blivit beordrade att stanna hemma utan lön och inte fått ID06-kort. Dessa kort registreras varje gång man kommer och går från arbetsplatsen, vilket är en säkerhet för de anställda. På så sätt kan arbetsgivaren aldrig påstå att de anställda har jobbat mindre än vad de faktiskt har. Men inom byggbranschen sker det mycket fusk med detta.
När de tre arbetarna kom till Solidariska byggare hade företaget en sammanlagd löneskuld till dem på 200 000 kronor. Här har företaget Rusab AB och uppdragsgivaren skyllt på varandra och facket har skickat krav till huvudentreprenören Serneke, som har det slutliga ansvaret för att se till att de som arbetar får lön. När kravet inte har besvarats på en månad var en indrivningsblockad nästa steg.

Kontrasterna kan inte vara större. På ena sidan de överdådiga sekelskiftesvillor som prunkar ikapp med blommande syrener. På andra sidan vägen ett slamrande bostadsbygge där 15 byggnadsarbetare snabbt vecklar ut sin banderoll med texten ”Många språk – en kamp!” på fem olika språk. Det rödsvarta fackföreningsbaneret kommer upp. Så tar Pelle Sunvisson upp den stora megafonen och drar igång talkörerna på ryska och alla ropar med.
“Arbetet är gjort!
Lönen är inte utbetald!
Lurendrejare – akta dig, akta dig, akta dig.”

Agnes Lansrot från fackföreningen delar ut informationsblad till de som går förbi och till andra byggnadsarbetare. En av dem vill komma på nästa informationsmöte. Arbetarsången ”Vi bygger landet” (med ursprung från ryska inbördeskriget) spelas ur högtalarna.
Men ganska snabbt tågar blockaden iväg. Man har hittat platskontoret. Vi från Offensiv och de två andra tidningarna – Syndikalisten och företagstidningen Byggindustrin – följer efter.
Vi går alla med in i trapphuset till ett höghus och står och väntar på hissen när platschefen själv kliver ut genom hissdörren och diskussionen startar direkt. Pelle berättar om indrivningsblockaden. Platschefen från huvudentreprenören Serneke säger att han trodde att det var löst. ”Jag fick ett mail förra veckan från Key Facility”, hävdar han och börjar bläddra i mobilen, ”att pengarna skulle vara betalda för tio dagar sedan”. Nej, det har inte hänt, säger Pelle Sunvisson.

Stämningen är lugn. Facket och företagarna sätter sig på en stenmur utanför, vi fyra från media står precis framför. Platschefen ringer upp Key Facility. Snart räcker han över telefonen till Pelle. Efter mindre än en minut är fallet löst. Key Facility kommer att betala ut 200 000 kronor på måndag, berättar Pelle.

– Kan man lita på det? frågar vi från Offensiv.

– Nu när det finns ett tryck från två håll, när vi har huvudentreprenören med oss, så brukar det nästan alltid lösa sig. Annars kommer vi tillbaka, svarar Pelle.

Representanterna från Serneke nickar och säger att de inte vill något annat än att det här ska lösa sig. I diskussionen som följer verkar alla närvarande vara trötta på det kaos som finns på byggena och hur mycket bättre det var förut när det var ett företag med anställda som byggde. Serneke till exempel har själva inga anställda byggare, utan bara tjänstemän som beställer av olika led av underentreprenörer.
Vi från Offensiv är väldigt upprymda över denna viktiga seger, inte minst för de arbetare som stått länge utan lön, men även för den fackliga kampen i allmänhet. Det visar att det går att få igenom sina krav.
Men de luttrade fackföreningskämparna verkar vara vana och skyndar snabbt vidare, det är fyra fler stopp som ska hinnas med. På väg tillbaka till minibussarna hinner vi få en kort intervju med Emil Boss från SAC.

– Solidariska Byggare ingår i Stockholms Lokala Samorganisation av SAC och har 550 medlemmar. Varje söndag håller vi informationsmöten för att nå ut till nya, ibland med över hundra deltagare. Ofta kommer arbetare till oss för att de inte har fått ut lönen. Det är vanligt att de får första lönen, men sen tar det stopp. Vi vill att de blir medlemmar i fackföreningen. 

– På informationsmötena går vi igenom rättigheter, och ofta är det mycket mer än lönen som saknas. Sedan 2020 har Solidariska byggare gett 3 500 människor råd. 

– Indrivningsblockaderna startade vi i augusti och har vid det här laget hunnit med cirka 50 stycken. I december räknade vi att vi kunnat avsluta 600 individuella ärenden, nu borde det vara uppe i 750 stycken. Vi har fått ut sex miljoner kronor från mer eller mindre skurkaktiga företag. 

– Ryska språket är en stor tillgång för oss. En ganska stor andel av våra medlemmar är från Centralasien, främst uzbeker, men också kirgizer, kazaker och tadzjiker. Vi har också flera medlemmar från Georgien. Vi når även ut bra till ukrainska och polska arbetare, samt till spansktalande. Vi skulle behöva fler som talade arabiska och persiska.

Vad får ni för respons från Byggnads (Svenska Byggnadsarbetareförbundet, LO)?

– De reagerar med tolerans. Förhoppningsvis ser de att organiseringen av migrantarbetare och direktaktion är en nödvändighet för alla byggnadsarbetare. Det finns väldigt mycket mer att göra.

Det andra stoppet blir en byggarbetsplats i Rönninge, där det förekommer arbetslivskriminalitet. Ukrainska arbetare har blivit utnyttjade och inte fått ut sin lön från det lettiska företaget Master Industry, som fuskar med skatter och avgifter.
I entreprenörskedjan finns även företaget Björntråden AB, och de olika bolagen skyller löneskulden på varandra. Ledamöter i bostadsrättsföreningen (brf Karlskronaviken) i det nya kvarteret sitter även i styrelsen för Björntråden AB.
I Rönninge finns ingen arbetsledare eller representant från företagen på plats, men Solidariska byggare sätter upp affischer och kommer att fortsätta jobba med frågan. Solidariska byggare fick kontakt med bulgariska och rumänska arbetare. Ingen har jobbat på objektet längre än några veckor (man ser på husen att bygget måste ha pågått betydligt längre än så), vilket brukar vara ett varningstecken på att folk inte får ut sina löner.

I Södertälje besöker Solidariska byggare en arbetsplats där arbetare från Ukraina inte har fått lön på flera månader. Företaget som har anställt dem är Byggarna i takt AB, som dessutom har tvingat sina anställda att ta obetald semester i flera månader, och när de kom tillbaka blev de uppsagda utan att någon lön hade betalats ut.
I ett uppmärksammat reportage från en av indrivningsblockaderna, där Dagens Nyheter följde med, framgick det att Solidariska Byggare tidigare hade 2-3 ärenden i veckan, men nu kommer det 2-3 ärenden per dag.
Pelle Sunvisson menar att byggsektorn skulle rasa samman utan migrantarbetare och vittnar även om att många firmor har ett stort våldskapital och att Solidariska Byggare har hjälpt flera medlemmar som hotats.

Under dagen passar vi på att intervjua Yurii Kudryatsev, som nu är aktiv med Solidariska byggare och som själv har blivit hjälpt av fackföreningen.

– Jag har arbetat på byggen i Sverige i 1,5 år. Jag är ursprungligen från Ukraina, men har både arbetstillstånd och uppehållstillstånd i Sverige. Jag har varit med om två konflikter. 

– I den första konflikten hjälpte Solidariska byggare mig att genom förhandling få ut 50 000 kronor i lön som företaget hade hållit inne. Den andra konflikten, som rör
33 000 kronor, pågår fortfarande. Chefen har gjort sig oanträffbar och vi har vänt oss till polisen för delgivning. 

– Båda de här fallen rör byggen av höghus i Norrtälje med en och samma huvudentreprenör, men olika underentreprenörer.

Är kamratskapen och sammanhållningen viktig?

– Ja! Jag är till exempel här idag med tre vänner. 

– När vi kommer ut nya till en arbetsplats säger vi inte öppet att vi är med i facket. För om vi gör det är chefen på en direkt och synar allt man gör.

Blockadturnén går vidare. På en arbetsplats i Vårberg har papperslösa blivit anställda under några veckor och sedan fått sluta utan att ha fått någon lön. Därefter har andra papperslösa anställts och samma sak har hänt dem. Det är ett systematiskt utnyttjande av personer i en sårbar situation. Byggbranschen är full av fusk och utnyttjande och det pågår helt öppet.
Sista stoppet för dagen blir på Gubbängens skridsko- och bandyhall, som drivs av Stockholms stad. Då tänker man att det kanske skulle vara bättre ställt där, men inte. Under renoveringen av lokalerna har bolaget BaltProffMaster AB arbetat, och hela 15 byggnadsarbetare från Ukraina, Ryssland och Lettland som har jobbat där har inte fått någon lön. Det handlar om sammanlagt en halv miljon kronor som företaget är skyldig dem.

Solidariska byggare har stämt bolaget i domstol och dessutom försatt det i blockad enligt Medbestämmandelagen §41. På hemsidan solidariskabyggare.se finns den svarta listan över alla företag som är svartlistade av Solidariska byggare.
Måndagen efter blockaden berättar Pelle Sunvisson att för Karl, den medlem som har arbetat på Gubbängens skridsko- och bandyhall och som var med under blockaden, betalar huvudentreprenören nu ut hela den innestående lönen. De erbjuder honom dessutom ett schysst jobb direkt för huvudentreprenören. För Karl kan det betyda att han får stanna i Sverige.