Kamp för meddelarskydd och demokrati på arbetsplatserna

Stärkt lagstiftning räcker inte – bort med marknadsstyrningen 

av Mattias Bernhardsson, arbetsplatsorganisatör för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

- - - 

För första gången prövas nu Lagen om meddelarskydd i privat verksamhet i domstol. Två chefer på Attendo och en HR-specialist står åtalade för att ha delat ut en varning (erinran) till ett vårdbiträde som vittnat om bristande smittskydd till för Expressen.

Lagen om meddelarskydd gäller sedan år 2017 inte bara i offentlig verksamhet, utan även anställda i privat skattefinansierad verksamhet. Det innebär att anställda har rätt att lämna uppgifter till medier utan att risk för påföljd.

Det var under våren 2020 när covid-19 spreds snabbt på många äldreboenden som vårdbiträdet Stine Christophersen reagerade på stora brister i smittskyddet på hennes arbetsplats Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm. Smittan tog sig in på fem avdelningar och på fyra av avdelningarna avled så många som hälften av de boende.
Attendo påstod att vissa smittskyddsåtgärder hade vidtagits, men Stine uppmärksammade flera chefer på att det inte stämde i verkligheten. Dock hände inget. Då valde Stine att kontakta Expressen och berättade om hur smittskyddsåtgärder uteblev samtidigt som smittan spreds.
Därefter kallades Stine in till ett möte med två chefer och en HR-specialist som frågade ut henne om intervjun och därefter gav henne en erinran för ”illojalitet”.

”Det är så illojalt tycker vi de osanningarna som har gått ut”, hörs en av cheferna säga i Stines dolda inspelning som P1 Dokumentär publicerade.

I inspelningen hotas Stine också med avsked om hennes ”illojala betéende” upprepas.
I P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” intervjuas anhöriga som av Attendo försäkrats om att de boende får kohortvård – att sjuka och friska hölls isär och att personal som jobbade med sjuka inte jobbade inte med friska – och intervjuer med anställda som berättar att det var en lögn.

"varannan lärare undviker att lyfta problem på grund av rädsla för repressalier, och fyra av tio lärare som har kritiserat verksamheten säger att de har ”straffats” på grund av det"

Region Stockholms blågröna styre tillsatte en utredning som inte ledde till några som helst påföljder.
Regionstyret har nu själva JO-anmälts för riktlinjer de tog fram inför valet för att tysta anställda. SVT Stockholm avslöjade hur en kommunikationschef försökte styra en publicering i SVT där en barnmorska blev intervjuad.I sin valkampanj kritiserade Socialdemokraterna Attendos inskränkning av meddelarfriheten samt det blågröna styrets hantering – men faktum är att inte ens Socialdemokraternas representanter i Arbets- och personalutskottet yrkade avslag eller reserverade sig mot riktlinjerna för regionens anställda som nu JO-anmälts.

Varken utskottets ordförande, dåvarande finansregionrådet Irene Svenonius (M) eller dåvarande oppositionsborgarrådet Aida Hadzialic (S) – som båda skrev under de nya riktlinjerna – har velat svara på SVT:s frågor.
I maj 2020 rapporterade också fackförbundet Vision om hur kommunledningar i Södermanland, Norrbotten, Västmanland och Örebro manat sina medarbetare att inte svara på frågor från medier om smittspridningen. I några fall har de också avslagit journalisters begäran om att få ut offentliga uppgifter.

Flera enkäter visar hur det finns en tystnadskultur i den offentligt drivna välfärden:

• I april 2020 visade en enkät från revisorerna i Region Västerbotten att nästan hälften av alla anställda ansåg att det fanns en tystnadskultur på arbetsplatsen.
  
  
• I regionens egen enkät  år 2021 svarade 20 procent av de anställda att de undviker att uttrycka missnöje eller rikta kritik mot arbetsgivaren på grund av rädsla för repressalier.

I Luleå visade NSD:s enkät till kommunanställda i våras bland annat:

• Att 71 procent tror att sekretessbelagda dokument – som inte innebär risk för rikets säkerhet eller innehåller patientuppgifter – är förbjudna att dela med sig av.
  
  
• Att 44 procent känner inte till att man som anställd anonymt kan dela med sig avkänsliga uppgifter till media tack vare meddelarfriheten.
  
  
• Att 24 procent har någon gång blivit instruerade av en chef eller kommunikatör att inte svara på frågor av media.

Var tredje underläkare upplever en tystnadskultur enligt en enkät från Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) från 2021. Och 17 procent svarade att de har blivit straffade när de kritiserat verksamheten.
En undersökning från Lärarnas Riksförbund för två år sedan visade att varannan lärare undviker att lyfta problem på grund av rädsla för repressalier, och fyra av tio lärare som har kritiserat verksamheten säger att de har ”straffats” på grund av det.

Det tidigare fackliga ombudet Mikael Bruér berättade för tidningen Läraren att tystnadskulturen stärkts mer och mer i takt med marknadiseringen av skolan:

– Även kommuner uppträder som företag som pratar i managementtermer. Det blir strömlinjeformat och du inte ska uttala dig om du inte har en viss position.

Rättvisepartiet Socialisterna har tagit flera strider för meddelarfrihet och demokrati på arbetsplatserna:

• I Luleå drev vi igenom meddelarfrihet i privat upphandlad verksamhet redan 2012, fem år innan lagen kom.
  
  
• I Haninge pressade vi fram ett klargörande att anställda har rätt att bära protestknappar på sina arbetskläder på arbetsplatsen. Detta efter att chefer försökt förbjuda anställda att bära knappar mot de påtvingade 12-timmarspassen i äldreomsorgen.

Rättvisepartiet Socialisterna menar att det krävs ytterligare stärkning av meddelarfriheten. Men det räcker inte. Vad som behövs är ett stopp för New Public Management, marknadsanpassningen och vinstintresset – hela upphandlingssystemet måste bytas ut mot en offentlig välfärd där behoven styr och där anställda själva har makt och kontroll.