Rättvisepartiet Socialisternas 14 punkter mot gängkriminalitet och otrygghet
Rättvisepartiet Socialisternas trygghetsprogram för Haninge:
Mattias Bernhardsson, kampanjorganisatör
Ifrah Hassan, projektledare våldprevention
- - -
Allt fler haningebor känner en större otrygghet i sin vardag. Drygt var fjärde invånare i Haninge kommun har oroat sig för att bli överfallen eller misshandlad i området där de bor under en ettårsperiod. Störst är oron i Jordbro, Brandbergen centrum och Handen. Rädslan är nu extra kännbar i Jordbro där det på kort tid varit ett flertal gängrelaterade skjutningar mitt bland bostadsområden och lekplatser.
Otryggheten, som ser olika ut i olika områden, är ett våra största folkhälsoproblem i hela landet. Rädslan att utsättas för våld eller rån, att gå hem sent på kvällen eller att gå och handla i det lokala centrumet begränsar rörelsefriheten och försämrar hälsan avsevärt.
Men våldet skapar inte bara rädsla; på Järva och i Farsta har boende gått samman i protester och riktat krav på trygghetsåtgärder till politikerna.
De flesta partier gör nu utspel om "krafttag" mot gängkriminaliteten – i hopp om röster om 10 månader – men i praktiken gör de ingenting åt problemen; de är frånvarande och otillgängliga mellan valkampanjerna, deras löpsedelsvänliga paroller saknar verklighetsförankring, de har inte lyssnat på de trygghetskrav boende själva för fram, de bor själva inte i de otryggaste områdena och det är deras egen politik gör allting värre och värre.
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Polisen kan låsa in kriminella, men det löser ingenting om samhället är så dysfunktionellt att nya generationer unga hamnar i gängkriminaliteten. Det handlar om en ytterst liten andel unga som går den vägen, även i de mest utsatta områdena, men det finns en grogrund av olika riskfaktorer – varav flera sammanspelar – som inte går att ta miste på oavsett vilken studie man tittar på: Ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, trasiga familjer, frånvarande föräldrar, våld och droger i hemmet, svag anknytning inom familjen, psykisk ohälsa, funktionsvariationer utan att få rätt stöd stöd i tid och att inte få hjälp att klara skolan.
Utöver riskfaktorer finns också skyddsfaktorer: exempelvis trygga miljöer utanför hemmet såsom trygga bostadsområden med gemenskap, idrott, musik, föreningsliv, resursstarka skolor med mera.
Haninge(s)tyrets politik bidrar till otryggheten
Både vad gäller riskfaktorer och skyddsfaktorer har det socialdemokratiskt ledda kommunstyrets politik i Haninge under de senaste två mandatperioderna varit förödande för barn och unga:
Social sammanhållning
Grunden för all trygghet i samhället är ekonomisk och social trygghet; trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer – från skolan, hemmet, arbetsplatsen och föreningslivet. Inom psykiatrin talas det ofta om att främja "socialt kapital", känslan av sammanhang, att vara en del av samhället. Paradoxen är att högerpolitiken de etablerade partierna för innebär motsatsen.
Otryggheten slår rot än mer i kommundelar där politikernas nedrustning av välfärd, service, fysisk miljö, föreningsliv och mötesplatser under lång tid har bidragit till att splittra den sociala sammanhållningen. Detta är extra påtagligt i Jordbro. Det blir en negativ spiral. Otrygghet på gator, skolor i kris, förskolor med stora barngrupper, usel boendemiljö och chockhyreshöjningar driver på utflyttning bland boende med rötter i området – medan nyinflyttade utan socialt nätverk i området hamnar i en sovstad utan mötesplatser och utan socialt sammanhang.
Åtgärder som signalerar eller fungerar?
De etablerade partierna som skapat dessa grundläggande problem lägger inte fram några riktiga lösningar utan ägnar sig åt plakatpolitik: fler poliser, fler kameror och visitationszoner är krav politiker lägger för att det ska låta som att de "tar i med hårdhandskarna". Att utöka antalet poliser är kanske den mest beprövade trygghetsinsatsen av alla och har utgjort de stora partiernas standardlösning i 30 års tid. Med facit i hand kan vi bara konstatera att det inte finns en sådan mirakelkur. Om fler poliser inte fungerade för 30 år sen, varför skulle det fungera idag? Förslaget om visitationszoner liknar att kasta ett stort fiskenät för att fånga en fluga. Polisen vet redan vilka som är gängledare, vilka som är gänganslutna, var de bor och var de säljer droger. Förslaget om visitationszoner där polisen stannar och visiterar vanliga boende, ungdomar och arbetare (oftast utifrån hudfärg) är så missriktat det kan bli.
Vi behöver inte trygghetsåtgärder vars syfte är att "signalera", vi behöver trygghetsåtgärder som faktiskt fungerar.
Ett program från fronlinjen
Rättvisepartiet Socialisternas trygghetsprogram bygger på massdialog med boende, föreningsliv och anställda som jobbar i frontlinjen i dessa frågor – kraven har tagits fram på stormöten, inte i slutna rum av politiker och mediastrateger.
Förändringen som behövs måste vara grundläggande, inte ytlig. Därför lägger vårt program ett stort fokus på trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer samt ekonomisk och social trygghet – det viktigaste för att förhindra rekrytering av unga in i gängkriminalitet. Men det finns också ett fokus på viktiga trygghetsåtgärder som behövs för ökad trygghet snabbare: som avhopparverksamhet, fältassistenter, trygghetsvärdar och fysiska trygghetsåtgärder.
Avhopparverksamhet
Det översta kravet, att starta upp Sluta skjut-projektet, ett inteventionsprogram riktat mot de kriminella gängen bygger på faktumet att det enligt polisen finns rekordmånga gängmedlemmar som vill hoppa av, något som dock är förenat med otaliga hinder och problem. Lyckad avhopparverksamhet måste oftast inkludera flytt, skyddad identitet samt jobb- och utbildningsvägar.
Andra delar av projektet är att pressa gängmedlemmar på flera plan, från ordnade möten där myndigheter förklarar vad som väntar om de fortsätter på samma väg till ordnade konfrontationer med brottsoffer, anhöriga och representanter från områdets föreningsliv och civilsamhälle.
Projektet finns i Malmö som ett samarbete mellan staden, socialtjänsten, polisen, kriminalvården och andra myndigheter. Sedan projektet startade har skjutningarna i Malmö minskat med 37 procent (2017-2020) medan skjutningarna fortsatt eskalera i Stockholm. Det saknas visserligen studier som visar på en direkt koppling mellan projektet och det minskade antalet skjutningar, men det går inte vänta på studier när skjutningar ökar drastiskt, att bara fortsätta som vanligt inte är ett alternativ.
Fältassistenter och trygghetsvärdar
Vad gäller ökat trygghet på gator och torg, så skiljer sig våra krav på trygghetsvärdar samt fler fältassistenter avsevärt från högerns krav på väktare. Väktare har bara ett par veckors utbildning. Trygghetsvärdarna ska vara utbildade socialsekreterare och ska kunna klara av deskalering. Trygghetsvärdar har visat sig kunna få ner bråk och stök i centrum bättre än poliser just på grund av sin utbildning. Medan fältassistenterna arbetar uppsökande gentemot ungdomar så ska trygghetsvärdarna arbeta stationärt i och omkring lokala centrum, gå ronder mellan butiker, krogar vid stängningstider och pendeltågsstationer vid otrygga tidpunkter.
Brotten på gator och torg är oftast fokuserade till ett fåtal platser per område, vilket innebär att satsningar på trygghetsvärdar och fältassistenter inte är något som skulle ske i blindhet; enligt en polisrapport är exempelvis 90 procent av alla brott i Västerhaninge koncentrerade till pendeltågsstationen, Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen.
2018 fick Rättvisepartiet Socialisterna igenom att det skulle anställas fältassistenter. Idag finns sex stycken, vilket är långt färre än de 16 vi krävt för att de ska kunna täcka in alla stora kommundelar.
Självorganisering
Det viktigaste för att bekämpa otrygghet och gängbildning är däremot självorganisering; att vi vanliga boende sätter ned foten tillsammans, att hela områden går ihop och demonstrerar för trygghetskrav, att alla föreningar agerar tillsammans, att grannar går ut och backar varandra när någon hotas enligt devisen en för alla och alla för en.
Det var andan när 100 jordbrobor slöt upp för frisörerna som utpressades av kriminella för två år sen, vilket tillfälligt skapade mer trygghet i centrumet. Vi måste nu fortsätta att samlas och att ta plats för att visa att vår ort tillhör alla och ska vara trygg för alla. ■
Rättvisepartiet Socialisternas film: Offra inte Haninges unga:
Allt fler haningebor känner en större otrygghet i sin vardag. Drygt var fjärde invånare i Haninge kommun har oroat sig för att bli överfallen eller misshandlad i området där de bor under en ettårsperiod. Störst är oron i Jordbro, Brandbergen centrum och Handen. Rädslan är nu extra kännbar i Jordbro där det på kort tid varit ett flertal gängrelaterade skjutningar mitt bland bostadsområden och lekplatser.
Otryggheten, som ser olika ut i olika områden, är ett våra största folkhälsoproblem i hela landet. Rädslan att utsättas för våld eller rån, att gå hem sent på kvällen eller att gå och handla i det lokala centrumet begränsar rörelsefriheten och försämrar hälsan avsevärt.
Men våldet skapar inte bara rädsla; på Järva och i Farsta har boende gått samman i protester och riktat krav på trygghetsåtgärder till politikerna.
De flesta partier gör nu utspel om "krafttag" mot gängkriminaliteten – i hopp om röster om 10 månader – men i praktiken gör de ingenting åt problemen; de är frånvarande och otillgängliga mellan valkampanjerna, deras löpsedelsvänliga paroller saknar verklighetsförankring, de har inte lyssnat på de trygghetskrav boende själva för fram, de bor själva inte i de otryggaste områdena och det är deras egen politik gör allting värre och värre.
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Polisen kan låsa in kriminella, men det löser ingenting om samhället är så dysfunktionellt att nya generationer unga hamnar i gängkriminaliteten. Det handlar om en ytterst liten andel unga som går den vägen, även i de mest utsatta områdena, men det finns en grogrund av olika riskfaktorer – varav flera sammanspelar – som inte går att ta miste på oavsett vilken studie man tittar på: Ekonomisk utsatthet, arbetslöshet, trasiga familjer, frånvarande föräldrar, våld och droger i hemmet, svag anknytning inom familjen, psykisk ohälsa, funktionsvariationer utan att få rätt stöd stöd i tid och att inte få hjälp att klara skolan.
Utöver riskfaktorer finns också skyddsfaktorer: exempelvis trygga miljöer utanför hemmet såsom trygga bostadsområden med gemenskap, idrott, musik, föreningsliv, resursstarka skolor med mera.
Haninge(s)tyrets politik bidrar till otryggheten
Både vad gäller riskfaktorer och skyddsfaktorer har det socialdemokratiskt ledda kommunstyrets politik i Haninge under de senaste två mandatperioderna varit förödande för barn och unga:
- Jordbrogården stängdes, landets mest prisade fritidsverksamhet för barn med funktionsvariationer.
- Ungdomshuset Lakeside stängdes, återstartades i mycket mindre skala under namnet Porten som sen också stängdes.
- Jordbro kultur- och föreningshus revs och föreningar sattes på gatan.
- Lyckebygården och Dalarö fritidsgård stängdes.
- 0-taxan (avgiftsfria hallar och lokaler för ungas idrott) togs bort.
- Finansieringen för Sportoteket (gratis utlåning av sportutrustning för ungas idrotter) togs bort.
- Skyddade boenden upphandlades – nu placeras våldsutsatta kvinnor och barn på vandrarhem istället för kvinnojourernas skyddade boenden med utbildad personal.
- Flyktingfamiljer och bostadslösa barnfamiljer har placerats i baracklängor med vattenskador, mögel och kackerlackor.
- Familjecentralerna med öppna förskolor och BVC i Jordbro och Brandbergen har stängts.
- Hårda nedskärningar på nästan all icke lagstyrd verksamhet i Socialtjänsten har genomförts, inklusive på missbruksvården för unga.
- 12-timmarspass under helg i äldreomsorgen har införts som tillsammans med ökade antal extrapass lett till att barn till anställda som är ensamstående lämnas själva allt fler helger och kvällar.
- Vinstmål i budgeten har prioriterats trots krisen i skolan; Haninge är en av landets absolut sämsta skolkommuner när det kommer till resurser till undervisning, utbildade lärare och lärartäthet (med jättestora klasstorlekar som följd).
Social sammanhållning
Grunden för all trygghet i samhället är ekonomisk och social trygghet; trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer – från skolan, hemmet, arbetsplatsen och föreningslivet. Inom psykiatrin talas det ofta om att främja "socialt kapital", känslan av sammanhang, att vara en del av samhället. Paradoxen är att högerpolitiken de etablerade partierna för innebär motsatsen.
Otryggheten slår rot än mer i kommundelar där politikernas nedrustning av välfärd, service, fysisk miljö, föreningsliv och mötesplatser under lång tid har bidragit till att splittra den sociala sammanhållningen. Detta är extra påtagligt i Jordbro. Det blir en negativ spiral. Otrygghet på gator, skolor i kris, förskolor med stora barngrupper, usel boendemiljö och chockhyreshöjningar driver på utflyttning bland boende med rötter i området – medan nyinflyttade utan socialt nätverk i området hamnar i en sovstad utan mötesplatser och utan socialt sammanhang.
De etablerade partierna som skapat dessa grundläggande problem lägger inte fram några riktiga lösningar utan ägnar sig åt plakatpolitik: fler poliser, fler kameror och visitationszoner är krav politiker lägger för att det ska låta som att de "tar i med hårdhandskarna". Att utöka antalet poliser är kanske den mest beprövade trygghetsinsatsen av alla och har utgjort de stora partiernas standardlösning i 30 års tid. Med facit i hand kan vi bara konstatera att det inte finns en sådan mirakelkur. Om fler poliser inte fungerade för 30 år sen, varför skulle det fungera idag? Förslaget om visitationszoner liknar att kasta ett stort fiskenät för att fånga en fluga. Polisen vet redan vilka som är gängledare, vilka som är gänganslutna, var de bor och var de säljer droger. Förslaget om visitationszoner där polisen stannar och visiterar vanliga boende, ungdomar och arbetare (oftast utifrån hudfärg) är så missriktat det kan bli.
Vi behöver inte trygghetsåtgärder vars syfte är att "signalera", vi behöver trygghetsåtgärder som faktiskt fungerar.
Ett program från fronlinjen
Rättvisepartiet Socialisternas trygghetsprogram bygger på massdialog med boende, föreningsliv och anställda som jobbar i frontlinjen i dessa frågor – kraven har tagits fram på stormöten, inte i slutna rum av politiker och mediastrateger.
Förändringen som behövs måste vara grundläggande, inte ytlig. Därför lägger vårt program ett stort fokus på trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer samt ekonomisk och social trygghet – det viktigaste för att förhindra rekrytering av unga in i gängkriminalitet. Men det finns också ett fokus på viktiga trygghetsåtgärder som behövs för ökad trygghet snabbare: som avhopparverksamhet, fältassistenter, trygghetsvärdar och fysiska trygghetsåtgärder.
Avhopparverksamhet
Det översta kravet, att starta upp Sluta skjut-projektet, ett inteventionsprogram riktat mot de kriminella gängen bygger på faktumet att det enligt polisen finns rekordmånga gängmedlemmar som vill hoppa av, något som dock är förenat med otaliga hinder och problem. Lyckad avhopparverksamhet måste oftast inkludera flytt, skyddad identitet samt jobb- och utbildningsvägar.
Andra delar av projektet är att pressa gängmedlemmar på flera plan, från ordnade möten där myndigheter förklarar vad som väntar om de fortsätter på samma väg till ordnade konfrontationer med brottsoffer, anhöriga och representanter från områdets föreningsliv och civilsamhälle.
Projektet finns i Malmö som ett samarbete mellan staden, socialtjänsten, polisen, kriminalvården och andra myndigheter. Sedan projektet startade har skjutningarna i Malmö minskat med 37 procent (2017-2020) medan skjutningarna fortsatt eskalera i Stockholm. Det saknas visserligen studier som visar på en direkt koppling mellan projektet och det minskade antalet skjutningar, men det går inte vänta på studier när skjutningar ökar drastiskt, att bara fortsätta som vanligt inte är ett alternativ.
Fältassistenter och trygghetsvärdar
Vad gäller ökat trygghet på gator och torg, så skiljer sig våra krav på trygghetsvärdar samt fler fältassistenter avsevärt från högerns krav på väktare. Väktare har bara ett par veckors utbildning. Trygghetsvärdarna ska vara utbildade socialsekreterare och ska kunna klara av deskalering. Trygghetsvärdar har visat sig kunna få ner bråk och stök i centrum bättre än poliser just på grund av sin utbildning. Medan fältassistenterna arbetar uppsökande gentemot ungdomar så ska trygghetsvärdarna arbeta stationärt i och omkring lokala centrum, gå ronder mellan butiker, krogar vid stängningstider och pendeltågsstationer vid otrygga tidpunkter.
Brotten på gator och torg är oftast fokuserade till ett fåtal platser per område, vilket innebär att satsningar på trygghetsvärdar och fältassistenter inte är något som skulle ske i blindhet; enligt en polisrapport är exempelvis 90 procent av alla brott i Västerhaninge koncentrerade till pendeltågsstationen, Centrumvägen, Ringvägen, Tungelstavägen och Kyrkvägen.
2018 fick Rättvisepartiet Socialisterna igenom att det skulle anställas fältassistenter. Idag finns sex stycken, vilket är långt färre än de 16 vi krävt för att de ska kunna täcka in alla stora kommundelar.
Självorganisering
Det viktigaste för att bekämpa otrygghet och gängbildning är däremot självorganisering; att vi vanliga boende sätter ned foten tillsammans, att hela områden går ihop och demonstrerar för trygghetskrav, att alla föreningar agerar tillsammans, att grannar går ut och backar varandra när någon hotas enligt devisen en för alla och alla för en.
Det var andan när 100 jordbrobor slöt upp för frisörerna som utpressades av kriminella för två år sen, vilket tillfälligt skapade mer trygghet i centrumet. Vi måste nu fortsätta att samlas och att ta plats för att visa att vår ort tillhör alla och ska vara trygg för alla. ■
Rättvisepartiet Socialisternas film: Offra inte Haninges unga:
- Starta "Sluta skjut"-projektet i Haninge i samarbete med Kriminalvården och andra myndigheter; interventionsprogram mot de kriminella gängen med ordnade konfrontationer med brottsoffer, anhöriga och civilsamhälle samt avhopparverksamhet som inkluderar flytt, skyddad identitet samt jobb- och utbildningsvägar.
- Mer resurser till Förebyggarteamet och fler fältassistenter (sex av de 16 vi föreslagit har anställts) för att klara av att ha bra närvaro bland ungdomar.
- Anställ trygghetsvärdar till alla otrygga kommundelscentrum och pendelstationer.
- Ut med slumvärdarna som äger förfallande kommundelscentrum och bostadsområden, återta dem i kommunal regi och rusta upp utan chockhyreshöjningar och renovräkningar. Nej till marknadshyror.
- Fysiska trygghetsåtgärder som nattbelysning på alla offentliga stråk och omedelbar upprustning och nattbelysning av nedgångna idrottsytor.
- Socialtjänsten behöver mer resurser och upprättande av mobil enhet för att bättre stödja och ge insatser till föräldrar – särskilt ensamstående – med barn i riskzonen; bygg ut missbruks- och beroendevården, upphör med placeringar av barnfamiljer eller våldsutsatta med barn i vandrarhem och höj budgeten för genomgångslägenheter och placeringar i skyddade boenden med utbildad personal.
- Alla barn ska klara skolan; skolorna behöver fler resurslärare och elevvårdande personal, maxantal på 20 elever per klass, mer resurser till Trygghetsteamen och diagnosutredningar samt till läxhjälp på skoltid vilket är avgörande för elever med svår hemmasituation.
- Återöppna de nedlagda familjecentralerna med öppna förskolor och BVC i Jordbro och Brandbergen.
- Återöppna de nedlagda möteslokalerna och fritidsgårdarna, håll alla fritidsgårdar kvällsöppna sju dagar i veckan samt utveckla verksamhet som är åldersspecifik och motverkar machokultur bland pojkar.
- Det utlovade kultur- och föreningshuset i Jordbro måste byggplaneras nu, ska vara lika stort som det kommunen rev och välkomna tillbaka alla ungdomsföreningar som kommunen sparkade ut.
- Idrotts- och föreningslivet behöver mer stöd för att få till stånd ökad organiseringsgrad bland unga; höj föreningsstöden från Kultur- och demokratinämnden samt Idrotts- och fritidsnämnden och stoppa kommunens införande av marknadshyror på föreningslivet.
- Återinför 0-taxan (avgiftsfria hallar och lokaler för ungas idrott) och Sportoteket (gratis lån av sportutrustning för ungas idrotter) samt satsning på lovaktiviteter och behovsprövade kolloverksamheter.
- Mer tid till barnen; inför 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön i Haninge, ta bort 12-timmarspassen och möjliggör för ekonomiskt utsatta föräldrar med flera ofrivilliga otrygga jobb på obekväm arbetstid att få trygg anställning med kollektivavtalsenliga villkor och familjevänliga scheman.
- Byt ut kommunens vinstmål i budgeten mot mål att bekämpa fattigdom, otrygga jobb, arbetslöshet, trångboddhet, drogmissbruk, våld i hemmet och otrygg uppväxt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.