Historisk vårdkris runt hörnet

Uppemot 200 000 operationer kan komma att ställas in i år

av Katja raetz, specialistsjuksköterska

- - - 

Ett nytt ord har seglat upp i skuggan av pandemin – vårdskuld. Fler än 200 000 operationer kan ställas in i år varnar Läkarförbundet. Enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren stod redan vid pandemins början 113 000 människor i kö till operation och behandling.

"Pandemin har avslöjat hur det nyliberala tänket med New Public Management och just-in-time gjort sjukvården extremt sårbar"

Under pandemin, till juni månad, hade minst 70 000 operationer ställts in. Vårdskulden handlar dock inte bara om inställda operationer. Bland annat har cancerscreening tidvis ställts in. Som Läkartidningen rapporterade har regionerna Stockholm och Gotland stoppat screening både för cancer och buk­aorta­aneurysm. I Västmanland, Värmland och Dalarna stängde man för bröstcancerscreening. 

Även då screeningen återupptogs går den fortsatt på sparlåga. Så kommer 18 av 21 regioner inte att kunna uppfylla det lagstadgade kravet på mammografi vartannat år för alla kvinnor mellan 40 och 74 år. En stor del av de 100 000 tester för livmoderhalscancer som stoppades i början av pandemin kommer sannolikt inte att kunna genomföras i år.

Bakom dessa siffror gömmer sig ett oerhört lidande av alla de människor som redan länge väntat på till exempel höft- eller knäoperationer, ögonoperationer med mera. Pandemin blottlägger tidigare brister. 

I februari i år kom Socialstyrelsen ut med sin rapport ”Öppna jämförelser – Sex frågor om vården” som avser tiden innan pandemin. Rapporten visar att andelen patienter som fått en planerad operation utförd inom 90 dagar minskat för sjätte året i rad, med stora variationer mellan regionerna. 

Dessutom har antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter ökat för varje år mellan 2014 och 2018, och låg 2019 på i princip samma höga nivå som året innan. Med pandemin har denna situation blivit än värre.

Det finns även en dold vårdskuld. Den 15 maj pub­li­ce­ra­des på Vårdgivarguiden, en webbplats för vårdgivare i Region Stockholm, en notis hur husläkarmottagningar uppmärksammar att remisser till specialistvård skickas tillbaka med anledning av pandemin trots att detta inte får ske. 

Detta innebär att de patienterna inte ens kommer in på väntelista och därmed inte finns i någon statistik. Det finns många tecken på att människor självmant avstått från att söka vård, inkluderad akutsjukvård.

Kostnaden för inställda operationer och annan vård beräknas i Region Stockholm till 1,5 till 2 miljarder kronor. Och ännu har lagda varsel på Karolinska i Stockholm inte dragits tillbaka. Som Offensiv i tidigare artiklar har förklarat har dessa system rivit upp sammanhållen vård och lämnat över vården till marknaden med vinst som drivkraft, vilket resulterat i att vården blivit mer ojämlik.
Pandemin har avslöjat hur det nyliberala tänket med New Public Management och just-in-time gjort sjukvården extremt sårbar. Men mycket tack vare personalens uppoffringar har vården kunnat upprätthållas med fokus på intensivvården. 

Nu behövs det reella satsningar på personal för att öppna upp tidigare stängda vårdplatser, men också på primärvården för att kunna ta emot de som väntar på vård. Långfristigt krävs det dock en omställning av hela sjukvårdsystemet med en sammanhållen planering som utgår från befolkningens faktiska behov. 

Privatiserad vård behöver återtas i offentlig egendom, under demokratisk kontroll, för att återföra resurser till vården.

Det finns en skriande personalbrist. För att locka tillbaka personal till vården krävs det höjda löner och löneutveckling under livstid, förkortad arbetstid i synnerhet för de som jobbar treskift.
En sådan omställning skulle kunna ge förutsättningarna att på allvar ta itu med det uppdämda vårdbehovet. Men detta kräver att facken och gräsrotsrörelser tar den nödvändiga fighten för vården. ■