Vården på bristningsgränsen

Bilden förstärks av en sjukvård i permanent kris, vilket gräsrotsuppror som En annan vård är möjligt, Sjukvårdupproret med flera länge har larmat om (Foto: Oscar Segerström).

✔️Stabslägen ✔️Överbeläggningar ✔️Övertid 

av Katja Raetz,
specialistsjuksköterska, Rättvisepartiet Socialisternas fackliga kommitté // Artikel i Offensiv
- - -

Runtom i Sverige larmar personal om ohållbara tillstånd inom vården som har eskalerat efter årsskiftet. I Region Stockholm var redan innan jul i princip samtliga slutenvårdsplatser fulla.

SVT publicerade en sammanställning om läget i sjukvården under trettondagshelgen som visade att sedan december befinner sig samtliga sjukhus i Västernorrland och Jönköpings län, sjukhusen på Gotland och Jämtland-Härjedalen, fyra sjukhus i Stockholms, två sjukhus i Norrbotten och delar av region Skåne i stabsläge. Detsamma gäller för hela regionerna Västra Götaland, Östergötland, Blekinge, Västmanland och Norrbotten.
Det finns tre fastställda beredskapslägen inom hälso- och sjukvården: stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge. Sedan SVT gjorde denna sammanställning har dessutom sjukhusen i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrland gått upp i förstärkningsläge, likaså Norrtälje sjukhus i region Stockholm och NU-sjukvården i Västra Götaland, vilket Dagens Medicin har rapporterat om.

Utöver den ökade belastningen på sjukhusvården märks även en överbelastning av testningskapaciteten vad gäller hemtester och analyskapacitet. Pandemin har utöver utsliten personal dessutom skapat en enorm vårdskuld som ökar belastningen även på vårdcentralerna utöver slutenvården.
Lösningarna på krisen är ännu mer övertid och dubbelpass för personal samt överbeläggningar på befintliga avdelningar.
I P4 Västernorrland den 10 januari ger sjuksköterskan Charlotta Lohman på akutmottagningen i Sundsvalls sjukhus en bild av det allvarliga läget:

– Varenda avdelning på sjukhuset är överbelagd och vi har ingen mat att erbjuda patienterna så det är bara tok.

Eftersom vårdplatser saknas stannar flödet upp på akutmottagningar. I sociala medier rapporteras om en mer än dygnslång väntan på akutmottagningar och patienter som placeras i läkarexpeditioner.
Mitt i Stockholm rapporterade om fall där även patienter i behov av intensivvård fick vänta kvar på akuten på Södersjukhuset under den gångna helgen. I flera regioner som Uppsala, Stockholm och Halland har undantag införts vid kritisk personalbrist för personal att arbeta trots bekräftat covidsmitta i samma hushåll, vilket strider mot karantänsreglerna.
De omedelbara orsakerna till den ökade belastningen är både smittspridningen av covid-19 och av andra infektionssjukdomar i befolkningen, samtidigt som fler bland personalen är sjuka. Folkhälsomyndigheten räknar med att toppen av smittspridningen nås denna vecka. Med tanke på skolstarten och att många är tillbaka till jobbet är det dock tveksamt.

Snart två år av pandemi där vårdpersonal har arbetat hårt för att hålla uppe vården har lämnat många utslitna. Samtidigt har åtgärderna att substantiellt förändra läget inom vården uteblivit. Att bara inpränta att ”hålla ut” till kurvan vänder neråt kan inte ses som annat än tomt prat.
Snarare förstärks bilden av en sjukvård i permanent kris, vilket gräsrotsuppror som En annan vård är möjligt, Sjukvårdupproret med flera länge har larmat om. Barnmorskeupproret i Stockholm har under hösten gjort det tydligt att det krävs satsningar i grunden.

Det är regionstyret som har ansvar för sjukvården, som åren innan pandemin främst präglades av åtstramningar vilka orsakade vårdplatsbrist och en ohållbar arbetsmiljö. Trots att enorma resurser har satsats på sjukvården och lett till ekonomiskt överskott i regionerna för 2020 är läget idag inte förbättrat, utan vi har fortsatt en slimmad vård som saknar marginaler.
Det krävs fortsatta protester likt barnmorskeupproret för en offentligt planerad hälso- och sjukvård efter behov.