Sjukvårdssystemet är trasigt

Anställningsstopp och nya nedskärningar

Av Robert Bielecki

- - -

Nya Karolinska Solna, det skandalomsusade sjukhuset i Stockholm, fortsätter att kantas av stora problem. Ny sjuksköterskeflykt och underskott som ska lappas ihop med anställningsstopp visar på ett vårdsystem som helt har kollapsat.

Det senaste i tragiken som omgärdar Karolinskas två sjukhus i Stockholm är att sjukhusledningen har valt att införa anställningsstopp som ett sätt att åtgärda de nya underskott som sjukhuset har. Sedan tidigare har sjukhuset gått 822 miljoner kronor back, enligt sjukhusets årsredovisning för 2018. Då valde ledningen att avisera att 400 tjänster ska bort. Ovanpå detta kommer nu ytterligare 500-600 miljoner kronor, vilket ”åtgärdas” med anställningsstopp som började gälla från och med den 1 maj.
Karolinskas HR-direktör Patricia Enocsson säger i ett pressmeddelande: 

”Anställningsstopp är en sjukhusgemensam åtgärd som tillsammans med ett centralt dispensförfarande vidtas för att få full kontroll över personalkostnaderna. Personalkostnaderna är av naturliga skäl vår största kostnadspost och har därför stor påverkan på vår ekonomi”.

Men den enorma kris som vården befinner sig i kommer knappast att lösas av mindre personal. Utan tvekan kommer krisen att bli värre.
Redan i början av april aviserade över hälften av intensivvårdssköterskorna på Nya Karolinska Solna (NKS) att de säger upp sig, då det nya arbetstidsavtalet som har slutits innebär kraftigt sänkta löner för majoriteten, och även på barnakuten har sjuksköterskor hotat med att säga upp sig. Och samtidigt som allt fler fast anställda har slutat – sedan 2014 har 460 slutat på NKS – har antalet inhyrda ökat med ungefär lika mycket, skriver Vårdfokus den 30 april. 
En av de intensivsjuksköterskor som har sagt upp sig och slutar till midsommar, Madeleine Arpell, berättar för Vårdfokus att den gamla akuten hade kapacitet för 85 000 patienter, medan den nya blott har kapacitet för 15 000 (!). De ska enbart ta emot mycket svårt sjuka som inkommer med ambulans eller de via remiss, samtidigt som de andra sjukhusen i Stockholm är ständigt överbelagda.

– Vi har flyttat till lokaler som inte är anpassade för akut verksamhet och är svåra att jobba i. Det har varit en tuff omställning med vårt nya uppdrag som intensivakut, säger hon till Vårdfokus.

NKS har dessutom varit ett svart hål för skattepengar; ett fiaskoartat prestigebygge utan motstycke. Chockerande rapporter har kommit som på löpande band de senaste åren. Mutor, jäv, brister i teknisk utrustning, brister i sterilcentraler (kirurger har flera gånger hittat smutsiga instrument), upphandlingar som inte följer lagen, katastrofalt dålig arbetsmiljö för de anställda, med mycket mera.
Mellan år 2015 och 2018 hyrdes dessutom konsulter och tillfälliga toppchefer in till Karolinska för 133 miljoner kronor. Det fanns det visst pengar till. 
NKS har varit och är extremt dyrt med katastrofalt dålig koll på vad skattepengarna har gått till. OPS-avtalet (offentlig-privat samverkan) har blåst upp kostnaden för sjukhuset till över 60 miljarder kronor.

En läkare på NKS som Offensiv har pratat med, som vill vara anonym, berättar:

– Jag kan inte förstå hur de styrande kunde bygga ett så stort sjukhus utan att konsultera läkare och sjuksköterskor om utformningen. Och hur kan man inte ha bättre koll på var alla pengarna tog vägen? Det gör mig väldigt besviken, säger hen och fortsätter:

– Sjukvårdssystemet i Sverige och NKS är helt trasigt och är en av de stora negativa sakerna med Sverige. På NKS gör mellancheferna knappt något jobb och har inga patienter, men får betalt i mängder. Den extremt stora och onödiga administrationen tar pengar från de massiva behov som finns inom vården. Man läser också mycket i nyheterna om kollegornas horribla arbetssituation på andra avdelningar. Det måste till en förändring.

Den nya organisationsformen på NKS (med patientgrupper istället för specialiserade kliniker) har också slukat resurser, trots politikernas och sjukhusdirektörernas löften om att det skulle innebära ”kontroll över ekonomin”. Facken har länge varit kritiska mot den ineffektiva modellen som de menar slår mot patienterna och personalen, och i oktober kommenterade exempelvis ordföranden för Karolinskas läkarförenings Yvonne Dellmark till Sveriges Radio:
– Det som är kostnadsdrivande är framför allt den alltmer växande administrationen som inte bidrar till ökat medicinskt värde för patienten.
Det är helt uppenbart att det inte finns någon som helst kontroll över ekonomin på Karolinska. I förra veckan kom också landstingsrevisorerna med sitt omdöme angående ekonomin och styrningen, som de beskriver som ”otillfredsställande”, vilket är sämsta betyg. 
De beskriver också hur kontakterna mellan Karolinska, landstingsstyrelsen och förvaltningen har varit högst informell; ”Det finns inga protokoll eller minnes­anteckningar från möten under 2018 mellan Karolinska och hälso- och sjukvårdsförvaltningen diarieförda hos någon av förvaltningarna”, som de skriver.
Årsrapporten visar också att antalet disponibla vårdplatser har minskat dramatiskt på Karolinska – 30 procent färre fanns år 2018 jämfört med 2015, eller från 1 260 till 897 vårdplatser. Dödsfall har rapporterats som ett resultat av platsbristen. Överbeläggningarna har också varit rekordhöga. 

Karolinska är symbol för nyliberalismens totala misslyckande. Vården måste drivas utifrån behoven, men när kapitalismen som system hela tiden kräver nya ”besparingar” för att koncentrera rikedomen till den lilla eliten – de allra rikaste, näringslivets representanter, storföretagens toppar, aktieägarna, politikerna med flera – är det naturligt att det offentliga utsugs.
Dessutom satsar högern i regeringen och riksdagen allt mer på försvaret istället för välfärd, som beräknas få 30 miljarder kronor mer till och med 2025 (från 54 miljarder till 84 miljarder kronor).
Det krävs ett massivt uppror mot den förda politiken, med gemensam kamp och krav på rättvis fördelning av resurser utifrån behoven. Och det är inom vård, skola, omsorg och annan välfärdsverksamhet som behoven är som allra störst.

Rättvisepartiet Socialisterna säger:
• 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.
• Massiv upprustning av vården – behoven ska styra. Fler anställda på bättre villkor. Kraftigt höjda vårdlöner. Bryt trenden – öka antalet vårdplatser. Låt bankvinster och de rika betala.
• Riv upp privatiseringarna och köp- & säljsystemen. Kasta ut riskkapitalisterna. Bra vård i offentlig regi.
• Facken måste ta strid. Mobilisera medlemmar och gräsrötter till aktionsdagar för vården.
• Bra vård för alla under demokratisk kontroll i offentlig regi.