Matpriserna: Vänstern måste kräva det som behövs

Foto: Depositphotos

Det är dags att kräva förstatligande av de tre stora matjättarna, priskontroll och slopad moms på mat

av Mattias Bernhardsson
- - -

Matpriserna skenade till nya rekordnivåer i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent. På ett år har matpriserna ökat med 20 procent, dubbelt så mycket som inflationen. Trots att de globala livsmedelspriserna har sjunkit 11 månader i rad fortsätter prishöjningarna i Sverige. Genom att höja priserna med mer än de egna kostnadsökningarna gör nu livsmedelsjättarna rekordvinster som aldrig förr.

"Vänsterpartiet har gått från tystnad till teater i frågan om matpriserna"

Det handlar om ICA, Axfood (Willys och Hemköp) och Coop, som tillsammans innehar 90 procent av marknaden och likt en kartell styr import, kommunala och regionala inköp, utbud och prissättning. Detta extrema monopol och rent parasitiska prishöjningar har inga riksdagspartier velat tala om. Tills förra veckan då Vänsterpartiet äntligen tog bladet från munnen. Tyvärr är V-utspelet i tandlöst:

”Vänsterpartiet kräver att regeringen kallar till sig de tre dominerande livsmedelsföretagen för att få kontroll på matpriserna”, skriver Vänsterpartiet om sitt förslag.

”Regeringen bör i första hand försöka få till en frivillig överenskommelse med dessa tre för att stoppa prischocken på mat, men samtidigt vara tydlig med att om detta misslyckas kommer staten gå in med lagstiftning för att reglera dagens marknadsmisslyckande.”

Vänsterpartiet lyfter fram den franska regeringens överenskommelse med några av de största franska livsmedelsföretagen som modellen. Under en tremånadersperiod, till och med den sista juni, kommer kedjorna att frysa priserna på utvalda livsmedelsprodukter till ”lägsta möjliga nivå”, vad det nu innebär.
Faktum är att detta inte är något nytt, precis som kedjornas nästa stora ”rea” inte heller kommer att vara något nytt. De stora franska kedjorna lovade redan i somras att frysa priser på upp till 200 varor.

Megajätten Carrefour sa öppet att de kunde ”ta igen” på andra varor, eller att ”höja mer senare” – för då precis som idag talas det bara om tillfälliga sänkningar, eller tillfälliga frysningar. I Frankrike fortsatte prisökningarna: i februari i år var varorna i snitt 14,5 procent dyrare än året tidigare.
Vänsterpartiet har gått från tystnad till teater i frågan om matpriserna. När dagens ETC i valkampanjen förra året frågade Vänsterpartiet vad de har för förslag blev svaret: ”Vi föreslår idag inga åtgärder direkt mot matpriserna, utan fokuserar på att underlätta människors ekonomi på andra sätt”.

De ”andra sätt” som avsågs var bränslepriserna; Vänsterpartiet gav sig i lag med Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna för förslaget om fem kronor lägre pris vid bensinpumpen.
Av någon outgrundlig anledning drevs inte kravet att slopa momsen på mat. Det som förr var vänsterns paradgren fanns inte med när väl den värsta inflationskrisen på decennier blev realitet förra året. Att slopa momsen på mat – 12 procent av priset på all mat vi handlar – ger inte bara mer i plånboken än vid fem kronor lägre pris vid bensinpumpen, det hjälper hela arbetarklassen oavsett om de använder bil eller kollektivtrafik.

”I valrörelsen slåss partierna om att ge mest i kompensation för de höga el- och bränslepriserna. Men de ökande kostnaderna för mat talas det tystare om (...) Men det parti som kanske kampanjar hårdast för billigare mat sitter inte i riksdagen. Rättvisepartiet Socialisterna hade nyligen en kampanj där ett soppkök sattes upp utanför en mataffär i Stockholm, och fler manifestationer är planerade”, uppmärksammade dagens ETC dagarna innan valet.

Hade Vänsterpartiet plockat upp matpriserna och drivit frågan på samma sätt hade de varit ensamma bland riksdagspartierna att driva valets potentiellt mest avgörande fråga.
Det är positivt att Vänsterpartiet brutit tystnaden om matpriserna. Men det behövs ett tydligt program, som går längre än en tre månaders frysning av utvalda produkters priser. Sänkt matmoms, statlig priskontroll, importkontroll, livsmedelskontroll, småskalig och lokal matproduktion samt konsumentmakt kopplat till miljö och klimat var frågor Vänsterpartiet tog upp på ett samlat sätt vid den förra stora inflationskrisen i början av 1990-talet.

Idag skriar situationen efter ännu radikalare åtgärder. Som Vänsterpartiet i sitt nya ”franska förslag” själva konstaterar utgör tre livsmedelsföretag en oemotsvarad oligarki. Det skulle handla om att förstatliga tre företag snarare än 100. Men att ta över dessa samhällsviktiga företag i samhällets egen ägo och kontroll är inte något Vänsterpartiet driver.
Huvudorsaken till de stora vinsterna och överpriserna är enligt Vänsterpartiet inte ägandet, utan att de tre stora har ”satt konkurrensen ur spel”. Men vad är då lösningen? Ska dessa stora jättar – som enbart styrs av vinstmaximering – frivilligt dela upp sig i mindre företag?

Den som tror att det är ”svårt” att få igenom förstatligande av ett par storföretag bör veta att det är närmast omöjligt att dela upp dem i mindre privata företag. År 1990 var året då en svensk regering senast förstatligade två storföretag. Då var syftet att rädda bankerna och skjuta över kostnaderna på folket, men likväl var det full möjligt att genomföra förstatliganden. Att däremot dela upp privata storföretag i mindre har aldrig hänt.
Det är Vänsterpartiets ensidiga fokus på att ingå i framtida regeringsunderlag, framför att driva arbetarklassens viktigaste frågor, som också förklarar varför de inte längre driver krav på sänkt eller slopad moms på mat.

Vänstern måste stå på sig mot den samlade högerns (från S till M) hittepåargument om att sänkt matmoms – eller höjda löner – skulle ”driva på inflationen”; det är tvärtom stimulans- och räddningspaketen till storföretagen som lade grund för inflationen och som nu drivs på ytterligare av de räntehöjningar som berikar bankerna, Europas mest orättvisa elstöd och – som SCB erkänner – de tre livsmedelsjättarnas prishöjningar. ■


Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för:

• Ta bort momsen på maten – för en omedelbar 12-procentig sänkning av matpriserna.
• Höj barnbidrag, pensioner, försörjningsstöd samt ersättningarna i socialförsäkringarna – utbetala en månads extra barnbidrag.
• Skolan, förskolan och äldreomsorgen ska ha full kompensation för matprisökningarna. Inför avgiftsfri skolfrukost.
• Inför statlig priskontroll. Företag som inte följer priskontrollerna ska förstatligas och ställas under demokratisk kontroll: livsmedelsproducenter och -handlare, elbolag och bostadsbolag.
• Demokratisk planering av företagen och inflytande av fack, konsument-, miljö- och djurrättsorganisationer. Plan för säker och miljövänlig matproduktion utifrån koncepten matsuveränitet och agroekologi genom importkontroll, livsmedelskontroll, småskalig och lokal matproduktion.
• Samhället ska verka för en förbättrad mathälsa, med minskat socker och mer näringsrik samt vegetarisk kosthållning. Ekologiska, animaliefria och lokala varor ska vara de billigaste.