Vårdanställdas semester under attack

Istället för kortsiktiga ”lösningar” för att lösa de mest akuta kriserna behövs en planerad satsning för att utveckla vården



Av Katja Raetz (RS),
specialistsjuksköterska
- - -

Inte oväntat och i likhet med de senaste åren har många sjukhus runtom i Sverige återigen svårt att få ihop bemanningen med framför allt sjuksköterskor.

Trots alla larmrapporter och de senaste årens vårdkaos, i synnerhet under sommarmånaderna, har mycket lite hänt för att skapa en hållbar arbetsmiljö.
Istället lockar man med extra ersättningar för den som skjuter upp sin semester, eller hindrar sjuksköterskor och barnmorskor från att få sina semestrar beviljade. Morot och piska med andra ord. På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm får sjuksköterskor som skjuter upp sin semester i två veckor 15 000 kronor i bonus. I Västerbottens län får en del anställda 4 000 kronor per uppskjuten semesterdag och 20 000 kronor för inställd semestervecka. Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder 7 000 kronor extra i lön per flyttad vecka medan Landstinget Södermanland erbjuder 4 000 per vecka.

Det är dock långt ifrån alla som nappar på de här erbjudandena och på flera håll försöker arbetsgivarna splittra upp och till och med minska semesterperioden. Som tidningen Vårdfokus har rapporterat om har barnmorskor och sjuksköterskor på Växjö lasarett fått sina redan beviljade semestrar indragna och tvingas till uppdelade semestrar istället för fyra veckors sammanhängande semester. Vårdförbundet avdelning Kronoberg har begärt förhandling för de berörda medlemmarna då man anser att region Kronoberg har brutit mot lag och/eller avtal.
På förlossningen i Lycksele, Skellefteå och Umeå får barnmorskorna till och med bara ta ut maximalt tre veckors semester och på Lindesbergs lasarett i Örebro län tvingas narkossjuksköterskorna till arbetspass som sträcker sig över ett dygn.

Att pressa personalen till max och/eller locka med bonusar för att personalen ska avstå från sommarsemester är ytterst kortsiktigt. Sedan flera år tillbaka ökar ohälsotalen bland anställda inom vård och omsorg.
Nyligen kom en ny vägledande dom från Arbetsdomstolen som öppnar upp för en ny och hårdare tolkning av semesterlagen. Sommaren 2014 drogs redan beviljade semestrar in för fem barnmorskor. Vårdförbundet drev fallet med de fem barnmorskorna till Arbetsdomstolen, som nu alltså har gett arbetsgivaren rätt. Detta beslut gäller inte bara vården, utan kan drabba arbetare i alla yrken.
Istället för kortsiktiga ”lösningar” för att lösa de mest akuta kriserna behövs en planerad satsning för att utveckla vården. Arbetstidsförkortning, som har prövats, har visat sig vara lyckat och det borde vara självklart i yrken där man jobbar dagar, kvällar och helger. Vad som behövs är adekvata löner, men också en tydlig löneutveckling kopplat till arbetslivserfarenhet.
Experterna finns på arbetsplatserna. Sjuksköterskor, läkare och undersköterskor har kompetensen att skapa en hälsosam arbetsmiljö. ■

Sedan år 2000 har nio förlossningsavdelningar lagts ner. Samtidigt har barnafödandet ökat. Nedläggningar har inneburit att allt fler får längre avstånd till BB. Längst avstånd till BB har idag de som bor i Norrbotten, Dalarna, Jämtland och Värmland. ■
(Källa: RFSU:s tidning Ottar)