Elevstrejker för klimatet 15 mars

Global elevstrejk i över 700 städer i åtminstone 71 länder • Elevstrejk i minst 74 kommuner i Sverige

av Robert Bielecki
- - -

Den 15 mars har potentialen att bli en historisk dag för kampen mot klimatförändringarna och global uppvärmning. Då går elever ut i en internationell strejk i över 700 städer i åtminstone 71 länder – en siffra som bara stiger.

Global Strike For Future kallas strejkdagen den 15 mars som kommer som ett resultat av de skolstrejker för klimatet som svenska Greta Thunberg tog initiativ till i höstas inför riksdagsvalet. Varje fredag sedan dess har det varit strejkaktioner utanför riksdagen, som har spritt sig över hela landet och världen.
I Belgien har det ägt rum flera massiva demonstrationer där framför allt skolelever har deltagit, men även andra klimataktivister och socialister som Rättvisepartiet Socialisternas systerparti LSP/PSL. Även i länder som Storbritannien, Tjeckien, Österrike, Nederländerna och Tyskland har strejker anordnats.

I Sverige kommer strejker att äga rum i minst 74 kommuner på orter som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Borås, Halmstad, Umeå, Karlstad och Jönköping. Även i mindre städer som Säffle, Värnamo, Degerfors och Bollebygd kommer strejker att genomföras. Hela listan på vilka städer det planeras strejker och protester i finns att hitta på fridaysforfuture.org.

I Stockholm samlas man som vanligt på Mynttorget utanför riksdagen från kl 08 på morgonen fram till kl 16, där tal från bland andra Greta Thunberg och Fridays For Future-grupperna kommer att hållas (som Writers for future, Teachers for future, Psychologist for future med mera). Sånger och ett ”slutstatement” finns också på det preliminära programmet.
Det råder ingen tvekan om att det krävs drastiska och omedelbara åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. Det råder heller ingen tvekan om att ungdomarnas djärva strejkaktioner förtjänar allt stöd från arbetarrörelsen.

"Det är en svaghet att de flesta svenska fackföreningar har varit helt tysta angående klimatstrejkerna"

Att ena klimataktivisterna och rörelsen för att stoppa global uppvärmning och klimatförändringar med arbetarrörelsen i sin helhet och andra aktivister – facken, kämpande gräsrötter, välfärdsnätverk och bostadshjältar – är nu avgörande för att kunna bygga vidare mot ett grönt, rättvist samhälle.
Det är en svaghet att de flesta svenska fackföreningar har varit helt tysta angående klimatstrejkerna. Sedan den fackliga världsfederationen Public Services International uttalat stöd för den globala klimatstrejken och uppmanat medlemsförbunden att ställa sig ”på rätt sida i historien” har i alla fall Seko Stockholm visat vägen genom att uttala sitt stöd till den globala klimatstrejken, liksom även den nya Välfärdsalliansen.

Klimatrörelsen måste också bli mer militant i Sverige. Borgerligheten och politikerna tjänar det kapitalistiska systemet som bygger på utsugning av naturen och den stora majoriteten människor i syfte att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt. Det räcker helt enkelt inte att enbart sprida information om vad som försiggår eller uppmana makthavarna till att tänka om – eftersom makthavarna inte har några planer på att frivilligt ändra kurs.

 ”Systemförändring – inte klimatförändring”

The Economist, en kapitalistisk megafon, visar på detta. De största oljebolagen planerar att genomföra enorma nya investeringar i nya oljekällor, där exempelvis Exxon Mobile mellan år 2017 och 2025 planerar öka produktionen med 25 procent. Exxon Mobile vill tredubbla vinsten från olja och gas till 216 miljarder kronor mellan de åren. Fossila bränslebolag kampanjar också frenetiskt för att stoppa alla slags åtgärder som begränsar deras vinster, som exempelvis koldioxidskatter och krav på grön omställning av energiproduktion. Tidningen säger helt riktigt att ”I slutändan bör man bedöma bolag efter vad de gör, inte efter vad de säger”.
Kapitalisternas prat om ”hållbarhet” och ”ansvar för miljö och klimat” är inget värt. Den enda hållbarhet de strävar efter är profitens hållbarhet.

Slutsatsen måste därför dras om att detta systemet aldrig kan genomföra den enorma förändring på alla plan som krävs – socialt, ekonomiskt, politiskt – för en grön, hållbar värld. Som parollen i klimatrörelsen internationellt säger: ”Systemförändring – inte klimatförändring”.
Det är endast i en socialistisk värld, där resurser planeras utifrån behov och med yttersta hänsyn till miljöpåverkan, som man demokratiskt kan planera och kontrollera produktion och distribution av varor, energi och tjänster.

Läs om Rättvisepartiet Socialisternas klimatframgång 2014 i Haninge:
> Här är RS-förslagen som finns med i Haninges nya Klimat- och energistrategi