Nya skandeler på nya Karolinska

"Nya Karolinska visar hur systemet med upphandlingar och privatiseringar leder till arbetsmiljöproblem, resursslöseri, personalbrist och i förlängningen till hotad patientsäkerhet och i värsta fall undvikbara dödsfall"

Av Katja Raetz (RS), specialistsjuksköterska
- - -

Flera opinionsmätningar har visat att vården fortsatt är den största politiska frågan för befolkningen i Sverige.

Krisen inom sjukvården berör alla: patienter, personal och anhöriga. Desto mer kan det förvåna och uppröra att trots alla varningar och avslöjanden får styret av sjukvården fortsätta i samma spår. Istället för att ta ett helhetsgrepp om sjukvården utifrån behoven, blandas kortfristiga besparingar med detaljstyrning, upphandlingar och privatiseringar.
I synnerhet har Nya Karolinska Solna i Stockholm blivit en symbol för hur gigantiska resurser slukas utan att ge mer eller bättre vård. Tidningen Dagens Nyheter har i en rad artiklar avslöjat hur konsulter och det så kallade OPS-avtalet har trissat upp kostnaderna.

OPS-avtalet som landstinget slöt med Skanska år 2010 har en löptid på 30 år. Det innebär att landstinget som företrädare för den offentliga sektorn lägger en beställning hos privata utförare. I praktiken är det en privatisering då all planering, bygget med mera läggs ut till privata bolag, i det här fallet Skanska. Personalens synpunkter har inte tagits tillvara.
Tidigt varnade läkare och sjuksköterskor om att planeringen inte motsvarade behoven. Framför allt har barnsjukvården fått mycket kritik och krävde omfattande ombyggnationer efter att bygget var klart, då utrymmena inte blev barnvänliga. Det har också blivit svårare för föräldrar att kunna sova över, och övervakningen av de svåraste sjuka barnen på barnakuten har försämrats. Varje förändring kräver enligt OPS-avtalet en ny upphandling som trissar upp kostnaderna.
Resultatet blev det som har kallas för världens dyraste sjukhus, även om slutsumman inte är klar. Den beräknade kostnaden ligger på minst 60 miljarder kronor. Tilläggsarbeten för nödvändiga förändringar har hittills gått upp till 1,64 miljarder kronor. Som DN rapporterade skulle endast denna summa ha varit nog för att anställa 3 000 sjuksköterskor.

"Personalen har emellanåt använt sig av visselpipor för att kunna larma varandra"

Fortsatt finns det stora problem med IT-utrustningen, larm och annan teknik. Stockholms läkarförening, som är en del av Sveriges läkarförbund, har i veckan lämnat in en anmälan om svåra arbetsmiljöbrister. De handlar bland annat om att de administrativa utrymmena inte är ändamålsenliga som gör det svårt att hålla sekretess, för hög ljudnivå, dåligt ljus och dålig ventilation. Det finns brist på förråd, för små och för varma läkemedelsrum, och så små rondrum att studenter inte får plats. Det saknas 4 000 klädskåp, vilket gör att personalen får byta om på gamla Karolinska.
IT-haveriet har vid flera tillfällen lett till att larmsystemen med övervakning av patienter slagits ut. Bland annat ledde detta till att ett hjärtstopp upptäcktes försent i november ifjol. Personalen har emellanåt använt sig av visselpipor för att kunna larma varandra. Nu planeras det för att byta ut IT-systemet, vilket enligt landstingets planer kommer att kosta fyra miljoner kronor extra.

"Det krävs en annan politik och ett annat styre. Vården behöver tas tillbaka under fullständig offentlig kontroll. Det är personalen som har kunskapen och behöver involveras i driften. Resurserna som idag försvinner i upphandlingseländet, detaljstyrningen, privata vinster och konsulter kan användas för löneökningar, arbetstidsförkortning och förstärkt personalstyrka"

Samtidigt kräver läkarföreningen att försäljningen av gamla Karolinska i Solna stoppas då det där skulle finnas plats för 900 vårdplatser. Detta avvisas bestämt av landstingsstyret med hänvisning till det tio år gamla beslutet. Men den styrande högeralliansen har tvingats skjuta upp beslutet minst en månad efter att oppositionen, som sent omsider vaknat, krävt återremiss.
Det är bolaget Niam som ska köpa den gamla byggnaden när den är tömd. Niam är en av Nordens största privata fastighetsägare och fastighetsfondförvaltare. Köpesumman ska vara 2,3 miljarder kronor. På grund av problemen med Nya Karolinska ska landstinget efter försäljningen hyra från Niam i två år fram till juni 2020 för 162 miljoner kronor per år. Niams planer är bland annat att bygga 1 000 lägenheter i de gamla lokalerna.
En av styrelseledamöterna i Niam, Mikael Löfgren, satt tidigare som styrelseledamot i Karolinska, som DN först berättade om. Han fick lämna sin post i december ifjol när det blev känt att han också var Nordenchef för Boston Consulting Group. Det är samma konsultföretag som under flera år har fakturerat landstinget för konsultuppdrag på flera miljoner.
Konsulterna togs in för att införa den nya vårdformen Värdebaserat vård, som introducerades över huvudena på personalen på Karolinska, som är en del i de stora arbetsmiljöproblemen och har lett till personalflykt.

Nya Karolinskas haveri kräver självklart att ansvariga ska avgå från sina poster och inte bara ”ta ett steg tillbaka” som finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) gjort efter att hon misstänks vara jävig. Nya Karolinska visar hur systemet med upphandlingar och privatiseringar leder till arbetsmiljöproblem, resursslöseri, personalbrist och i förlängningen till hotad patientsäkerhet och i värsta fall undvikbara dödsfall. Det är sammanfattningen av New public management. Därför räcker det inte bara med att byta ut personer.
Det krävs en annan politik och ett annat styre. Vården behöver tas tillbaka under fullständig offentlig kontroll. Det är personalen som har kunskapen och behöver involveras i driften. Resurserna som idag försvinner i upphandlingseländet, detaljstyrningen, privata vinster och konsulter kan användas för löneökningar, arbetstidsförkortning och förstärkt personalstyrka.
På så sätt blir arbetsmiljön förbättrad, samtidigt som personalen kan påverka sin arbetssituation. Vårdplatser kan öppnas upp och utökas, och planering utifrån befolkningens behov blir möjligt. ■