Foto: Mattias Bernhardsson |
Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -
Byggnads har lämnat in sina lönekrav. De kräver 3,2 procent i generell lönehöjning och 800 kronor extra för de lägst avlönade. Men även de mest modesta lönekrav avvisas, arbetsköparna är på krigsstigen. Byggindustrin kräver frysta löner och ny anställningsform för flyktingar med kraftigt lägre lön.
"Vi ser ett miljardregn över ägarna", säger Byggnads ordförande Johan Lindholm med rätta. De fyra byggjättarna – Skanska, NCC, Peab och JM – kommer under våren att dela ut totalt 4,6 miljarder kronor.
Avtalsrörelsen handlar om kampen om mervärdet, den frukt som skapas av det arbete kapitalisterna köper av arbetarna. Arbetarlönernas andel av de totala inkomsterna är redan nere på samma nivå som 1910-talet. Nu vill arbetsköparna och högern använda flyktingkrisen till att lägga beslag på en ännu större del av kakan.
"Trots att SKL leds av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet slipar de sina knivar mot facket och lägger fram de mest arbetarfientliga kraven hittills"
Svensk Handel kräver också frysta löner, medan Handelsanställdas förbund redan förvarnat om strejk för 750 kronor i höjda lägstalöner.
Även Kommunals krav på blygsamma 2.8 procent och 400 kronor extra för undersköterskorna möts av kalla handen av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Trots att SKL leds av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet slipar de sina knivar mot facket och lägger fram de mest arbetarfientliga kraven hittills: sifferlösa avtal, slopade lägstalöner och försämrad övertidsersättning, jour samt OB.
Det finns en stark vilja att kämpa bland medlemmar och en kännbar press på fackledningarna att inte vika ner sig.
Det är mycket som står på spel i årets avtalsrörelse.
Först kom chockdoktinen om Sveriges ”systemkollaps”, med beslut om gränskontroller och massutvisningar. Nu kommer chockdoktrin 2.0. ”Lönerna måste sänkas!” ropar Svensk Näringsliv, direktörer och högerpartierna i kör medan prognoserna för aktieutdelningar nyss räknats upp.
Alla vill in i budgivningen; Centerpartiet kampanjar för ”instegsjobb” med kraftigt lägre lön för flyktingar; Moderaterna vill toppa och kom på ”förstajobbet-anställningar” med 60 procents lön; Kristdemokraterna viftar med ”introduktionsjobb” med 75 procents lön; och Liberalerna kastar in ”startjobb” för att inte vara sämre, med löner på mellan 14 000 och 16 000 kronor. Och arbetsköparna ska befrias från arbetsgivaravgift också, förstås.
Redan med höstens migrationspolitiska överenskommelse mellan S-MP-regeringen och allianspartierna togs kravet på kollektivavtal bort för introduktionsjobben vilken utvidgades från ungdomar till flyktingar. Men kapitalisterna nöjer sig inte med bidrag för anställningar, de vill ha mer. Själva lönerna måste också sänkas.
Liberalernas partiledare Jan Björklund, som själv tjänar 124 000 kronor i månaden tycker att undersköterskorna har för hög lön och vill se ingångslöner på 11 500 kronor. ”Kravet från LO-kollektivet är att de redan mycket höga lägstalöner ska bli ännu högre”, skriver Björklund och Ullenhag på DN Debatt och hotar med att lagstifta om låglönejobb i riksdagen om inte avtalsrörelsen levererar detta.
Facken måste avhålla sig höga löneökningskrav ”för jobbens skull”, heter det. LO-ekonomen Mats Morins analys och genomgång av avtalen från 1998 och framåt visar dock att tillbakhållna löner lett till ökad lönespridning – men inga nya jobb att tala om.
Liberalernas startjobb ska inte ha någon som helst koppling till kollektivavtal och ”det ska inte vara möjligt att teckna kollektivavtal som förbjuder startjobb på en arbetsplats”.
"Jag skulle säga att det är trygga anställningar, en lön att leva på, en bra skola och levande lokalsamhällen utan nedskärningar som ger de bästa förutsättningarna för integration – inte svältlöner"
Den politiska högern och den ekonomiska makten vill använda flyktingar för att pressa alla arbetarlöner nedåt. Lönesänkarna kamouflerar syftet med tal om att lägre löner ”skapar fler jobb” för flyktingar, som till större delen tillskrivs etiketten ”outbildad” trots att utbildningsnivån hos de syriska flyktingarna i Sverige är 10 procentenheter högre än snittet för samtliga inskrivna arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Även så kallade ”okvaliciferade” jobb är viktiga för samhället. Men istället för att städa åt kommunen med fast anställning och kollektivavtal vill högern att det städas i medel- och överklassens hem till svältlöner. ”För integrationens skull”. För enligt högerns devis är det låga löner som integrerar flyktingar i samhället. Jag skulle säga att det är trygga anställningar, en lön att leva på, en bra skola och levande lokalsamhällen utan nedskärningar som ger de bästa förutsättningarna för integration – inte svältlöner.
Effekterna av de ”nystartsjobb” som redan finns talar redan ett tydligt språk; hela 63 procent av nystartsjobben har trängt undan ett ordinarie jobb, som skulle gått till en långtidsarbetslös visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
RS kommunfullmäktigeledamöter manade till gemensam kamp i höstas i LO:s tidning Arbetet. Den maningen gäller nu också: mot lönesänkarna Läs på Arbetet: Ta strid för välfärd och flyktingmottagning |