Torkan och bränderna idag är bara början

Foto: Ervins Strauhmanis

Kapitalismens klimatkris borde vara valets stora ödesfråga • Torkan hotar jordbruket

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Ett 80-tal skogsbränder härjar runt om i landet medan tusentals frivilliga deltar i brandbekämpning såväl som insamling av förnödenheter. Med rätta diskuteras nu Sveriges bristande beredskap och den sedan länge pågående nedmonteringen av brandförsvar samt brandflyg och -helikoptrar.
Hela våren och sommaren har präglats av rekordtemperaturer och extrem torka. Bränderna har växt i antal och styrka i hela tre månader och för bönderna stod det klart redan innan midsommar att sommarbete såväl som hölager för vintern skulle vara slut innan sommaren. Ändå har klimat- och miljöfrågorna lyst med med sin frånvaro mitt i valåret.

"Decennier av intensivt skogsbruk, plantering av monokulturer har skapat en bränsedepå för bränder att multipliceras i"

Samtidigt som det är livsnödvändigt att ställa radikala krav för att lösa sommarens akuta kriser så är det inte tillräckligt. Kommuner kan ge bort varenda kvadratmeder gräsmark till bönderna och kalla in hela Europas brandförsvar; landets bete och foder kommer ändå ta slut innan vintern med oundviklig masslakt av kreatur, bränderna kommer fortsätta under hösten och under de släckta brandområdenas översta marklager brinner ännu rötterna och stora glödhärdar bidar sin tid.
För torkan är inte över. Inte i år. Och inte nästa år.

Naturliga skogsbränder har i alla tider varit en del av skogens kretslopp och är viktiga för biologisk mångfald och artrikedom. Brandkrisen vi ser idag är däremot inte naturlig. Ihållande torka innebär att bränder som borde släckas av de naturliga elementen, som regn, istället växer till jättebränder som nästintill blir ostoppbara.
Den ihållande värmen och bristen på regn torkar ut marken långt ner i bergssedimenten och skapar "torråska", blixnedslag som skapar nya bränder men utan det regn som brukar begränsa och slutligen släcka elden.
Förutom värmen, torkan och klimatet i sig så är det "bränslet" som skapar superbränderna; Decennier av intensivt skogsbruk med kalhuggning, markberedning, utdikning och plantering av monokulturer – virkesåkrar av tät barrskog där lövträd röjts bort – har skapat en bränsedepå för bränder att multipliceras i. Även kalhyggena som ännu inte planterats är snabbrinnande bränsedepåer då marken är täckt av stora mängder ris istället för mossor.

"en hel fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från marken på kalhyggen"

I naturskogar som inte är planterade och besprutade kan skadedjur och trädsjukdomar på ett naturligt sätt hålla skogen glesare samtidigt som markens tjocka mosstäkta lager av nedbrutet material sedan hundratals år behåller vatten. I kontrast består den mesta skogsarealen idag av likåldriga och lövträdsfria barrplanteringar, där markberedning och diken ökar avrinningen och minskar avdunstningen från växterna, vilket ger ett torrare och eldvänligare lokalklimat.
Dagens skogsbruk bidrar också direkt till klimatkrisen då en hel fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från marken på kalhyggen enligt forskare vid LUCCI, Lunds universitet (studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet).
Bränderna kommer att bli fler, större och än förödande om inget görs åt klimatkrisen samt det intensiva skogsbruket med monokulturer.

Krisen för jordbruket kommer också bli än värre.
Lantmännens skördeprognos för 2018 visar på totalt 4,2 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 30 procent jämfört med snittet för de senaste fem åren.
Vår tids stora ödesfråga är klimatkrisen.

"endast 100 företag som stått för 71 procent av världens utsläpp"

Åren 2015, 2016 och 2017 har alla varit de varmaste åren som någonsin registrerats globalt och trenden fortsätter. Maj månad var den varmaste i Sverige sedan mätningarna började för 260 år sedan och nu spår SMHI  att juli månad och blir den varmaste på 260 år. Klimatkrisens effekter i form av extremväder som översvämningar, stormar, bränder, extrem torka samt jordförstörelse och vattenbrist skapar miljontals flyktingar och det är bara början.

”Varje dag blir klimatförändringarna ett allt större socialt, ekonomiskt och existentiellt hot mot länder och deras befolkning”, larmade Världsbanken i mars och varnade för att år 2050 kan 143 miljoner ha tvingats på flykt på grund av klimatförändringar.

Klimatkrisen har varit känd i decennier samtidigt som regeringar, storföretag och etablissemang stoppat huvudet i sanden. Klimatkrisen har förminskats, förnekats eller blivit gisslantagen av "gröna kapitalister" och dess politiska megafoner för en effektlös klimatpolitik på marknadens villkor.
Att som i den svenska debatten enbart diskutera enskildas konsumtion och flygskatt är inte effektiv när vi vet att det är endast 100 företag som stått för 71 procent av världens utsläpp sedan 1988 (Carbon Disclosure Project, CDP).

Valets stora ödesfråga borde vara klimatkrisen och det nödväniga systemskiftet; En total grön omställning av industri, jordbruk, skogsbruk, handel och transporter kombinerat med massiv hjälp till världens fattigaste som drabbas hårtast av klimatkrisen. Detta förutsätter gemensamt ägande och demokratisk kontroll av storföretag, banker, jordbruks- och livsmedelsföretag samt de stora naturresurser som idag finns i händerna av ett fåtal.

Läs också:
> Stoppa skövlingen av gammelskogar, fjäll och stränder
> Exploateringen av Söderbyskogen stoppas
> Vildmarken och havsörnarna på Ornö räddas från avverkning