"God dag yxskaft-svar" på vår motion mot mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn

Tjänstemännens remissvar på RS motion liknar politiskt beställningsverk • De styrande politikerna minskar stödet till Haninge kvinnojour

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - - 

Under våren kommer Rättvisepartiet Socialisternas motion, "Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn", upp till diskussion och beslut i Haninge kommunfullmäktige. Ett av de 19 åtgärdsförslagen i motionen, att trygga finansieringen från kommunen långsiktigt, beslutades redan några veckor efter motionen lämnades in, efter nästan 10 års press från bland annat Rättvisepartiet Socialisterna och kvinnojouren.
Men samtidigt minskar kommunen anslagen till kvinnojouren. Och övriga åtgärdsförslag ämnar de styrande i S, MP och C att stoppa, vilket visas av tjänstemännens remissvar som närmast går att likna vid politiska beställningsverk.

Flera av åtgärdsförslagen handlar om satsningar på akut skydd och förebyggande arbete: som mer resurser till kvinnojouren och manscentrum, fler skyddade boenden, samt att varje skola ska ha skolsköterska och kurator på heltid. Andra åtgärdsförslag handlar om att kommunen måste utvärdera hur exempelvis rutiner och hotbildsbedömningar sköts idag. Och andra handlar om utbildning och kompetens: till exempel föreslår vi en stor kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen (Läs hela motionen här).

Haninge har skurit ned anslagen till kvinnojouren med 34 procent

Vår motion är viktigare än någonsin. Haninge kommun minskar sina anslag till Haninge kvinnojour, trots att behoven ökar. Enligt det nya avtalet får kvinnojouren bara 330 000 kronor, jämfört med 420 000 kronor år 2014 och 500 000 kronor per år 2011-2013. En minskning med hela 34 procent jämfört med 2013.
Den styrande koalitionen (S, MP och C) kommer att göra allt för att hitta ursäkter varför de inte ska bifalla motionen. En metod är att be tjänstemännen att skjuta sönder motionen i sina remissyttranden, som sen läggs som underlag för beslut. Tjänstemännens yttranden har än så länge till stor del varit "god dag yxskaft-svar", där något helt annat än åtgärdsförslaget besvaras.

Ett exempel är motionens förslag att Haninge "antar som mål att garantera skyddat boende åt alla som söker". Socialförvaltningen vrider och vänder på sanningen ordentligt i sitt remissyttrande: "Skyddat boende är en biståndsbeslutad insats som ges till i dem som har behov att detta. Förvaltningen nekar inte plats till någon på grund av platsbrist", skriver de, trots att motionen inte heller hävdat att det är förvaltningen som nekar plats på grund av platsbrist. Motionen konstaterar att "kommunen placerar rekordfå i skyddat boende medan kvinnojourens resurser inte räcker till att finansiera egna placeringar".

"Antalet inledda brottsofferutredningar har ökat från 36 till 49 [från 2014 till 2015]. Trots detta har antalet placeringar och därmed kostnaderna på skyddat boende eller kvinnojour halverats jämfört med förra året", skriver Socialförvaltningen själv i sin årsredovisning.

Haninge kommun placerade 25 kvinnor i olika skyddade boenden under 2015. Detta är små insatser i förhållande till behoven. Mellan 3000 och 4500 personer i Haninge beräknas utsättas för våld i en nära relation. Resurser för förebyggande arbete finns knappt.
Varför placerar Haninge så få kvinnor i skyddat boende trots att många fler söker? För att spara pengar. Våldsutsatta kvinnor uppger att de frågas om de inte "kan bo hos en släkting" istället. I många fall blir offren pressade av alla frågor kring att de själva "borde kunna ordna boende" att de går med på det – de får skuldkänslor vilket kommunen utnyttjar för att spara pengar. För kvinnor som flyr förtryck i hederns namn – där förtrycket ofta är kollektivt utövat av just släkten – är det ofta förenat med livsfara att ha någon som helst kontakt med släktingar efter det att offret flytt.

Motionen föreslår också att kommunen ska finansiera utbyggnad med åtta nya platser i kvinnojourens skyddade boende. Förvaltningens svar på detta är makabert:

"Kvinnojouren kan erbjuda platser till alla kommuner, inte bara Haninge". 

Det gör de ju redan! Bristen på skyddade boenden är akut i hela stockholmsregionen såväl som i landet.
Vidare skriver de att förvaltningen "inte kan styra över hur många platser som kvinnojouren väljer att erbjuda". God dag yxskaft! Det är ju just det motionsförslaget handlar om: "att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour".

66,6 procent av alla skyddssökande nekas plats i skyddat boende

Yttrandet vägrar bemöta verkligheten: Under 2015 bodde det 30 kvinnor under 1 311 nätter och 35 barn under 1 486 nätter på kvinnojourens skyddade boenden. 60 kvinnor nekades boende (antalet barn är okänt) på grund av plats- eller personalbrist. Att hela 66,6 procent av alla skyddssökande nekas plats är en anmärkningsvärd ökning från tidigare år då cirka hälften nekades plats.
"Ofta finns ett sådant skyddsbehov att den våldsutsatte behöver ett boende utanför kommunen", skriver förvaltningen. Självklart är det så för många, men de 60 kvinnor som nekades plats ingår inte i den kategorin; de nekades plats för att det inte fanns plats eller för att jouren med sin begränsade personalstyrka inte mäktar med. Förvaltningen blandar ihop korten för att slippa svara på frågan varför på många kvinnor nekas hjälp. Haninge kvinnojour behöver mer pengar till fler anställda och fler boendeplatser!

Motionens förslag att kommunen ska "utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter", bemöts också med ett icke-svar; yttrandet konstaterar att "varje skola har rätt att utarbeta sina rutiner med föräldrar/vårdnadshavare så länge de uppfyller skollagens krav". De yttrar sig inte alls över förslaget att utvärdera hur detta går till.

Motionen föreslår "en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skol- och fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap". Utbildningsförvaltningens yttrande konstaterar platt att "varje skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling" och att det i denna plan ingår kartläggning av "hur eleverna upplever tryggheten i skolan". Återigen yttrar de sig om något helt annat än förslaget på en enkät kring dessa specifika förtryck.

En av motionens viktigaste förslag är nr 13: 

"Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasie- skolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen." 

Men Utbildningsförvaltningens yttrande över punkt 13 handlar om något helt annat, de yttrar sig inte alls i fråga om förslaget i sak utan hänvisar till att det finns en "handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck".
Det enda handlingsplanen nämner i frågan är att "Origo erbjuder även utbildningar för personal som möter ungdomar och unga vuxna." Återigen vägrar de svara på ett konkret förslag med att hänvisa till någon som är en självklarhet.

Motionen föreslår också att religiösa friskolor inte ska tillåtas:

"Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa inslag utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt redan undervisas i ska tas fram". 

Idag är det väldigt svårt att avgöra vilka budskap, om t ex jämställdhet, som barnen får i religiösa friskolor, eller om de ens får modern sexualkunskap.

"Detta är inte en kommunal fråga. Det är staten som sätter upp regler för friskolor och ger tillstånd till friskolor att bedriva verksamhet", skriver Utbildningsförvaltningen i sitt yttrande.

Detta stämmer ju inte helt enkelt – det är kommunen som godkänner friskolor och ger bidrag till friskolor. För detta har Haninge även tydliga krav: "Riktlinjer för godkännande och bidrag – Fristående förskola". Det framgår tydligt i riktlinjernas inledning att Utbildningsförvaltningen kan "föra in förändringar med anledning av ändringar i lagstiftningen, praxis eller politiska beslut i kommunen". Om de nya kommunala riktlinjerna anses byta mot nationell lagstiftning så blir ju frågan åtminstone prövad.

Motionen föreslår att Haninge ska "garantera att alla brottsoffer för våld och förtryck i hemmet i Haninge aktivt erbjuds en stödperson eller ett målsägandebiträde som kan stödja den utsatte med kontakt mellan olika myndighetsorgan och instanser".
Socialförvaltningens svar är kort och gott att alla "som efterfrågar stöd" kan få det. Det är ju just det som är problemet, ett offer som redan känner oro, skuld, tveksamhet – som befinner sig i en utsatt situation – ska alltså själv fråga om något som borde vara en självklarhet. Yttrandet konstaterar också att tingsrätten utser målsägarbiträden, trots att motionen ingenstans föreslår att ändra det; motionen handlar om att Haninge kommun ska garantera genom sina egna insatser att brottsoffret aktivt blir erbjuden denna rättighet.

"Hemmaisoleringen, som cementerar det förtryck många kvinnor hamnar i inom en familj, kan alltså enbart brytas genom att varje kvinna själv aktivt bryter sig loss, enligt tjänstemännens logik"

Socialförvaltningens yttrandesvar på flera andra åtgärdsförslag går i samma spår. "Det krävs att dock att individen aktivt söker sig till Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten", skriver nämnden som svar på RS förslag att "att starta ett projekt för att erbjuda långvarigt hemmavarande föräldrar möjlighet att skaffa yrkeskompetens samt/eller arbete med kollektivavtal inom kommunen, även utifrån icke-utbildningsgrundad kompetens".
Hemmaisoleringen, som cementerar det förtryck många kvinnor hamnar i inom en familj, kan alltså enbart brytas genom att varje kvinna själv aktivt bryter sig loss, enligt tjänstemännens logik.

Vi är däremot nöjda med det remissvar Socialförvaltningen ger på motionens åtgärdsförslag nr 14: "att kartlägga om socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna samt kompetensenliga". Förvaltningen har kartlagt detta, vilket visade brister i hur de använder riskbedömningsinstrumentet PATRIARK. Detta ledde till att en handlingsplan togs fram och att personal kan vända sig till resurscentrumet Origo, som har särskild kompetens i riskbedömningar i fråga om förtryck i hederns namn.

Några veckor efter Rättvisepartiet Socialisterna lämnade in motionen beslutade nämligen Socialnämnden om ett nytt samverkansavtal som innebär att kvinnojourens och Manscentrums anslag är tryggade för en hel mandatperiod

Vi har också fått igenom motionens åtgärdsförslag nr 6: "att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och Manscentrum beslutas om för treårsperioder", för att trygga verksamheten långsiktigt och underlätta planeringen. Några veckor efter Rättvisepartiet Socialisterna lämnade in motionen beslutade nämligen Socialnämnden om ett nytt samverkansavtal som innebär att kvinnojourens och Manscentrums anslag är tryggade för en hel mandatperiod. Att detta nu är beslutat om är väldigt välkommet och något som Rättvisepartiet Socialisterna krävt ändå sedan 2007 i otaliga debatter samt i en tidigare motion år 2008.
Med det nya samverkansavtalet är heller inte motionens åtgärdsförslag nr 4 aktuell: "att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser".
Men huvudproblemet kvarstår: Kvinnojouren och Manscentrum får för lite pengar.

Sammanfattningsvis är det ett demokratiskt problem att den större delen av tjänstemannens remissvar, med få undantag är "god dag yxskaft-svar" och så uppenbart är politiska beställningsverk, där syftet är att hitta på ursäkter för att kunna avslå motionen, snarare än att proffesionellt yttra sig om motionen i sak.
Vår motion är viktig, även om det helt och hållet röstas ned. Det handlar om att sätta frågan om kommunens ansvar att hjälpa våldsutsatta på dagordningen, åter och åter igen. Detta kommer vi att fortsätta att göra. Och vi fortsätter att bygga kamp och rörelser underifrån på skolor och i bostadsområden, mot sexism och kvinnoförtryck. ■

> Läs hela motionen här
> Läs motionens förstudie om förtryck i hedern namn här
> Läs intervjun om motionen vid inlämningen med Mattias Bernhardsson, Lina Rigney Thörnblom, Sanna Tefke och Ayman Adel Amin