Nej till den nya värnplikten

Nya värnplikten är nästa steg i militariseringen och NATO-anpassningen

Av Per Olsson
- - -

Alla riksdagspartier samlar sig nu för att ta nästa steg i den militära upprustningen – återinförandet av värnplikten. Den nya värnplikten ska ses som en förstärkning och komplement till den renodlade yrkesarmé som infördes 2010.

Med återinförande av värnplikten uppfyller regeringen på nytt krigsmaktens krav på ytterligare “förstärkningar av försvaret”. Detta utöver den rekordstora höjning på 10,6 miljarder kronor 2016-2020 som regeringen och KD, C och M blev överens om i fjolårets Försvarsuppgörelse, som den dåvarande överbefälhavaren (ÖB) Sverker Göranson beskrev som “en viktig och trendbrytande signal till omvärlden” för att i nästa andetag återupprepa att militären egentligen behövde ett årligt tillskott som var dubbelt så stort.

”För oss moderater är det viktigt att det är försvarsmaktens behov som måste styra”, sa M:s Hans Wallmark om varför partiet nu är för återinförande av värnplikten. 

Han talar för alla övriga riksdagspartier. Generalernas och Nato:s behov styr – inte vanliga människors behov. Det är en högerpolitik som kan sammanfattas i vapen och militär istället för välfärd, jobb och bostäder. En politik som stoppar flyktingar men inte vapenexport till diktaturer.
Efter värdlandsavtalet och anslutningen till Natos propagandacentral Stratcom följt av den permanenta militariseringen av Gotland kommer nu återinförandet av värnplikten. Dessa förändringar innebär en kraftigare och snabbare militär upprustning. Det är för att möta de åtaganden som regering och Försvarsmakten gjort till Nato och USA/Pentagon som värnplikten ska återinföras.

Beskedet om att värnplikten ska återinföras har föregåtts av enorm propaganda om ryska krigsförberedelser och hot samt ett fortsatt närmande till Nato och USA/Pentagon. Allt för att få opinionen att svänga.
Den tillfälliga mer försvarsvänliga opinionen är ett av skälen till varför regeringen och övriga riksdagspartier snabbt vill återinföra värnplikten. Liberalen Allan Widman, försvarsutskottets ordförande, sa rakt ut i Sveriges Radio Ekot igår (den 28 september) att vi måste skynda snabbt eftersom ”varje år som nu går innebär risker när det gäller folklig acceptans, förankring hos folket och försvarsvilja”.

Den ryska imperialismens militära upprustning och Putins diktatoriska styre har gett Försvarsmakten, det politiska etablissemanget och den inhemska vapenindustrin samt Nato en ursäkt att genomföra den militära upprustning som länge stått på dagordningen. Samtidigt som Putin kan fortsätta piska upp nationalism, slå till mot oppositionen och rusta upp.
Den svenska militära upprustningen och de ständigt nya stegen in i Nato skärper det redan spända säkerhetsläget i Östersjöområdet.

Återinförandet av värnplikten har ingenting av ”folkförsvar” över sig som Vänsterpartiet försöker ge sken av. Det handlar i första hand om att fylla luckorna i yrkesarmén genom att via obligatorisk mönstring få en begränsad, utsållad skara som med bland annat extra bidrag ska lockas göra lumpen för att senare, helst av allt bli yrkesmilitärer.
Av en årskull på 100 000 till 110 000 unga (både kvinnor och män) blir det som flest 8 000, från år 2020, som ska göra värnplikt, ”vilket kräver höjda försvarsanslag på två miljarder kronor per år” (Dagens Nyheter den 28 september).

Med högre lön, betalda studieskulder och andra förmåner hoppas försvarsmakten och politikerna att få värnpliktiga att bli yrkesmilitärer och få nuvarande anställda militärer att stanna längre.

Det är så långt från ett ”folkförsvar” och demokratisering av försvaret man kan komma. Även i försvarsfrågan viker sig Vänsterpartiet och är beredd att ge mer till militären för att lösa dess ”personalförsörjning” i ett läge där det behövs hundratusentals nya välfärdsjobb de närmaste åren endast för att klara dagens behov.
Enligt Skolverket 2015 behöver enbart skolan att rekrytera 70 000 nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger (heltidstjänster de närmaste fem åren och rekryteringsbehovet kan ”öka till närmare 80 000 heltidstjänster fram till 2019”.

Men var är pengarna till verkliga välfärdssatsningar?

Rättvisepartiet Socialisterna säger:
• Nej till återinförande av värnplikten och höjda försvarsanslag. Kamp för omedelbar militär nedrustning.
• Rusta välfärden – inte militären. Offentliga satsningar för jobb, välfärd och bostad till alla.
• Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.
• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.