2015: Förändringens vindar blåste snabbt

Under hösten blossade en folkrörelse för flyktingars rättigheter upp som
regering, media och det övriga etablissemanget senare gjorde allt för att stoppa.

"Det är ett i mångt och mycket annat land som nu står på tröskeln till 2016 än det Sverige som gick in i 2015"

Av Per Olsson

Förändringarnas vindar blåste snabbt under 2015 och Sverige gled allt mer isär, såväl socialt som politiskt. Det finns en utbredd känsla av att utvecklingen inte går åt rätt håll. Det är ett i mångt och mycket annat land som nu står på tröskeln till 2016 än det Sverige som gick in i 2015.
Världens flyktingkatastrof stod i fokus för år 2015, men det skulle ta en bit in på året innan flyktingkatastrofen satte sin prägel på utvecklingen i EU och Sverige.

I början av året var det fortfarande lite av en eftervalsstämning: En avvaktan och väntan på vad som skulle ske efter att extravalet, som skulle ha ägt rum i mars, ställdes in. Extravalet var statsministerns och regeringens svar på att Sverigedemokraterna och Alliansen hade röstat ned den förslagna höstbudgeten 2014. Men varken regeringen eller Alliansen ville ha ett till val, utan slöt istället den så kallade Decemberöverenskommelsen som bland annat skulle möjliggöra att minoritetsregeringar fick igenom sina budgetar.
Men Decemberöverenskommelsen, som sträckte sig fram till valdagen 2022, blev redan efter tio månader ett offer för den politiska kris som den påstods förhindra.

"Storbankerna har alltså ett direkt intresse av att fortsätta blåsa upp den bostadsbubbla som under året bara blev ännu större och mer riskfylld"

Efter åtta år med Alliansen fanns det förväntningar och ett hopp om att regeringsskiftet skulle innebära en politisk kursändring. Regeringen svarade inte alls upp till dessa förväntningar. Från första stund var budskapet att ”ladan är tom” och ”borden avskrapade”, för att citera finansminister Magdalena Andersson.
Men visst fanns och finns det pengar, även i statskassan. Men istället för offentliga satsningar på jobb, välfärd och bostäder var regeringen beredd att spendera mer än sina företrädare på militären. Försvarsmakten fick mer pengar än någonsin.
I den försvarsuppgörelse som regeringen slöt med Allianspartierna C, M och KD i våras fick militären ett tillskott på 10,2 miljarder kronor åren 2016-20, vilket i det närmaste var exakt den summa som Moderaterna krävde från början av förhandlingarna, som det moderata husorganet Svenska Dagbladet kommenterade den 17 april. Det skulle inte bli första gången som Moderaterna fick i det närmaste exakt vad man hade krävt av regeringen.

S-MP-regeringen var heller inte villig att ta tillbaka åtminstone en del av de många skattegåvor som Alliansen gav till de rika, storbolag och banker. Det blev bara några justeringar i marginalen, plus några utredningar för att slippa ta tag i brännande frågor som återförstatligande av järnvägsunderhållet, vinster i välfärden och särskild bankskatt.
Samtidigt som regeringen sade att det inte fanns pengar redovisade de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – en sammanlagd vinst på dryga 81 miljarder kronor. Det är en fördubbling jämfört med för tio år sedan.

Marknadshyror hotar kulturföreningslivet i kulturparken

Levande zons hyra föreslås höjas med 244 procent och ROJ-teaterns med hela 560 procent trots kommunala fastighetsägarens vinst på 10,5 miljoner kronor

T.v: Sommarkonsert på Gula villan. T.h: ROJ-teatern i Gamla Folkets hus

> Lokaltidningen: "RS vill stoppa hyreshöjningarna i Kulturparken – men Tornberget slår tillbaka"

- - - - -
Uppdatering: Protesterna gav resultat och kommunen kommer att täcka föreningarnas hyreshöjningar!
- - - - -

ROJ-teaterns hyllade föreställningar har sedan 1983 tagit plats i gamla Folkets Hus. Levande Zon huserar i Gula Villan sedan 1990, vars uppskattade sommarspelningar samlat tusentals ungdomar. Båda ligger i den återstående gröna kil i Handen som kallas Haninges kulturpark.
De nya hyrorna som föreslås av kommunens helägda bolag Tornberget är makabra:
Levande zons hyra föreslås höjas med 244 procent och ROJ-teaterns med hela 560 procent (!).

– Det är ideella krafter som redan idag kämpar för att få det att gå ihop. För Tornberget är den dryga halvmiljonen de skulle tjäna på höjningen ingenting. Speciellt då de gjorde en vinst på 10,5 miljoner kronor förra året, trots att de inte ens har ett mål att göra någon vinst, säger Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Lina Rigney Thörnblom (RS).

Lina Rigney Thörnblom (RS) talar på demonstration med
Nätverket Rädda Haninges kulturpark i september 2013

Beslutet om marknadshyror togs på Tornbergets styrelsemöte den 26 november. Men redan den 9 november lovade Kultur- och fritidsnämndens ordförande Mehmet Coksürer (MP) att agera i frågan.
Det var då Lina Rigney Thörnblom (RS) frågade ut Mehmet Coksürer i kommunfullmäktige om risken för att Tornberget skulle införa marknadshyror. Hon frågade vad han skulle göra för att garantera att föreningarna kan vara kvar. Mehmet Coksürer försäkrade då att nämnden skulle agera för att föreningarna ska få var kvar och lovade att han skulle boka möte med föreningarna samt Tornberget.

"Tornberget har brutit mot den bolagsordning kommunfullmäktige beslutade om"

Ändå beslöt Tornberget två veckor senare – den 26 november – att införa marknadshyror, helt utan konsekvensanalys eller ett politiskt uppdrag. Antingen träffade Mehmet Coksürer (MP) aldrig Tornberget. Eller så gjorde han det och lät sig själv bli överkörd, trots att det är kommunstyrelsen – vilken Mehmet är kommunalråd i – som har tillsynsplikt över Tornberget och skall se till att de följer bolagsordningen.

Mattias Bernhardsson (RS)

– Tornberget har brutit mot den bolagsordning kommunfullmäktige beslutade om i mars i år. Det står klart och tydligt i paragraf 5 under "Fullmäktiges rätt att ta ställning" att "Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Haninge kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas". Att besluta om marknadshyror är definitivt ett beslut av principiell karaktär och absolut ett beslut av större vikt, särskilt då två av de viktigaste kulturverksamheterna för ungdomar i Handen skulle tvingas bort av marknadshyror. Tornberget måste rätta sig efter deras uppdrag och demokratiska beslut, säger Rättvisepartiet Socialisternas gruppledare Mattias Bernhardsson (RS) som i veckan krävt att kommunstyrelsen tar sin tillsynsplikt på allvar.

– Om marknadshyrorna inte rivs upp kräver vi att kommunen snabbt ändra sitt bidragsreglemente och betalar för de höjda hyrorna fullt ut, säger Lina Rigney Thörnblom (RS).

Bildts vänner i Ukraina gör upp

I marginalen
Av Per Olsson

”Får jag lämna några blommor, en bukett röda rosor?”, sade Oleh Barna, som tillhör president Petro Porosjenkos (”Chokladkungen”) parti, innan han med våld försökte bära bort premiärminister Arsenij Jatsenjuk från talarstolen. Sedan följde ett vilt slagsmål. Det hände när Ukrianas parlament den 11 december på nytt skulle behandla frågan om premiärministerns vara eller icke vara.
Efter att först ha tystat oppositionella med hjälp av nävarna har högermaffian i Ukrainas parlament börjat göra upp sinsemellan. Det är ett gangsterkrig som pågår i toppen. ”Ledamöter byter parti mot betalning och många är valda bara för att skydda sin affärsverksamhet och få immunitet mot åtal”, skrev en tidning om parlamentsledamöterna och deras så kallade partier.

Det var denna maffia som Carl Bildt, när han var utrikesminister, karaktäriserade som ”europeiska demokrater som arbetar för värderingar som är våra” [P1 6/3 2014 om interimregeringen med fascistiska Svoboda]. Idag är Carl Bildt rådgivare till Ukrainas president Petro Porosjenko – ”en oligark som har varit lojal med allt och alla”, skrev Aftonbladet i fjol och exemplifierade det med att ”Han vill gå med i Nato, men investerar samtidigt i Ryssland.” Låter som Carl Bildt. Han tjänar alla så länge han själv tjänar en slant på det. Carl Bildt har nyligen både blivit president Petro Porosjenkos rådgivare och rådgivare till det rysktägda investmentbolaget LetterOne.
Samtidigt med att makteliten gör upp rasar landet ihop. Ett mått på förfallet är att Ukrainas statsbudget är mindre än New Yorks budget. Och då ska man komma ihåg att det bor 43 miljoner invånare i Ukraina mot 8 miljoner i staden New York.

Skolan under högerns döda hand

Ständiga nedskärningar, stress och ökad arbetsbörda • 78 procent av tillfrågade lärare funderar ofta eller ibland på att sluta

Av Robert Bielecki

I takt med fortsatt högerpolitik fortsätter den svenska skolan att lida. Minskad likvärdighet, lärare som inte vill jobba i ”utsatta” områden och en allt sämre arbetsmiljö för såväl personal som elever är resultatet.
Ända sedan början av 1990-talet, när tre förödande reformer för den svenska skolan infördes, har elevernas resultat fallit, arbetsmiljön dalat och arbetsbördan på personalen mångdubblats. De tre reformerna som infördes var kommunaliseringen av skolan, det fria skolvalet och friskolereformen.

Det var Socialdemokraterna som med stöd av Vänsterpartiet drev igenom kommunaliseringen, som innebar att regeringen ej längre bar huvudansvaret för skolorna utan istället slussade över ansvaret till kommunerna och samtidigt försvårade för lärare att samordna landsomfattande protester och kamp.
Detta drevs igenom trots omfattande protester, strejker och kamp från lärare och fackföreningar, främst Lärarnas Riksförbund (LR). Bland annat genomfördes veckolånga strejker mot den planerade kommunaliseringen av skolan, eftersom man bland annat befarade att likvärdigheten skulle minska drastiskt.
Det går inte att säga annat än att LR fick rätt i sina farhågor, särskilt i kombination med det fria skolvalet och friskolereformen som infördes av den dåvarande högerregeringen år 1992.

Tysk låglönemarknad – ett varnande exempel

"För arbetarklassen i Sverige måste det vara en varningsklocka om att bekämpa alla försök att skapa en liknande låglönesektor"

Av Katja Raetz

Många gånger har den låga arbetslösheten i Tyskland framställts som ett jobbunder som ska visa vägen för hela Europa. Vad som inte nämns är hur man från regeringens sida har systematiskt pressat ned lönerna och levnadsstandarden för en del av den tyska arbetarklassen under de senaste decennierna.

I rapporten "Flawed role model? The economic performance of Germany and Sweden" utgiven av TCO visas hur den minskade arbetslösheten framförallt bygger på en drastisk utbyggnad av låglönesektorn. Den avslöjar att jobben i Tyskland inte alls har blivit fler, utan att befintliga jobb har delats upp på fler arbetare. Samtidigt har lönerna för en stor del av arbetarrörelsen närmast stagnerat under de senaste 20 åren.
Det är framför­allt de så kallade minijobben som för arbetsgivaren är mycket gynnsamma, eftersom de inte är socialförsäkringspliktiga. Dessa anställda har varken pensions-, sjuk-, omsorgs- eller arbetslöshetsförsäkring.

De rika står för utsläppen

Världens rikaste 10 procent står för 50 procent av utsläppen – de fattigaste 50 procenten står endast för 10 procent

Av Robert Bielecki

En ny rapport från Oxfam vid namn Extreme Carbon Inequality visar hur de allra rikaste står för den största delen av världens koldioxidutsläpp. Den slår även fast att klimatförändringarna och den ekonomiska ojämlikheten är ”oupplösligt sammanvävda”.
Rapporten från den 2 december slår fast att världens rikaste 10 procent står för 50 procent av världens utsläpp, medan den fattigaste hälften av jordens befolkning (3,5 miljarder människor) står för blott tio procent av utsläppen. Den rikaste en procenten står för 175 gånger så mycket koldioxidutsläpp som den fattigaste tiondelen av världens befolkning.

Oxfam slår också hål på de myter som finns om att det skulle vara de så kallade utvecklingsländerna som står för den största delen av utsläppen – den större delen av utsläppen i dessa länder kommer från fabriker och industrier som både är ägda av storföretag i västvärlden och som producerar varor ämnade för västvärlden.
De som framförallt gynnas av status quo och av att ett svagt avtal (eller inget avtal) sluts under klimattoppmötet i Paris (COP21) är de superrika som har gjort sig en förmögenhet på den fossila bränsleindustrin. Mellan klimattoppmötet i Köpenhamn år 2009 och COP21 har antalet miljardärer med intressen i den fossila bränsleindustrin ökat från 54 till 88, där deras sammanlagda förmögenhet har ökat från över 1 740 miljarder kronor till över 2 610 miljarder kronor.

"det är världens allra fattigaste områden och människor som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna i form av torkor, översvämningar, värmeböljor och andra naturkatastrofer"

Den fossila bränsleindustrin, med sina ”koldioxidmiljardärer” som rapporten kallar dem för (i USA-dollar räknat), har också spenderat stora summor pengar på diverse lobbyorganisationer för att influera beslut och förhala eller förhindra att klimatåtgärder vidtas. 405 miljoner kronor spenderas varje år av lobbyorganisationer i Bryssel för att påverka beslut inom EU – 1,1 miljoner kronor om dagen.
I USA år 2013 spenderade olje-, gas- och kolbolagen hela 3,7 miljoner kronor dagligen på att påverka beslut i den amerikanska kongressen – 210 000 kronor i timmen. Eftersom dessa siffror är redovisade av bolagen själva är det troligt att detta blott är toppen av ett isberg.
Och att deras lobbyverksamhet har gett resultat blir tydligt när man ser på de enorma subventioner och skatteavdrag som den fossila bränsleindustrin har fått av diverse regeringar, som långt överskrider det stöd som den förnyelsebara energisektorn får. Till exempel ger USA 44,4 miljarder kronor varje år i skatteavdrag för prospektering åt stora olje-, gas- och kolbolag.

– Klimatförändringarna och den ekonomiska ojämlikheten är oupplösligt sammanvävda och utgör tillsammans en av de största utmaningarna för 2000-talet. Paris måste bli startskottet för en human ekonomi för alla, inte bara de rikaste, sade Oxfams chef för mat- och klimatpolitik, Tim Gore, i ett uttalande angående rapporten.

Det är ett faktum att det är världens allra fattigaste områden och människor som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna i form av torkor, översvämningar, värmeböljor och andra naturkatastrofer. Bland de fattigaste människorna är det kvinnor och människor på landsbygden som drabbas hårdast. Särskilt kvinnor i de fattiga länderna är beroende av jordbruk som förlitar sig på nederbörd och saknar egna tillgångar som de kan luta sig tillbaka emot när tiderna blir svårare.
Oxfam menar att ett klimatavtal i Paris för de fattigaste, minst ansvariga och mest utsatta människorna måste slutas för att uppnå klimaträttvisa. Det är sant – men rapporten konfronterar tyvärr inte kapitalismen som system som huvudboven.

RS tog strid för mottagande av ensamkommande flyktingbarn

M och SD försökte stoppa avtal om att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn

Igår beslöt Haninge kommunfullmäktige om ett nytt avtal för att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det rör sig om 278 asylplatser under 2016; En ökning med 128 barn, främst från krigens Syrien, Irak och Afghanistan. Förslaget röstades igenom av S, MP, C, KD, L, V och RS.

Mattias Bernhardsson (RS)

Moderaterna och Sverigedemokraterna försökte stoppa beslut att ta emot barnen. Innan kommunfullmäktige delade Moderaterna ut flygblad med texten:

”Haninge ska vara en trygg kommun att bo i. Därför säger Moderaterna nej till att i nuläget öka Haninges flyktingmottagning”. 

Själva kommunfullmäktige öppnade Moderaterna genom att kräva att kommunen ska ”informera boende” innan flyktingar bosätts i deras närhet.

– Det finns inga bostäder!... Och om det fanns bostäder skulle vi överklaga bygglovet, skrattade Sverigedemokraternas Kennerth Valtersson. 

Anna Ragnar från Haningepartiet (två avhoppade miljöpartister) föreslog att frågan skulle återemmitteras för att utreda vilka följder flyktingmottagandet får:

– Vi säger inte nej. Vi säger inte ja. Vi säger: vänta lite…

Att ”vänta lite” är bekvämt som politiker, men svårare för de som flyr med risk för sina liv.
Moderaterna och Haningepartiet spelar på samma primitiva undertoner som Sverigedemokraterna, som syftar till att skapa rädsla och sprida en falsk bild av ett Sverige som är barskrapat. Och det är flyktingbarnens fel naturligvis.

Mattias Bernhardsson (RS) gjorde upp med den falska krishysterin i sitt öppningsanförande:

– Moderaterna skriver att det råder ”ett kristillstånd” i Sverige. Är det verkligen så? Är det en fråga om pengar? Det Migrationsverket begärt för att klara flyktingmottagandet är ytterligare 29 miljarder kronor. Jämför med att staten hade råd att ge 34 miljarder kronor till de fyra storbankernas stabilitetsfond, en ”räddningsfond” för deras vinster. Samma banker som i år beräknas göra en sammanlagd vinst på över 100 miljarder kronor. Er regering sänkte skatterna för främst höginkomsttagare med 140 miljarder (56 miljarder gick till de rikaste 10 procenten) och skänkte ytterligare 16 miljarder till storföretag och bankerna med Sverigedemokraternas stöd.

Mattias undrade på vilket sätt ”gränsen är nådd”. För de rikas vinstregn, vinster i välfärden? Vilka är det vi inte har råd med egentligen?

"Förlängd och höjd föräldrapenning kan ge mer tid till barnen"

Lina Rigney Thörnblom (RS)

Igår beslutade kommunfullmäktige i Haninge att avskaffa vårdnadsbidraget. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) röstade emot när det infördes i Haninge 2008. Vi varnade för att det skulle bli ytterligare en kvinnofälla, vilket det också blev (läs tidigare debatt).

Kristdemokraterna och Moderaterna tvingas rätta sig efter riksdagens beslut. Men de har sagt att de tänker återkomma med ett förslag på ett nytt vårdnadsbidrag, med ett annat namn.

Rättvisepartiet Socialisterns kommunfullmäktigeledamot Lina Rigney Thörnblom (RS) talade om vad som behovs för att ge föräldrar möjlighet att få mer tid till sina barn. Här är hennes anförande i kommunfullmäktige:

”Föräldrar och barn behöver mer tid för varandra. Alla människor behöver mer tid till att leva, att vara lyckliga, för sig själva eller med varandra.
KD och M skriver i sitt eget förslag att ”tid för barnen är något av det finaste man kan ge”. Det stämmer.
De skriver också ”fungerar inte familjen som en trygg bas fungerar inte heller samhället”. Man skulle kunna vända på det: Fungerar inte samhället som en trygg bas så fungerar inte heller familjen.
Mellan 2006 och 2012 sjönk kvinnors nettoinkomst från 76 procent av männens till 74 procent av männens. I kronor räknat innebär det här att klyftan mellan män och kvinnors inkomster ökade från 45 000 kr 2006 till 63 000 kr 2012.
Det innebär att männen i snitt fick mer än 8000 kr mer än kvinnorna att röra sig med varje månad.
Det här var under alliansregeringens tid. Den största orsaken är deltidsarbetet.

"Nedskärningarna kan sätta barnen i livshotande situationer"

RS frågade ut Socialnämndens ordförande om Jordbrogården

Föräldrar protesterade i kommunhuset två veckor tidigare

- - - - -
Uppdatering: Kommunledningen körde över föräldrarna och lägger ner Jordbrogården
- - - - -

Jordbrogårdens verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning är hotad (läs om bakgrunden här). Föräldrarnas protester ledde till att beslutet om ett nytt avtal har skjutits upp till i februari 2016.
Rättvisepartiet Socialisternas gruppledare Mattias Bernhardsson frågade ut Socialnämndens ordförande Petri Salonen, Centerpartiet, på kommunfullmäktige igår:

– I februari ska Socialnämnden besluta om Jordbrogårdens framtid. Om det beslutas om det avtal ni i nämndmajoriteten tidigare föreslagit kommer beräkningsvis 38 procent av finansieringen att strypas. Tolv fritidsledare blir bara sex. 

– Enligt verksamhetschefens konsekvensanalys kan detta leda till att ungdomar med njursvikt, diabetes och Prader-Willis syndrom hamnar i livshotande situationer. Egenlagad lunch ersätts med färdiglagat, möjlighet till motion och utevistlse försvinner, utrymning i händelse av brand kommer inte kunna garanteras. Listan är lång. 

– Denna prisade verksamhet som förändrat så många av ungdomarnas dagliga liv, förvandlas till förvaring och ungdomarna riskerar att tappa allt de vunnit. Är detta värt en besparing på strax över två miljoner kronor?

Petri Salonen (C) svarade att det inte handlar om någon nedskärning utan om hur verksamheten ska skötas på bäst sätt:

Vad finns kvar av Miljöpartiet?

"Idag har de forna idéerna övergivits till förmån för regeringspositioner. Så går det när miljö- och flyktingpolitik ska bedrivas i samförstånd, utan att utmana högerpolitik och storföretagens makt"

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

År 2005 var Miljöpartiet med i rörelsen för flyktingamnesti och spelade en avgörande parlamentarisk roll. Idag skriver man under på högre flyktingmurar och nya motorvägar. Vad finns kvar av Miljöpartiet?

Rörelsen för flyktingamnesti för tio år sedan samlade in 160 000 underskrifter och drygt 20 000 demonstrerade runt om i landet. Miljöpartiet var en del av detta, och i riksdagen satte man press på Socialdemokraterna i budgetförhandlingarna efter att motionen för allmän amnesti hade röstats ner av Moderaterna och Socialdemokraterna.

– Budgetförhandlingarna är ju det forum som vi och Vänsterpartiet har att påverka regeringen. Men jag tycker inte att det här är en fråga som ska mätas i pengar på det sättet. När man gjorde amnestier förr gjorde man inte ens några ekonomiska kalkyler eftersom man ansåg att det handlar om rättssäkerhet, sade Gustav Fridolin då till Arbetaren.

Idag är tonen en annan. Miljöpartiets öppna migrationspolitik gällde bara så länge det inte kom ett stort antal asylsökande till Sverige.
Till Expressen säger Gustav Fridolin att han inte gillar beslutet man har tagit om att stänga gränserna, men att det kunde ha blivit värre om de inte hade varit med i förhandlingarna med Socialdemokraterna.
Samma argument användes år 2013 när MP och Moderaterna drev igenom Reva, med ökad polisjakt av flyktingar som konsekvens.

"Istället har man ställt sig bakom Förbifart Stockholm, den sexfiliga motorvägen som nu byggs och kommer att innebära ökad bilism och utsläpp. Tidigare i år sålde MP sin själ angående Vattenfalls brunkol..."

På sin hemsida skriver MP om hur man ingår i regeringen för att genomföra en grön politik.
Istället har man ställt sig bakom Förbifart Stockholm, den sexfiliga motorvägen som nu byggs och kommer att innebära ökad bilism och utsläpp. Tidigare i år sålde MP sin själ angående Vattenfalls brunkol när det byggdes nya kolkraftverk i Tyskland, trots Miljöpartiets regeringsposition. Just det mycket klimatfarliga brunkolet var en symbolfråga i valrörelsen.

Bra år för de superrika

"Bara en (1) procent av miljardärernas förmögenhet skulle räcka till att avskaffa barnfattigdomen"


I marginalen
Av Per Olsson

I slutet av november presenterade tidningen Veckans Affärer sin nya lista över Sveriges miljardärer. I år är de inte bara fler, utan också rikare än någonsin. På listan finns 156 individer som tillsammans har en förmögenhet på osannolika 1 800 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften (46 procent) av Sveriges BNP.

Statens utgifter nästa år budgeteras tilll drygt 933 miljarder kronor, vilket bara är hälften av den sammanlagda förmögenhet som Sveriges 156 miljardärer sitter på. Så visst finns det pengar.

”De svenska miljardärerna blir fler och rikare för varje år som går. Deras sammanlagda förmögenhet ligger idag på ofattbara 1 800 miljarder kronor och i år har 156 stycken miljardärer fått sitt namn på Sveriges mest guldkantade lista. Miljarderna de har lyckats inkassera härstammar från allt mellan låtskriveri, arv och datorspel till aktiespekulationer”, skrev Veckans Affärer i samband med att tidningen presenterades årets lista över Sveriges rikaste.

Som vanligt toppas listan av IKEA:s ägare och grundare Ingvar Kamprad. Han och hans familj har en förmögenhet som värderas till 610 miljarder kronor, en summa som motsvarar vad landets hälso- och sjukvård kostar under dryga två år.
Nummer två på listan är klädjätten H&M:s storägare Stefan Persson med en sammanlagd förmögenhet på 237 miljarder kronor. H&M:s storägare har en förmögenhet som nästan ensamt motsvarar kostnaderna för de tioårsprogram för offentliga satsningar som 6F-facken (de fem LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko) har efterlyst. Enligt 6F-facken skulle ett tioårigt investeringsprogram till en kostnad av totalt 270 miljarder kronor skapa 170 00 nya jobb.