Framgång för RS motion mot mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn

Tre av de 19 åtgärdsförslagen genomförda • Inga tydliga löften att genomföra resterande förslag gavs, bara att "arbeta med de frågor" Rättvisepartiet Socialisterna (RS) föreslagit

Under gårdagens kommunfullmäktige debatterades två motioner från Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson:
”Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn” samt ”Projekt för fler bostäder åt flyktingar” (läs om den debatten i separat artikel här). Kommunledningens (S, C, MP) förslag till beslut på båda var att motionerna skulle ”anses besvarade”. Det innebär att de anser att de redan har genomfört eller har för avsikt att genomföra det motionen föreslår i grova drag.

Mattias Bernhardsson (RS)

Rättvisepartiet Socialisternas motion ”Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn”, överöstes av beröm i kommunfullmäktige:

– Det är en alldeles utmärkts motion, sa Joachim Krylborn (KD).

– Jag delar helt den grundsats som finns i Rättvisepartiet Socialisternas motion, sa kommunalrådet Petri Salonen (C) som också berättade att kommunledningen hade för avsikt att arbeta med de frågor som RS motionerat om.

Kommunalrådet Petri Salonen tackade Rättvisepartiet Socialisterna för ett gediget arbete och en imponerande kunskapsinsamling som kommunen kommer att ha stor nytta utav i sitt arbete

Tre av de 19 åtgärdsförslagen i Rättvisepartiet Socialisternas motion har redan genomförts. Till exempel åtgärdsförslag nr 14: "Att kartlägga om socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna samt kompetensenliga". Förvaltningen har kartlagt detta, vilket visade brister i hur de använder riskbedömningsinstrumentet PATRIARK. Detta ledde till att en handlingsplan togs fram och att personal kan vända sig till resurscentrumet Origo, som har särskild kompetens i riskbedömningar i fråga om förtryck i hederns namn.

Också motionens åtgärdsförslag nr 6 är genomförd: "Att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och Manscentrum beslutas om för treårsperioder", för att trygga verksamheten långsiktigt och underlätta planeringen. Några veckor efter Rättvisepartiet Socialisterna lämnade in motionen beslutade nämligen Socialnämnden om ett nytt samverkansavtal som innebär att kvinnojourens och Manscentrums anslag är tryggade för en hel mandatperiod. Att detta nu är beslutat om är väldigt välkommet och något som Rättvisepartiet Socialisterna krävt ändå sedan 2007 i otaliga debatter samt i en tidigare motion år 2008.
Med det nya samverkansavtalet är heller inte motionens åtgärdsförslag nr 4 aktuell: "att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser".

Motionens 19 att-satser var ett resultat av dels en ingående förstudie som analyserar våldet och orsakerna, dels otaliga möten med föreningar och organisationer som kämpar mot mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn.
Kommunalrådet Petri Salonen tackade Rättvisepartiet Socialisterna för ett gediget arbete och en imponerande kunskapsinsamling som kommunen kommer att ha stor nytta utav i sitt arbete.

Men Mattias Bernhardsson (RS) ifrågasatte varför kommunledningen – om de nu verkligen stödde hela motionen – inte yrkade bifall åt de resterande 16 åtgärdsförslagen. Detta svarade de inte på. Men vi vet varför. Kommunledningen vill inte binda sig att genomföra de viktigaste åtgärderna fullt ut, utan vill istället kunna säga att de ”arbetar i enlighet” med förslagen till en lägre kostnad. Detta är extra tydligt på motionens att-satser att varje skola ska ha en heltidsanställd kurator och sjuksköterska, att möjliggöra en tjänst till på Manscentrum och att möjliggöra en fördubbling av antalet skyddade boenden genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour.

En ursäkt som gavs till att motionen inte kunde bifallas fullt ut var att delar av den inte var en kommunal angelägenhet. T ex förslaget att inte tillåta religiösa friskolor. Tobias Hammarberg (L), som också berömde motionen, talade om hur det lagliga möjligheten att ha religiösa friskolor står i motsättning till barnkonventionens formuleringar om att barn har rätt till ”tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Rättvisepartiet Socialisterna förde också fram att det idag är väldigt svårt att avgöra vilka budskap, om t ex jämställdhet, som barnen får i religiösa friskolor, eller om de ens får modern sexualkunskap.
Men tyvärr är det inte en kommunal fråga, menade Tobias Hammarberg (L).

Mattias Bernhardsson (RS) svarade:

– Det är kommunen som godkänner friskolor och ger bidrag till friskolor. För detta har Haninge även tydliga krav, t ex dokumentet "Riktlinjer för godkännande och bidrag – Fristående förskola". Det framgår tydligt i riktlinjernas inledning att Utbildningsförvaltningen kan "föra in förändringar med anledning av ändringar i lagstiftningen, praxis eller politiska beslut i kommunen". Om de nya kommunala riktlinjerna anses byta mot nationell lagstiftning så blir ju frågan åtminstone prövad.

Rättvisepartiet Socialisterna nöjde sig inte med kommunledningens allmänna yrkande att motionen skulle ”anses besvarad” utan yrkade bifall på de 16 av 19 punkter som ännu inte genomförts (nr 4, 6 och 14 är genomförda). Haningepartiet (vilka i kommunfullmäktige består av två avhoppade Miljöpartister) yrkade och röstade med Rättvisepartiet Socialisterna på alla resterande 16 punkter. Vänsterpartiet uttalade också sitt stöd till motionen, men yrkade bara bifall till 11 av de 16 åtgärdsförslagen som ännu inte är genomförda. Till skillnad från Rättvisepartiet Socialisterna röstade de alltså inte för punkterna 1, 7, 8, 9 och 10.

Här är de 19 åtgärdsförslagen i Rättvisepartiet Socialisternas motion:
1. Att anta som kommunens mål att garantera skyddat boende åt alla som söker. Ingen ska nekas p g a platsbrist.
2. Att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour.
3. Att underlätta utslussning från skyddade boenden genom förtursmöjlighet i Haninge Bostäders bostadsbestånd samt att söka samverkan med andra allmännyttiga bostadsbolag.
4. Att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser, för att minska jourens beroende av samt arbetstid med att söka ideell och privat finansiering.
5. Att finansiera Manscentrums önskan att utöka antalet tjänster med en heltidstjänst.
6. Att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och Manscentrum beslutas om för treårsperioder.
7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor.
8. Att garantera att alla brottsoffer för våld och förtryck i hemmet i Haninge aktivt erbjuds en stödperson eller ett målsägandebiträde som kan stödja den utsatte med kontakt mellan olika myndighetsorgan och instanser.
9. Att inte tillåta religiösa friskolor. Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa inslag utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt redan undervisas i religionskunskap ska tas fram.
10. Att starta ett projekt för att erbjuda långvarigt hemmavarande föräldrar möjlighet att skaffa yrkeskompetens samt/eller arbete med kollektivavtal inom kommunen, även utifrån icke-utbildningsgrundad kompetens.
11. Att säkerställa att det finns kommunala öppna förskolor och parklekar i alla kommundelar.
12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge.
13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasie- skolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen.
14. Att kartlägga om Socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna samt kompetensenliga.
15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skol- och fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella).
16. Att söka samarbete med andra kommuner och det nationella kompetensteamet i syfte att möjliggöra stödboenden på hemliga distansorter med särskild inriktning på utsatta som har flytt förtryck i hederns namn.
17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter.
18. Att tillsätta ett jämställdhetsråd (likt MR-beredningen) som utöver politiskt förtroendevalda även inkluderar i ämnet sakkunniga från förvaltningar och frivilligorganisationer med syfte att arbeta med ovanstående beslutspunkter samt med alla frågor som rör förtryck i hederns namn och mäns våld mot kvinnor.
19. Att tillsätta en tjänst för att samordna kommunens insatser och arbete mot förtryck i hederns namn och mot mäns våld mot kvinnor samt för att leda arbetet med jämställdhetsrådet.

Värt att nämna var att Sverigedemokraterna satt tysta under hela debatten och varken yrkade eller röstade. De har tidigare försökt plocka poänger på frågan om förtryck i hederns namn genom billig och rasistisk populism, men hade uppenbarligen problem att ens försöka tala i frågan när fokus istället låg på riktiga lösningar och en socialistisk analys.

Under öppningsanförandet gick Mattias Bernhardsson (RS) igenom hela motionens text, bland annat om hur könsmaktsordningen och klassorättvisorna utgör en grund för förtrycket:

– Utsatthet för våld och social kontroll i hemmet är kopplat till könsnormer, sociala relationer och de utsattas sociala ställning i relation till utövarna av våldet och kontrollen. Att kvinnor står för det mesta arbetet i hemmet såväl som anhörigvården – även av partnerns anhöriga – beror i stort på könsnormer och är uttryck för föreställningar om vilken social ställning kvinnor och barn har i relation till män och fäder. Dessa könsnormer kan stärkas när inkomstklyftorna ökar. Sociala relationer reproduceras av ekonomiska relationer. Låg utbildningsnivå, låga inkomster och språksvårigheter bidrar till att isolera kvinnor inom hemmets väggar. Därför behövs riktade insatser för utbildning och jobb med löner som går att leva på samt en satsning på verksamhet som bryter hemmaisolering, till exempel öppna förskolor och parklekar. 

Rättvisepartiet Socialisterna har fram tills igår varit det enda partiet som talat om förtryck i hederns namn i kommunfullmäktige. De berömmande reaktionerna på motionen visar att det Rättvisepartiet Socialisterna tagit upp har haft effekt på medvetenheten. Kommunledningen ville inte bifalla motionen, för att slippa betala vad som behövs för bland annat kompetenssatsning och elevvårdande personal. Men eftersom de röstade igenom att motionen anses besvarad – istället för att avslås – kan kommunledningen pressas på vad de gör för att arbeta med dessa frågor motionen ställde.

> Läs hela motionen här
> Läs motionens förstudie om förtryck i hedern namn här
> Läs intervjun om motionen vid inlämningen med Mattias Bernhardsson, Lina Rigney Thörnblom, Sanna Tefke och Ayman Adel Amin