Undantagstillstånd i vården

Riksomfattande protester den 4 september

Katja Raetz (RS)

Av Katja Raetz
- - -

Krisen inom vården har nått nya dimensioner. Aftonbladet rapporterade den 11 juli om att en höggravid kvinna, trots tecken på havandeskapsförgiftning, skickades hem från kvinnokliniken i Lund på grund av platsbrist. När hon kom tillbaka dagen därpå hade fostret dött. Sjukhuset själv har anmält händelsen enligt Lex Maria. Sannolikt hade fostret kunnat räddas om kvinnan erbjöds inläggning direkt.

Denna tragiska händelse speglar situationen inom vården i Sverige idag. Redan i maj gjordes en sammanställning av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att bemanningsläget kommer att bli ännu värre under året, särskilt på sommaren.

”Aldrig tidigare kommer så många vårdplatser att vara stängda när bristen på sjuksköterskor är rekordstor – och det gäller särskilt de specialiserade sjuksköterskorna”, skrev Svenska Dagbladet den 11 juli.

Många av de vårdplatser som nu är stängda kommer inte att öppnas upp igen till höst på grund av fortsatt personalbrist. Anledningen är att allt fler inte accepterar den allt mer pressade arbetsmiljön och den nästan obefintliga löneutvecklingen.
Oavsett om man är privat eller offentligt anställd står det klart att det mest effektiva sättet till att få en löneökning är att byta jobb, och då inte sällan till bemanningsföretag.
Många söker sig till Norge där inte bara lönen är bättre, utan även arbetsmiljön till följd av en högre grundbemanning.

Rädda vården

Personalbrist samtidigt som inhyrd personal för 16 miljarder kronor skapar merkostnader på 8 miljarder kronor

Av Per Olsson
- - -

Trots personalens många larmrop och trots ökade behov samt växande befolkning fortsätter vården att drabbas av nedskärningar och för snålt tilltagna budgetar.  I sommar är det värre än vanligt.

Antalet stängda vårdplatser på landets sjukhus är rekordstort.
Högerpoliken har utarmat vården och stadigt förvärrat personalbristen. Samtidigt skenar kostnaderna för inhyrd personal. Totalt har landstingen tillsammans köpt inhyrd vårdpersonal för mer än 16 miljarder kronor de senaste sex åren. Det i sin tur betyder att hyrpersonalen sedan 2010 har gett landstingen merkostnad på mellan 4 till 8 miljarder kronor jämfört med egen personal, enligt SVT.

Vården är i akut behov av mer resurser och en rejäl uppvärdering av de anställdas löner och arbetsvillkor.

– Situationen just nu är extrem, det här läget har vi aldrig varit i tidigare. Varje sommar planerar Karolinska och landstinget för hur många vårdplatser de ska hålla öppna och varje sommar misslyckas de eftersom planeringen inte sker efter det behov som finns, säger Liv Andersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, till tidningen Vårdfokus.

Vårdfacken tillsammans med brukare, patientföreningar och andra organisationer behöver gå samman i en riksomfattande kampanj för att rädda vården.

Högerns "enkla jobb" handlar om vinster och företagens bidragsberoende

"Ingen journalist har hittills ställt den mest logiska följdfrågan: Ska inte den som arbetar förväntas ha en lön snarare än försörjningsstöd?" 

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - - 

Under Almedalsveckan – etablissemangets utspelsverkstad – tävlade de borgerliga partierna i grenar som "fler enkla jobb" och "stoppa bidragsberoendet". Ingenstans i programmet fanns vårdkrisen, nedskärningarna i skolan, riskkapitalisternas plundring av välfärden eller hur arbetsvillkoren kraftigt försämrats. Men det hör ihop. Ju mer de talar om det ena, desto mindre utrymme för någon annan att sätta de sistnämnda frågorna på agendan.

Centerpartiet dundrade åter på hårt om att sänka lönen för nyanlända flyktingar genom särskilda avtal. Och om facken inte går med på detta så ska det minsann lagstiftas.
En av dem tusentals arbetare som reagerade på Annie Lööfs (C) utspel om "enkla jobb" var undersköterskan Ramona Nordstrand som i ett väl spritt inlägg uppmanade politikerna – då hennes jobb är så "enkelt" – att gå ett arbetspass med henne eller kollegorna; att ”torka tårar på någon med ångest och smärta”, ”göra i ordning en avliden människa för sista vilan” eller ”vara i samma rum där ett barn tar sitt sista andetag”. Hon berättar om att hålla sig från att besöka toaletten en heldag, att missa julklappsutdelningen flera år i rad och att inte hinna äta, dricka eller vila fötter.

Annie Lööf svarade på twitter med att förneka att undersköterskor tillhör de yrken vars löner de vill sänka. Visserligen nämns inte undersköterska i centerns lista på enkla jobb, men hon ljuger likväl. Redan för fyra år sen krävde Annie Lööf att undersköterskornas ingångslön skulle sänkas med 25 procent. Strax därefter gav hon sig på alla under 25 år med samma medicin: Sänk lönen med 25 procent! Och nu är det flyktingarnas tur.

Kristdemokraterna ville inte vara sämre, särskilt inte under Almedalen då journalisterna springer mellan presstälten i jakt på utspel.

”Den som mottar försörjningsstöd ska förväntas arbeta”, mässade KD:s partiledare Ebba Busch Thor. 

Ingen journalist har hittills ställt den mest logiska följdfrågan: Ska inte den som arbetar förväntas ha en lön snarare än försörjningsstöd? Själv tjänar Ebba Busch Thor 89 000 kronor i månaden på sitt jobb som mest går ut på att kräva lönesänkningar för arbetare och flyktingar.

"Det gemensamma motivet i de borgerliga jobbförslagen handlar om att sänka lönen för större delen av LO-kollektivet. Flyktingarna används som murbräckan, vilket är ett exempel på klassisk rasistisk splittring, där borgerligheten och kapitalisterna först försöker vinna stöd bland infödda arbetare för en apartheid på arbetsmarknaden och sen pressar samtliga villkor nedåt"

KD kampanjade också för sina "introduktionsanställningar" för flyktingar, en ny anställningsform med en ingångslön på 75 procent av dagens lägsta lön eller ingångslön. Vad KD föreslår är en återgång till tidigt 1900-tal: ingen möjlighet att teckna kollektivavtal, ingen semester, ingen avsättning till pension, inget anställningsskydd, inget medbestämmande och ingen möjlighet att strejka. Och naturligtvis ska inte företagen betala fullt för ens dessa dumpade villkor, det ska skattebetalarna göra på bekostnad av välfärden. KD:s jobbförslag är precis som de övriga borgerliga varianterna "bidragsjobb", alltså bidrag från skattebetalarna till företagen, så att "arbetsköparna" slipper betala för vad de köper fullt ut i syfte att ytterligare maximera vinsterna.
KD-ledaren toppade hela "jobbsatsningen" med förslaget att flyktingar på förläggning ska arbeta gratis 20 timmar i veckan.

Den största gemensamma nämnaren med Kristdemokraternas ”introduktionsjobb”, Centerpartiets ”instegsjobb”, Moderaternas ”förstajobbet-anställningar” och Liberalernas ”startjobb” är inte hur lika de är i utformningen – med mellan 60 och 75 procent av lönen – eller ens att det skulle handla om flyktingar, för det handlar faktiskt inte heller om flyktingar; Det gemensamma motivet i de borgerliga jobbförslagen handlar om att sänka lönen för större delen av LO-kollektivet. Flyktingarna används som murbräckan, vilket är ett exempel på klassisk rasistisk splittring, där borgerligheten och kapitalisterna först försöker vinna stöd bland infödda arbetare för en apartheid på arbetsmarknaden och sen pressar samtliga villkor nedåt.

Borgarna säger att syftet med att sänka lönernas är att det skapar nya jobb. Centern säger att deras jobbförslag kommer att ge 35 000 nya jobb. Men är det verkligen så? Är det nåt vi ska komma ihåg från alla tidigare arbetsmarknadsåtgärder och hur marknaden fungerar så är det att företag bara anställer fler när de måste. Pengar leder bara till jobb om företagen inser att de måste investera för att möta en ökad efterfrågan, annars går allt till privat vinst. Borgarnas sänkning av krogmomsen – som skulle ge tiotusentals nya jobb och sänkta priser – var en dyr miljardrullning som till större delen hamnade i ägarnas fickor. Borgarnas sänkning av arbetsgivaravgiften för alla anställda upp till 26 år landade också i ägarnas fickor. Nu vill de hitta ytterligare sätta att skicka offentliga pengar i privata fickor. Det är heller inte så att lägre löner per automatik leder till fler jobb. Alla tidigare allmänna reallönesänkningar i Sverige – som i början på 1980-talet och i början på 1990-talet – ledde främst till ökade vinster och en kraftig ökning av arbets­lösheten, eftersom efterfrågan minskade.

"I princip finns väldigt få skillnader mellan vad statsminister Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C) säger om "enkla jobb". S-MP-regeringen har gått kraftigt högerut. Bland annat togs kravet på kollektivavtal i introduktionsanställningarna för flyktingar bort och asylrätten har stympats under rungande applåder från rasistiska SD"

Moderaterna lyckades också med ett riktigt paradnummer. Barnfattigdomen ska nämligen minska... genom sänkta ersättningar [!]. Med ett tak på 75 procent av lägstalönen ska bidragsberoendet minska och därmed barnfattigdomen heter det. Det är ingen ny politik från Moderaterna. A-kassan och sjukförsäkringen sänktes under deras tid vid makten med samma logik, färre bidrag och fler i arbete. I själva verket ökade långtidsarbetslösheten kännbart, klyftorna ökade och vinsterna steg.
Borgarna drivs delvis på av Svenskt Näringsliv, men också av att S-MP-regeringen tar efter. I princip finns väldigt få skillnader mellan vad statsminister Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C) säger om "enkla jobb". S-MP-regeringen har gått kraftigt högerut. Bland annat togs kravet på kollektivavtal i introduktionsanställningarna för flyktingar bort och asylrätten har stympats under rungande applåder från rasistiska SD.

"Inte bara några få rötägg"

"Vi blir tillsagda att undvika att gå ut på kvällen, att ta en taxi från krogen, att inte klä oss utmanande och inte dricka alkohol. Vi ska heller inte följa med okända män hem från krogen. Vi ska akta oss för alla män, men vi får inte anklaga eller misstänka alla män"

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Årets Bråvallafestival har kommit och gått. Fem våldtäkter och ett våldtäktsförsök anmäldes. Men för en del är inte våldtäkterna det värsta, utan att gruppen män behöver känna sig kränkta.

Den första anmälda våldtäkten ska ha skett i publikhavet under Zara Larssons konsert. Va? Man kan väl inte bli våldtagen när man står upp? Vaddå? Sprang hon därifrån utan att se vem det var? Hon ljuger!
Det är lättare att säga att kvinnor ljuger än att inse att kvinnor dagligen utsätts för övergrepp. DN:s ledarsida verkar tycka det. Att tala om könsmaktsordning är enligt DN att dra ”könskonspiratoriska växlar”. Att se kvinnans berättelse som objektiv är ”dramaturgiskt”. Ni vet, hysteriska kvinnor och allt det där. DN får mig att tänka på Göran Palms dikt Mannen har ordet från 1970-talet.

"Att polisen ens har en sådan kampanj är bisarrt. Ska de börja dela ut armband med uppmaningen ”Döda mig inte”?"

DN:s ledare påpekar att det är domstolar som avgör om ett brott begåtts och att en anmälan inte behöver vara sanning. Förvisso. Men våldtäkter ifrågasätts alltid. Av polis, av media, av våldtäktsmannens och offrets vänner – och av rätten. Det är inte konspiratoriskt, det är fakta.
Zara Larsson twittrade om hur hon hatar killar och att våldtäktsmannen förtjänar att brinna i helvetet. En helt naturlig reaktion kan tyckas. Men där gick många mäns gräns. Våldtäkt – usch! Men att säga att man hatar killar, nä, det får man bara inte göra! För inte ALLA män! Det är bara vissa individer som våldtar.
Men vet ni, det är inte bara några få rötägg. Det är ett strukturellt problem. En våldtäktskultur som drabbar kvinnor – och män. Alla tilldelas en roll i våldtäktskulturens och könsmaktsordningens samhälle. Att tala om friendzone, att tjata till sig sex, att bjuda på en drink och sedan tycka att man har rätt till sex – allt det är en del av en våldtäktskultur. Varenda kvinna jag känner som jag har diskuterat sex med, och det är många, har någon gång fortsatt ha sex fast de har ångrat sig, för de sa ja från början och ville inte vara taskiga.

Ökade sexuella trakasserier mot kvinnor

Unga kvinnor inom LO-yrken är värst drabbade av de sexuella trakasserierna

19 procent av kvinnorna uppger att de har blivit sexuellt trakasserade

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Allt fler kvinnor utsätts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats enligt Arbetsmiljöverkets senaste rapport. Vanligast är det inom vård och omsorg.
Nästan en femtedel av kvinnorna i åldrarna 16-29 år har upplevt sexuella trakasserier vid minst ett tillfälle ifjol, enligt rapporten. Kvinnorna har utsatts av andra än kollegor eller chefer, det vill säga av kunder eller klienter.

I årets rapport uppger 19 procent av kvinnorna att de har blivit sexuellt trakasserade, vilket är en stor ökning jämfört med 13 procent 2013 och 12 procent 2011.
Unga kvinnor inom LO-yrken är de mest drabbade.

Sanna Tefke

– Det finns behov av många olika lösningar beroende på situation, allt från överfallslarm till dubbelbemanning för att ingen ska behöva arbeta ensam under otrygga former. Och såklart behövs det trygga anställningar för att möjliggöra att man vågar ta upp saker utan att riskera att förlora jobbet. Men det viktigaste är att det finns fackliga ombud och chefer som tar frågan på allvar, säger Sanna Tefke, skyddsombud för Kommunal i hemtjänsten, till Offensiv. 

Även våld och hot mot kvinnor på deras arbetsplatser är vanligt. Även där har nästan en femtedel utsatts förra året. Det är dubbelt så många kvinnor som män som har utsatts.

"Facken måste spela en avgörande roll för att ge den stora grupp av individer som drabbas en styrka att kollektivt sätta ner foten och våga kräva en trygg arbetsplats för alla"

Sexuella trakasserier är något som förekommer långt ner i åldrarna, till och med på lågstadiet. Professor Katja Gillander-Gådin, som har studerat skolelevers upplevelser av sexuella kränkningar under 15 års tid, säger till Aftonbladet den 8 juni att det börjar tidigt:

– Småpojkar lär sig av äldre killar, och eftersom beteendet uppmuntras som någonting positivt inom gruppen kan det fortsätta och spridas nedåt i åldrarna, berättar hon och förklarar vidare att tjejer ofta får höra av skolans personal att ”han menar inget illa” eller ”han är kär i dig”.

– Om en vilt främmande man skulle tvångskyssa en kvinna på en buss skulle hans beteende ses som ett brott, sexuellt ofredande, men i skolan får flickor lära sig att acceptera beteendet. Kränkningarna har normaliserats, säger Katja Gillander-Gådin. 

Det är tydligt att sexuella trakasserier måste bli en prioriterad fråga på arbetsplatser och i skolan. Kvinnor och flickor ska inte behöva lära sig att undvika situationer där de riskerar att trakasseras.
Bara 32 procent av skolorna hade en policy mot sexuella trakasserier när Diskrimineringsombudsmannen (DO) genomförde en granskning 2014.