S backar på nytt för vinstlobbyn

Stefan Löfven (S). Foto: Glenn Ljunggren

"...samtidigt som det största välfärdsbolaget Attendo förra året gjorde en rekordvinst på 649 miljoner kronor och 200 miljoner av dem delas ut till aktieägarna, så går vården på knäna"

Lina Rigney Thörnblom (RS)

Av Lina Rigney Thörnblom,
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Socialdemokraterna ryggar tillbaka inför frågan om vinster i välfärden. Att en majoritet av svenska folket vill se ett vinsstopp struntar de i när näringslivet lobbar mot Reepalus vinstutredning.
Ryska revolutionen och internationella kvinnodagen fyller 100 år i år. 1917 var arbetarkampens historiska år, inte bara i Ryssland utan även i Sverige. Det året sparkade också den svenska socialdemokratiska ledningen ut vänstern och partiet splittrades.
Hundra år senare visar Socialdemokraterna vilken resa högerut de har gjort sedan dess.

Reepalus vinstutredning slutade i ett förslag om ett vinsttak på sju procent. Svenskt Näringsliv gick bärsärk ändå. Arbetsgivarorganisationen anklagar LO för att använda sig av så kallade alternativa fakta i sin argumentation mot vinster.
Samtidigt har SVT:s granskning av SN:s kampanj visat sig innehålla felaktiga resultat i den beräkningssnurra som företag kan använda för att räkna ut sina vinster.
Resultaten har använts av flera företag i deras negativa remissvar till utredningen.

"Kommer ni ihåg VD:n för John Bauer-koncernen? Han som mitt under konkursen 2013, när lärare fick gå och elever byta skola, lade upp en bild på Facebook på en flaska vin värd närmare 800 kronor med kommentaren ”Because I’m worth it”."

Utbildning, vård och omsorg hör enligt socialister till de mänskliga rättigheterna. Det är orimligt att skattepengar skänks bort till företag som sedan väljer att behålla en del till privata vinster och aktieutdelningar. Men för riskkapitalister är den svenska skolmarknaden ett perfekt sätt att göra snabba klipp.
Garanterad insats genom skolpengen innebär att investeringar är näst intill riskfria. Bolagen behöver inte ta något som helst ansvar vid en konkurs. Däremot får den aktuella kommunen se till att eleverna har en annan skola att gå till, vilket var det som hände efter John Bauers konkurs.
Kommer ni ihåg VD:n för John Bauer-koncernen? Han som mitt under konkursen 2013, när lärare fick gå och elever byta skola, lade upp en bild på Facebook på en flaska vin värd närmare 800 kronor med kommentaren ”Because I’m worth it”.

Att skattepengar ges bort till privata vinster är inte endast oetiskt, det är också ett demokratiproblem. Även om delaktigheten från ”vanligt folk” är begränsad i till exempel kommunala bolag eller i skolnämnder så är ledamöterna, vilka fattar beslut om hur skattepengarna ska fördelas, indirekt folkvalda. Men vid privatiseringar säljs även den politiska makten över medlen ut.
Och samtidigt som det största välfärdsbolaget Attendo förra året gjorde en rekordvinst på 649 miljoner kronor och 200 miljoner av dem delas ut till aktieägarna, så går vården på knäna.

Kommunals rapport Så mycket bättre från 2016, om skillnaden i löne- och arbetsvillkor i den privata jämfört med den kommunala äldreomsorgen visar att båda delarna är sämre i den privata:

”Även andelen deltidsanställda är högre i privat driven äldreomsorg. År 2015 arbetade 69 procent inom privat driven äldreomsorg deltid, jämfört med 62 procent inom kommunalt driven äldreomsorg”.

Att anställda i kvinnodominerade yrken fortfarande tvingas arbeta deltid är en allvarlig ekonomisk fälla som på lång sikt tvingar in kvinnor i fattigpensionens utsatthet. Även den tunga arbetsbelastningen i välfärden måste åtgärdas.
Införandet av en sex timmars arbetsdag med bibehållen lön är nödvändig för att skapa fler arbetstillfällen och minska de arbetsrelaterade sjukskrivningarna.
Istället för att slösa bort pengar på vinstjagande företag borde pengarna satsas på välfärden.■