"En annan vård är möjlig"

"Vad som behövs är att låta experterna på arbetsplatserna ta ansvar för planeringen istället för att kasta miljardtals kronor på konsulter"

Av Katja Raetz (RS), 
specialistsjuksköterska
- - -

”Värsta sommaren någonsin” hette det efter fjolårets sommarkaos. Mycket tyder på att denna sommar på inget sätt står efter när det kommer till bristande vårdplatser, stressad arbetsmiljö och uppskjutna operationer. Att sommaren i år sannolikt blir värre än någonsin har sin förklaring i att vården sedan länge har befunnit sig i en konstant kris.
Under de senaste åtta åren har tio procent av vårdplatserna på Sveriges sjukhus försvunnit.



I december ifjol var rekordmånga 1 506 vårdplatser stängda på de 23 största sjukhusen runtom i landet. I Stockholms län var som mest 600 vårdplatser nedstängda i februari. Samtidigt ökade antalet inställda operationer i Stockholm ifjol med 24 procent.
Som bland annat Svenska Dagbladet i en rad artiklar har belyst är psykiatrin, förlossningen och operation värst drabbat av krisen i sommarvården.
I Västra Götaland är många pass fortsatt vakanta på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och inom psykiatrin. Två tredjedelar av vårdplatserna på SU:s strokenhet hålls stängda. På akutmottagningen i Skövde är fortfarande runt 100 arbetspass vakanta och personalen beordras in att ta dubbelpass. Ordförande för Vårdförbundet i Västra Götaland, Anna Karin Höglund, säger till Svenska Dagbladet att det framför allt är psykiatrin som ligger mest illa till och där suicidbenägna ungdomar och personer med psykos riskerar att inte få hjälp.
I Västerbottens län är 30 procent av alla vårdplatser stängda. Även här råder personalbrist inom psykiatrin, dock är förlossningsvården värst drabbad. Här har man försökt ”lösa” detta med att endast bevilja tre veckors semester för barnmorskorna.

Efter förhandlingar med Vårdförbundet tvingas arbetsgivarna nu betala 25 000 kronor som kompensation för den förlorade semesterveckan, men de har i alla sluppit bevilja fyra veckors semester.
Även på andra håll är det just förlossningsvården och neonatalvården som drabbas.
På centralsjukhuset i Kristianstad är tre av åtta neonatalplatser stängda på grund av personalbrist. Akademiska sjukhuset i Uppsala har tvingats köpa neonatalplatser i Åbo i Finland.
På Karlskoga Lasarett kommer inga förlossningar att ske under sommaren. Även i Stockholm är förlossnings- och neonatalvården mycket ansträngd, med minskade vårdplatser för den senare.
Trots alla varningssignaler från vårdpersonalen och vittnesmålen om vårdkrisen finns det inte några konkreta åtgärder för att bygga upp vården från grunden. Tvärtom är det i mångt och mycket kortsiktiga lösningar som ska få vården att fungera.
Att som tidigare locka personalen med att skjuta upp sin semester eller tvinga till förkortad och uppdelad semester kommer inte att lösa krisen, utan endast förlänga den in i hösten och vintern.

Det som krävs är en grundläggande omställning av vården efter behov för bra arbetsmiljö, anständiga löner samt bra och lika vård för alla. Med upphandlingar, vårdval och privatiseringar har kostnaderna för sjukvården skjutit i höjden, samtidigt som vården blivit alltmer uppstyckad och fragmenterad.
Vad som behövs är att låta experterna på arbetsplatserna ta ansvar för planeringen istället för att kasta miljardtals kronor på konsulter. Exemplet med bygget av Nya Karolinska, världens dyraste sjukhus som har bidragit till en minskning av antalet vårdplatser, visar att det fanns många kunniga inom vårdprofessionerna som tidigt varnade för de skenande kostnaderna och felaktig planering, men som inte blev lyssnade på.
Allt detta gör det ännu viktigare att fler ansluter sig till de planerade vårdprotesterna söndagen den 3 september. Precis som ifjol arrangeras protestdagen av nätverket ”En annan vård är möjlig” för att kräva lika vård för alla och en hållbar arbetsmiljö av och för patienter, anhöriga och vårdpersonal. ■