Sämre lön och villkor – plundrarnas vinst

Anställda i privat äldreomsorg tjänar i genomsnitt 2 300 kronor mindre per månad än i kommunal äldreomsorg

Av Per Olsson
- - -

Det är på bekostnad av de anställdas löner och villkor som de privata bolagen i äldreomsorgen gör sina vinster. Heltidsanställda i kommunalt driven äldreomsorg tjänar exempelvis i genomsnitt 2 300 kronor mer per månad jämfört med heltidsanställda hos privata äldreomsorgsutförare. Det framgår i fackförbundets Kommunals nya rapport Så mycket bättre? 2018.

"Redan år 2012 konstaterade Socialstyrelsens att kommunala utförare hade 10 procent högre personaltäthet, lägre andel timanställd personal och bättre standard på boenden"

Genom att hålla nere lönerna, omvandla heltidstjänster till deltid och fler tillfälliga anställningar kan de privata omsorgsbolagen och deras ägare plocka ut miljarder från den skattefinansierade välfärden.
De 10 största vård- och omsorgsbolagens vinster gjorde en samlad vinst på 4,3 miljarder kronor 2016, 750 miljoner mer än året innan. Vinstökningen tycks fortsätta. Attendo Care, som avslöjats med att ge bonus till chefer som skär ner, redovisade rekordomsättning och ökad vinst första kvartalet i år.

Att löner och villkor är sämre i den välfärd som drivs av privata bolag, som i flertalet fall ägs av riskkapitalister, är ingen nyhet. Personalkostnaderna utgör verksamhetens största kostnad och står för 80 procent av äldreomsorgens utgifter. Redan år 2012 konstaterade Socialstyrelsens att kommunala utförare hade 10 procent högre personaltäthet, lägre andel timanställd personal och bättre standard på boenden.
Därmed inte sagt att villkoren är bra i den offentligt drivna välfärden. Privatiseringspolitiken och marknadsstyrningen i kombination med för snålt tilltagna budgetar utgör en ständig press nedåt på löner och villkor även inom den välfärd som drivs i offentlig regi. Marknadsstyrningen och de destruktiva besparingskraven tenderar att sudda ut skillnaden i villkor mellan privat och offentlig verksamhet.
Men för de privata bolagen är det vinst som gäller och vinstjakten i en arbetsintensiv bransch som exempelvis omsorgen – där den stora utgiftsposten är och måste vara personalkostnader – betyder sämre villkor. Eller som Kommunals rapport Så mycket bättre? 2018 skriver: ”Stora vinster skapas därför alltid på arbetsvillkorens bekostnad”.

Av rapporten framgår att:
• Heltidsanställda i kommunalt driven äldreomsorg tjänar i genomsnitt 2 300 kronor mer per månad jämfört med heltidsanställda hos privata äldreomsorgsutförare.
• Andelen deltidsanställda var 61 procent hos kommunala utförare 2017, jämfört med 72 procent i privat driven äldreomsorg.
• Andelen tidsbegränsat anställda i kommunalt driven äldreomsorg 2017 var 27 procent, medan den genomsnittliga andelen var 37 procent hos privata utförare.
• Anställda i vinstdriven äldreomsorg är i genomsnitt mindre nöjda, mindre motiverade och känner mindre möjlighet till inflytande jämfört med anställda i kommunalt driven äldreomsorg.

”För Kommunal är resurserna ett medel och välfärden vårt mål. I välfärdsbolag med avkastningskrav är förhållandet per definition det omvända (...) Äldreomsorgen är helt enkelt inte en öppen marknad där vi kan förvänta oss att marknadsmekanismer förbättrar villkor och kvalitet, vilket också återspeglas i rapportens resultat”, lyder rapportens slutord.

Men för att nå dit räcker det inte med att kräva ett  ”vinsttak” och att vinstuttagen ”begränsas”, som Kommunal och Socialdemokraterna gör.
Dessutom: varför ska vården undantas? Samma förhållanden som råder inom privat driven äldreomsorg finns också inom den vård som drivs av privata, vinstjagande bolag. Men Kommunals ledning vill att vården ska undantas från alla vinstbegränsningar.

Rättvisepartiet Socialisterna säger:
• Välfärd utan vinst. Stoppa plundringen och vinstuttagen – inga halvmesyrer eller ihåliga vinsttak.
• Stoppa nedskärningarna och marknadsstyrningen – riv upp privatiseringarna.
• 200 000 nya offentliga välfärdsjobb och omedelbar arbetstidsförkortning,
• Upprustad välfärd, kollektivtrafik och järnväg i offentlig regi och demokratiskt styrd av anställda och brukare.