Stoppa SD:s förslag att riva Åbygården

Åbygården. Foto: Allan Jonsson

Rädda fritidsgården och Västerhaninges kulturhistoriska sockencentrum

av Mattias Berrnhardsson
- - -

"Riv Åbygården och bygg simhall där". Det föreslår SD i en motion till Haninge kommunfullmäktige. Åbygården är Haninges mest besökta fritidsgård och tomten utgör en grön oas i centrala Västerhaninge.

Att det ska byggas en ny simhall är alla överens om – frågan är var. Av alla platser man kan föreslå att bygga den nya simhallen på har SD lyckats välja ut ett grönområde med kulturhistoriska byggnader.

– Jag blir alldeles stum. Det vore förskräckligt om de skulle riva Åbygården. Det är trist att de är så angelägna att radera ut den gamla bebyggelsen som visar hur samhället delvis har sett ut, säger Monica Gustavsson, ordförande för hemslöjdsföreningen som riskerar att få ett monsterbygge till simhall bara några meter framför sin entré om motionen skulle gå igenom.

Precis som många andra Västerhaningebor för Monica Gustavsson fram Hanvedens IP som en lämpligare byggplats för simhallen.
Tyvärr är det inte helt omöjligt att SD får igenom motionen; de har ibland majoritet i vissa frågor tillsammans med andra. Därför är det viktigt att bemöta denna vansinnigt dåliga motion.

Klockargården och Västerhaninge hemslöjdsförening, med grön tomt. Föreställ er en fullstor simhall några meter framför Klockargården.

SD:s förslag skulle innebära en förstörelse av hela Västerhaninges gamla kulturhistoriska sockencentrum, bestående av:

• Åbygården, byggt 1922 som skola, idag fritidsgård.
• Klockargården, med anor från mitten av 1800-talet som skola och fattigstuga, är idag både bostad och lokal åt Västerhaninge hemslöjdsförening som i 90 år och med sina 150 medlemmar håller liv i en viktig bit av Haninges kulturhistoria.
• Åby lada, byggd 1922, tills för några år sen en populär antikvitetshandel som idag står tom.
• Lillebo, byggd 1932 för socknens första barnmorska, som idag används av kyrkan, kommunen med flera.
• Förhistoriska gravplatser, stensättningar och fornlämningar.
• Hela tomtområdet som omgärdar byggnaderna och utgör en grön oas i Västerhaninge.

– Det kan inte betraktas som annat än ett helgerån att vilja riva det enda som är kvar av gamla centrala Västerhaninge. Snart står kanske även Klockargården, Åbyladan och Lillebo i tur att försvinna, befarar Monica och frågar ironiskt om det inte snart kommer ett förslag på att bygga bostäder på kyrkogården.

Striden om centrala Västerhaninges utveckling har pågått i många år:
Utvecklingsprogrammet för Västerhaninge som klubbades 2012 utlovade "småstadskaraktär", "hållbarhet", "social och funktionell mångfald", "bostadsnära grönområden och parker" samt "att överbrygga de fysiska barriärer som finns".
Men i verkligheten har de styrande politikerna velat tömma de gamla kulturhistoriska husen för att bygga tätt med bostäder.

"De styrande politikernas vision av Haninge är en ytlig spegelbild av deras egna ambitioner – inte Haningebornas behov eller åsikter"

År 2018 försökte kommunen bli av med Västerhaninge hemslöjdsförening från Klockargården genom att chockhöja hyran. Föreningen har med nöd och näppe klarat hyrorna, mycket tack vare enskilda donationer.
Den populära antikvitetshandeln blev i princip tvingade ut ur Åbyladan; kommunen envisades med tremånaderskontrakt och tillvaron “på nåder” blev till slut ohållbart.

År 2020 kom de styrande betongpartierna S, C, L och KD med ett detaljplaneförslag för centrum som skulle innebära motsatsen mot 2012 års utvecklingsprogram: en tokexploatering med mål att trycka in så många bostäder som möjligt på en så liten yta som möjligt:

• Centrumbyggnader på upp till åtta våningar.
• 1 000 lägenheter inklämt i centrumet.
• Den fina parken mellan pendeltåget och biblioteket skulle byggas bort med en stor simhall.
• Ett parkeringshus på 3-5 våningar skulle slås upp tätt intill Klockargården.

Men efter en kritikstorm av Västerhaningeborna och föreningsliv, som Haninge hembygdsgille och Rättvisepartiet Socialisterna med flera, drogs förslaget tillbaka. Ett nytt förslag väntas läggas fram denna vår. Då kommer helt plötsligt SD med en egen motion om att slå upp den stora simhallen mitt över Västerhaninges kulturhistoria sockencentrum.

Rättvisepartiet Socialisterna har föreslagit en varsam och social bostadsutbyggnad i Västerhaninge:

• Att de nya bostäderna ska tillhöra Haninge bostäder med allmännyttig hyressättning.
• Att det ska byggas med maximalt tre våningar i centrum och två våningar närmast kyrkan samt gamla sockencentrumet.
• Att nybyggnationen ska följa centrumets och stationsområdets karaktäristiska tegeltema.
• Att de nya parkeringarna byggs ned i garage under mark istället för i höga parkeringshus.
• Att hela det gamla sockencentrumområdet samt parken vid biblioteket och stationsområdet bevaras som viktiga gröna oaser.
• Att den nya simhallen förläggs vid ändamålsenliga Hanvedens IP – där det finns stor potential att utveckla idrotts- och sportverksamheter – med ny busslinje.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar också för en demokratisk stadsplanering med omvänd planprocess – där dialogen kommer först. Idag kör politikerna ofta över boende i bygghetsen.
De styrande politikernas vision av Haninge är en ytlig spegelbild av deras egna ambitioner – inte Haningebornas behov eller åsikter. 

Väldigt få Haningebor delar politikernas målbilder, som att "Haninge ska bli storstad!", att "Haninge ska bli över 100 000 invånare!", eller stordriftstänket i välfärden (att slå ihop skolor till enorma skolkomplex där småbarn kläms in med högstadieumgdomar).

Var är de storslagna målen om ökad trygghet, minskade klyftor, allmännyttiga bostäder, bättre skolor, grönområden, kultur, möteslokaler? Vi behöver levande kommundelar – inte sovstäder.

Läs också: 
> Kompi(s)affärernas Haninge (2020)
> Proteststorm mot sönderexploatering av Västerhaninge centrum (2020)
> Kommunens marknadshyror kan tvinga bort Västerhaninge hemslöjdsförening från Klockargården (2018)

> Debatt om bostadsutvecklingen i Jordbro och Västerhaninge (2016)
> Bevara Ribby förskolegård (2016)

> Demonstration för att rädda Lakeside och Åbygården (2015)