För ett riksomfattande vårduppror

Behovet av förnyad vårdkamp och ett riksomfattande vårduppror är akut. Det behövs en helt annan politik som utgår från behoven för att rädda vården (Foto: News Øresund – Johan Wessman / CC BY 3.0).

Årets sommar kan bli vårdens värsta

av Per Olsson // Artikel i Offensiv
- - -

Under lång tid har antalet vårdplatser i Sverige minskat. År 2000 hade Sverige 2,8 disponibla vårdplatser per 1 000 invånare i jämförelse med dagens 2,0. Det är lägst inom EU.

”Antalet vårdplatser på landets sjukhus minskade ytterligare förra året, samtidigt som överbeläggningarna ökade till den högsta nivån sedan Sveriges kommuner och regioner började samla statistik”, rapporterade SVT Nyheter i mars i år.

Enligt makteliten är skälen till varför antalet vårdplatser stadigt minskat inte nedskärningar och marknadsstyrning, utan medicinska framsteg. Men det förklarar inte varför det har försvunnit betydligt fler vårdplatser per 1 000 invånare i Sverige än i andra länder.
Forskning, bland annat en studie från Linköpings universitet som presenterades ifjol, visar att färre vårdplatser orsakar högre dödlighet. Bristen på vårdplatser leder till överbeläggningar, utlokaliseringar samt orsakar den stress och dåliga arbetsmiljö som får vårdpersonal att sluta.

”Minskningen av vårdplatser på sjukhusen har gått för långt – patientsäkerhetsbristerna är så omfattande att de påverkar hela vårdsystemet”, larmade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) i början av året och efterlyste omedelbara åtgärder samt utfärdade vitesförelägganden mot fyra sjukhus. 

De styrande slog dock ifrån sig och påstod att ”antalet vårdplatser inte är det viktigaste”, och de sjukhus som hotades med vite om inte vårdplatsbristen åtgärdades gick till domstol för att slippa.
Ivo krävde exempelvis att Akademiska sjukhuset i Uppsala ska ha minst 612 vårdplatser och hotade med ett vite på 20 miljoner kronor om kravet inte uppfylls. Men i december förra året fastslog Kammarrätten i Göteborg att Ivo inte hade något lagligt stöd för det kravet och det ansåg även Högsta förvaltningsdomstolen. Det kan bara tolkas som grönt ljus, och nu även med juridiskt stöd, till fortsatt vårdplatsbrist och nya nedskärningar.

"till hösten hotar ytterligare nedskärningar eftersom sjukvårdens underskott växer till följd av fortsatt underfinansiering"

Det innebär också att landets regionstyren kan strunta i Socialstyrelsens nya krav på att antalet vårdplatser snabbt ökar med 15 procent eller 2 360 platser, varav 60 är intensivvårdsplatser.
Årets sommar kan bli vårdens värsta och till hösten hotar ytterligare nedskärningar eftersom sjukvårdens underskott växer till följd av fortsatt underfinansiering.
Region Dalarna la exempelvis nyligen en så kallad handlingsplan ”för en ekonomi i balans”, som innebär att hälso- och sjukvården ska bantas med 387 miljoner kronor, och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm har infört anställningsstopp för samtliga administrativa tjänster.

Under pandemin gavs löften om att det nu skulle satsas på vården och de anställda. Nu ser vi att dessa löften bara var prat. I år får vården långt ifrån vad som krävs för att ens klara kostnadsökningarna.
Behovet av förnyad vårdkamp och ett riksomfattande vårduppror är akut. Det behövs en helt annan politik som utgår från behoven för att rädda vården. ■

Därför kräver Socialistiskt Alternativ (fd Rättvisepartiet Socialisterna):

• Omedelbart stopp för vinster i välfärden.
• Rusta vården – inte militären. Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder kronor. För 200 000 nya välfärdsjobb.
• Inga gräddfiler i vården. Förbud av privata sjukförsäkringar i offentligt finansierad verksamhet.
• Stoppa privatiseringarna – återta privatiserad verksamhet. Riv upp vårdvalen och den fria etableringsrätten.
• Skrota New Public Management, ”just-in-time”-system & högerpolitikens budgetregler som sänker vården.
• Behoven ska styra. Låt superrika, storföretag och banker betala för en nödvändig upprustning av välfärden, högre lön samt bättre villkor för de anställda.
• För att orka med ett arbetsliv – sänk arbetstiden med bibehållen lön.
• För en sammanhållen, planerad vård efter behov, offentligt ägd, under demokratisk kontroll av de anställda tillsammans med patientorganisationer och anhöriga.