RS säger nej till både S- och M-märkta nedskärningsbudgetar

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) enda 
oppositionen • Vänsterpartiet röstade för S-C-MP-budgeten och nedskärningar på 71 miljoner kronor 2018

Kommunledningens budgetförslag, det vill säga Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Centerpartiets gemensamma budget, röstades igenom på dagens kommunfullmäktige och innebär nedskärningar och privatiseringar i välfärden.
Skillnaden mellan det S-ledda styrets budgetförslag och Moderaternas är att det är 6,5 miljoner kronor mer i det S-ledda styrets budget. Deras budget är alltså 0,14 procent större mer än Moderaternas.
Men ingen utav budgetarna innebär ju faktiskt "satsningar" för ingen utav budgetarna täcker lön- och prisökningar eller de ökade volymbehoven i välfärden.

Mattias Bernhardsson (RS)

– Den S-ledda koalitionens budget kommer att innebära nedskärningar på minst 71 miljoner kronor i nämnderna, konstaterade Mattias Bernhardsson (RS) under dagens budgetdebatt.

De styrande politikerna marknadsför sina budgetar med rena vanföreställningar. ”94 miljoner mer till grund- och förskolenämnden för att öka lärartätheten". Det basunerar det S-ledda styret ut i lokalpressen och på sin facebooksida ("Samarbetskoalitionen").

Lina Rigney Thörnblom (RS)

– Det stämmer inte. Grund- och förskolenämnden behöver nämligen 129 miljoner kronor bara för att kunna bibehålla verksamheten till samma kvalitet. Nämnden kompenseras inte fullt ut för volym-, lön- och prisökningarna. Det S-ledda styrets föreslagna budgetram innebär att det saknas 35,5 miljoner kronor. Det kommer att bli stora nedskärningskrav 2018, sa Lina Rigney Thörnblom (RS).

Kommunledningen förnekar att de gör nedskärningar. Systemet med resultatenheter innebär att tjänstemän och rektorer får i uppgift att ”effektivisera” (politikerspråk för nedskärningar) verksamheter medan politiker frånsäger sig ansvaret. Men det är politikerna som sätter de ekonomiska ramarna och är därmed direkt ansvariga för nedrustningen.
Det S-ledda styrets budgetförslag vill öka privatiseringarna. Budgeten har som mål att åtta kommunala tjänster ska omfattas av LOV nästa år, identiskt med det moderata budgetförslaget och en fördubbling jämfört med när det S-ledda styret tillträdde.

– De sätter alltså som mål att allt fler anställda inte ska ha rätt till ob-ersättning, övertidsersättning eller meddelarfrihet motsvarande kommunanställdas. De sätter som mål att fler anställda ska ha lägre löner men längre arbetstid, som det i alla jämförelser mellan kommunal och privat driven verksamhet visat sig vara, kritiserade Mattias Bernhardsson.

De styrande politikerna försöker spela på båda sidor. "Vi har ett ansvar för att alla elever i Haninge har en bra skola att gå till, det ansvaret kan aldrig läggas över på privata aktörer". Det säger kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S) på styrets facebooksida. Men i budgetförslaget står det att "Kommunstyrelsen ska aktivt arbeta för att få fler utförare att bygga och driva skolor i Haninge".

Lina Rigney Thörnblom ägnade stor tid åt att avslöja hur de styrande lovar "satsningar" utan pengar:

– Det är väldigt oansvarigt att ge Grund- och förskolenämnden ett uppdrag att ta fram förslag på hur "extra resurser kan fördelas till förskolor och skolor", samtidigt som ni ger dem en budget som kräver nedskärningar. I det S-ledda styrets budgetförslag för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens, såväl som i Vänsterpartiets, saknas det 9,6 miljoner kronor för att kunna bibehålla verksamheten till samma kvalitet. Men samtidigt ger man nämnden i uppdrag att "höja studieresultaten och kvaliteten inom gymnasiets introduktionsprogram". Prata om att skjuta ifrån sig ansvaret till förvaltning och rektorer utan att ge några som helst verktyg eller förutsättningar.

Av alla partiers nedskärningsförslag gick Sverigedemokraternas längst: De vill skära ned 127 miljoner kronor varav hela 78 miljoner kronor inom grund- och förskola!
När de två största budgetarna ställdes mot varandra stod det mellan två nästan identiska: Det S-ledda styrets och Moderaternas. Rättvisepartiet Socialisterna lade ned sina röster medan Vänsterpartiet röstade för det S-ledda styrets nedskärningar på 71 miljoner kronor.

Lina Rigney Thörnblom förklarar varför Rättvisepartiet Socialisterna lade ned rösterna:

– Vi röstar inte för S-märkta nedskärningar bara för att de är några promillen större om de är M-märkta. Vi anser inte att vänsterns roll ska vara att administrera nedskärningar bara för att de kunde varit större annars. Det är en helt och hållet inomparlamentarisk syn som accepterar New Public Management och normaliserar nedskärningar. Socialdemokraterna har heller inte bjudit in till samtal och kan inte bara räkna med våra röster utan diskussioner om innehållet. Ett minimum måste vara en budget helt utan nedskärningar och privatiseringar.

Till skillnad från Vänsterpartiet vägrar Rättvisepartiet Socialisterna att agera ett sorts vänsteralibi för ren högerpolitik. Det handlar också om ha kampen som fokus, inte principlösa uppgörelser bakom lykta dörrar.

– Om socialister skriver under på nedskärningar – hur ska de då kunna föreslå kampinitiativ mot nedskärningarna? Eller ens delta i rörelser från anställda och brukare som själva kräver ett stopp på nedskärningarna?, frågar Mattias Bernhardsson.

Rättvisepartiet Socialisterna har lagt egna budgetförslag nästan alla år; En unik budget som visar att det går att stoppa alla nedskärningar och vinster i välfärden samt innebär verkliga tillskott på skola och omsorg som faktiskt motsvarar behoven och som skulle bekostas genom att helt avskaffa vinstmålet inom verksamheterna och istället spara på partistöd, politikernas löner och arvoden, konsulter och representation (läs RS förra budgetförslag här). Men i år lade Rättvisepartiet Socialisterna inte en egen budget:

– När vi lagt budgetförslag så har vi gjort det för att visa på ett alternativ – inte för att det är så troligt att vår budget går igenom. Därför är detta heller ingen prioritet för oss. I år valde vi att inte inte lägga något eget budgetförslag eftersom vi valt att prioritera viktiga kampanjer där vi faktiskt kan påverka i år, förklarar Lina Rigney Thörnblom.

– Exempelvis är vi aktiva för asyl åt flera haningebor som riskerar förföljelse om de utvisas, vi arbetar för att stoppa nära förestående kalhuggningar på Norra Ornö som är den största väglösa vildmarken som återstår i hela länets skärgård, vi kämpar för att bevara Söderbyskogen i Norra Söderby och vi förbereder en kampanj för stora trygghetsåtgärder Jordbro. Vi har också valt att prioritera att ordna många träffar med anställda inom privat äldreomsorg och LSS här i kommunen om deras bedrövliga arbetsvillkor. Sen kommer vi att ta upp dessa villkor till debatt i kommunfullmäktige och agera tillsammans med fackliga, på samma sätt som vi gjorde om de slavliknande villkoren inom färdtjänsten förra året där vi också lyckades få igenom att krav ska ställas på att alla förare ska ha försäkringar och pensioner motsvarande kollektivavtal, avslutar Mattias Bernhardsson. ■

Så stora blir nedskärningarna i nämnderna med S-C-MP-budgeten:
• Grund- och förskolenämnden: 35,5 miljoner kronor
• Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: 9,6 miljoner kronor
• Kultur- och fritidsnämnden: 2,4 miljoner kronor
• Stadsbyggnadsnämnden: 0,9 miljoner kronor
• Äldrenämnden: 10,9 miljoner kronor
• Socialnämnden: 12,7 miljoner kronor