Delseger för Jordbrogården

Nedläggningsbeslutet skjuts upp

Igår samlades föräldrar i Kommunhuset för att protestera mot S-C-MP-styrets planer att lägga ned Jordbrogården, en fritidsgårdsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättningar (Läs mer här). Föräldrarna samt representanter från bland annat Kommunal och Rättvisepartiet Socialisterna frågade ut politiker i Socialnämnden strax innan mötets början. Dagen innan överlämnade föräldrarna en protestlista med 499 namn mot nedskärningsförslagen.

I fel händer och fickor

"en procent av världens befolkning har större privata tillgångar än de resterande 99 procenten"

I marginalen
Av Per Olsson

De superrika drar ifrån på ett sätt som saknar motstycke, både vad gäller omfång och hastighet. I oktober i år stod det klart att en procent av världens befolkning har större privata tillgångar än de resterande 99 procenten, enligt den schweiziska storbanken Credit Suisse.
Världens tillgångar brukar beräknas till 250 000 miljarder USA-­dollar, vilket i kronor blir ett sextonsiffrigt belopp. Om summan fördelades jämnt på alla världens vuxna (4,8 miljarder människor) skulle var och en ha tillgångar på drygt en halv miljon kronor.

Inkomster och förmögenheter är dock allt annat än rättvist fördelade. Dryga två tredjedelar av världens vuxna befolkning, 3,4 miljarder människor, förfogar endast över 3 procent av världens samlade tillgångar. Många har ingenting.
Trots framstegen inom fattigdomsbekämpningen, som alla nu är hotade, lever 2,2 miljarder människor i, eller nära, vad FN benämner som ”multidimensionell fattigdom, med överlappande brister inom hälsa, utbildning och levnadsstandard”.  Var tredje invånare i världen saknar fortfarande tillgång till en toalett.

Facken måste ta fajten för kortare arbetsdag

Av Katja Raetz

Sedan ett år tillbaka är det sex timmars arbetsdag som gäller på operationsavdelningen på Mölndals sjukhus strax utanför Göteborg.
Personalen vittnar om hur de mår bättre och är piggare, som Gabriele Tikman uppger till tidningen Vårdfokus den 5 november.
I och med införandet har 15 nya sjuksköterskor och undersköterskor anställts.

Mölndals sjukhus är det första som testar sex timmars arbetsdag, vilket innebär en 32-timmarsvecka där två timmar per vecka viks åt kompetensutveckling. Sedan dess har det även beslutats om att Norrlands universitetssjukhus ska testa förkortad arbetstid med bibehållen lön på två avdelningar.
Stressen på arbetsplatserna har ökat dramatiskt de senaste åren. Det märks inte minst inom vård och omsorg.
Vård- och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som har störst sjukfrånvaro mätt i antal sjukfall.

Nej till inskränkt aborträtt

"Vi kan omöjligt basera vår abortlag, och inskränka kvinnors rättigheter, på att ett fåtal barn har överlevt i några dagar eller veckor."

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

Flera läkare uttalade sig i förra veckan i Sveriges Radio (SR) för en inskränkning av abortlagen då fler för tidigt födda barn idag kan räddas.
Det var den 11 november som SR rapporterade att allt fler extremt för tidigt födda barn kan räddas, till och med så tidigt som i vecka 21, före den yttersta gränsen för abort i Sverige.
Det gångna året har vi sett tendenser till ett ökat abortmotstånd i Sverige. Kristdemokraterna har lagt förslag om så kallade samvetsklausuler, det vill säga att barnmorskor ska kunna avstå att utföra aborter, i både Jönköpings och Kronobergs landsting.
Förra veckan dömde tingsrätten att Ellinor Grimmark, barnmorskan som nekades jobb i Jönköping för att hon vägrar utföra aborter på grund av sin religiösa tro, inte har blivit diskriminerad. ”Tingsrätten bedömer vidare att villkoret att en barnmorska ska kunna utföra aborter är både lämpligt och nödvändigt. Tingsrätten anser därför inte att barnmorskan diskriminerats”, skriver man i ett pressmeddelande.

"Av de tio barn som har räddats är det ett som har skrivits ut och är vid liv. Det läkarna i SR menar när de säger att barn kan räddas i vecka 21 är att de har hållts vid liv i dagar eller veckor"

Abort har varit laglig i Sverige sedan 1938, men med stora begränsningar. Den fria aborträtten infördes 1975, och tillåter abort till slutet av den artonde graviditetsveckan utan att kvinnan behöver ange skäl. Efter den artonde veckan fram till vecka 22 måste tillstånd ges av socialstyrelsen. Enligt abortlagen ska barn som kan räddas till livet inte kunna aborteras. Idag anser man att det är från vecka 22. Denna gräns kan nu komma att omförhandlas, som den har gjorts flera gånger förr.
I Sverige har rätten till abort varit självklar under decennier. Det har gjort det svårare för abortmotståndare att få genomslag, och nu ser vi istället mer subtila förslag på att inskränka aborträtten. Kristdemokraternas Alf Svensson skrev redan den 5 mars 2006 på SvD Debatt om hur aborträtten borde inskränkas i och med att tekniken utvecklas. Han använde nästan exakt samma formulering som läkare använder i Sveriges Radios inslag den 11 november.

Chockdoktrin bakom skärpt flyktingpolitik

Av Per Olsson

Den globala flyktingkatastrofen används av regeringen som en chockdoktrin för att genomdriva en dramatisk högervridning av flyktingpolitiken. Efter gränskontroller och id- och passkontroll vid färjorna från Tyskland till Sverige hotar nya attacker mot såväl flyktingar som välfärd.
Nu är det viktigare än någonsin att stå upp för asylrätten och flyktingsolidaritet – mot rasism och högerpolitik.

Gränskontrollerna kommer inom kort att följas av nya attacker och signaler för att avskräcka flyktingar från att komma till Sverige. Migrationsminister Morgan Johansson (S) har  inte ens avvisat det moderata förslaget om att direktavvisa asylsökande tillbaka till Danmark eller Tyskland. ”Frågor som sänkta ersättningar till flyktingar och andra åtstramande förslag diskuteras redan”, skrev Dagens Nyheter den 13 november, dagen efter att gränskontrollerna hade införts. Regeringens kommande nedskärningar riktas mot såväl flyktingar som andra grupper i samhället.

Rädda Jordbrogården!

Haninge kommun planerar att lägga ned fritidsgården Jordbrogården i Jordbro, en fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättningar. Beslut ska tas den 24 november. Men föräldrarna visade under det protestmöte de kallade till den 8 november att de inte kommer att ge sig utan kamp.

Ett 40-tal personer, främst föräldrar, slöt upp på protestmötet som hölls på Jordbrogården. Politiker och tjänstemän från socialnämnden och -förvaltningen, som ansvarar för Jordbrogården, hade bjudits in för att förklara hur de resonerar kring sina planer som personal och föräldrar fick reda på så sent som i torsdags. Detta eftersom det fanns stora oklarheter i hur kommunen resonerar och vad anledningarna till nedskärningsplanerna är.
I ett mejl som skickades ut några dagar innan mötet beskriver föräldrar och barn hur ”kommunen [har] bedrivit en oärlig häxjakt i det dolda, med lögner och girighet, och tagit beslut om att skära ner anslaget med två miljoner kronor, sedan lägga ned och omvärdera verksamheten. […] Det kommer att splittra barnen och ta bort tryggheten för dem.”
Personalen och föräldrarna har också fått höra hur kvalitén brister på verksamheten, utan att ge konkreta exempel på vilka brister eller hur det brister, samt att man har tappat förtroendet för personalen.

Petri Salonen (C) och Sahir Drammen (MP) representerade socialnämnden. Siv Lideståhl, socialförvaltningens chef, fanns också på plats.
Sivs öppningsanförande innehöll ord och fraser som ”Tiderna förändras”, ”Vad kan vi göra för att få god kvalité för pengarna?” och att utbildningsförvaltningen ska ta över ansvaret för verksamheten eftersom ”Utbildningsförvaltningen är bäst för era barn”. Detta vet man tydligen utan att kommunicera med vare sig föräldrar eller personal.

– Om ni genomför en omorganisation, vad kommer det att innebära? Kommer verksamheten att vara kvar på samma ställe? Vad blir det för skillnad?, undrade en förälder. 

– Vad menar ni när ni pratar om den bristande kvalitén? Vi har ingen dålig kvalité här. Vilka är bristerna?, begärde Camilla Niva, en av föräldrarna som samordnade mötet, att få veta.

Svaret som gavs från tjänstemännen från socialförvaltningen var att det brister i dokumentation och systematiskt kvalitéarbete. Men precis som Camilla påpekade är detta administrativa brister som lätt kan åtgärdas utan att behöva beröva barn, föräldrar och personal från en i övrigt utomordentlig väl fungerande verksamhet.
Ilskan mot de ansvariga växte under mötet, framför allt eftersom de vägrade att ge några tydliga och raka svar på frågor. Man kunde nästan se svetten lacka på grund av pressen som sattes mot dem. ”Jag ryser av ilska, jag skäms!”, ”Mitt barn ser inte hur detta drabbar dem”, ”Jordbrogården har gjort mitt barn självständigt”, ”Verksamheten har vunnit pris, detta är en unik verksamhet”, ”Hade vi inte varit nöjda med verksamheten hade inte så många samlats här idag”, ”Ni sparkar på dem som ligger ner!” med många flera kommentarer haglade från föräldrarna.

Robert Bielecki (RS)

– Uppenbart är att ni vill ta undan all form av trygghet för såväl barnen som för föräldrarna och personalen, utan någon kommunikation. Det är precis som vanligt i den här kommunen. Men jag vill få svar på om detta är en nedskärning? Handlar detta om kronor och ören, ja eller nej?, frågade Robert Bielecki från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och tillade att kommunen har över 500 miljoner kronor i kassa och bank.

Såväl Siv som Petri Salonen svarade nej på frågan, varpå de direkt fick mothugg:

– Det finns ett videoklipp på dig, Petri, när du på ett möte står och säger att det ska skäras bort 2 miljoner kronor från Jordbrogården!, sade Maria Sundling, en annan av föräldrarna som samordnade mötet, och fick instämmande nickar från alla de andra föräldrarna. 

– Har jag sagt det, eh, jaha, mumlade Petri Salonen och försökte snabbt att byta ämne.

Nedskärningarna i äldreomsorgen är en skam

"En av de äldre hade på en vecka fått besök av inte mindre än 36 olika personer från hemtjänsten"

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

På Träffpunkten Djurgårdsplan i Vendelsö sitter ett gäng med kaffe och kortspel i högsta hugg. Det är både hurtiga seniorer och äldre i behov av hemtjänst som kommer hit och umgås. ”Man ska vara glad att man är frisk nog att komma hit” säger av seniorerna. ”Det kan ju lätt bli ensamt hemma om man inte orkar ta sig nånstans”.

Vi sitter och pratar om tillståndet i Haninges kommunala hemtjänst.
En av de äldre hade på en vecka fått besök av inte mindre än 36 olika personer från hemtjänsten.
Antalet besök av hemtjänsten kan inte räknas som umgänge. Det är ”snabbt in, snabbt ut” och nya personer som kommer hela tiden. Alla anställda jag träffat i hemtjänsten uttrycker samma frustration över avsaknaden av kontinuitet och att de inte kan ta sig mer tid på besöken.
När en av de äldre fick en permobil skulle hemtjänsten skicka någon att visa hur den fungerar. Men det kom aldrig nån, trots upprepade samtal från brukaren och anhöriga. Permobilden stod orörd i en månad innan vännerna på Träffpunkten erbjöd sig att komma över och visa hur den fungerar.

Kommunens träffpunkter är viktiga sociala mötesplatser med program som innefattar bio, gymnastik, målarcirklar, bingo, promenader och live-musik. Men nu planerar politikerna att ta bort fyra tjänster från träffpunkterna. En effekt kommer att bli att äldre med stort vårdbehov kommer ha det svårare att komma till träffpunkterna. ”De friskare seniorerna ska uppmuntras att ta ett större ansvar”, sägs det det lite käckt bland politikerna. Det saknas bara att kommunen gör det officiellt att ”de friskare seniorerna också tar över ansvaret för alla de äldres permobiler”.
Samtidigt som vårdbehoven och antalet äldre i behov av omsorg ökar drastiskt i Haninge så ska ytterligare 56,5 miljoner kronor skäras ned i äldreomsorgen. Färre anställda på träffpunkterna är bara en av 23 nedskärningsåtgärder.

"efter bara sju dagar ska den avlidnes tillhörigheter vara ute och en ny vårdtagare vara inflyttad i rummet. 'Chop chop', alla anhöriga!"

Lokaler kommer att avvecklas och samutnyttjas med andra förvaltningar. Dagverksamheten ska ta hand om fler äldre med oförändrad personalstyrka. Vakanstiden för dödsfall på boende kortas, efter bara sju dagar ska den avlidnes tillhörigheter vara ute och en ny vårdtagare vara inflyttad i rummet. 'Chop chop', alla anhöriga!
Bland punkterna finns också att utreda höjning av avgifter samt att utreda möjligheten att hela kommunens hemtjänst på Dalarö privatiseras.

Varför privatisera hemtjänsten på Dalarö? De lägger för mycket tid på de äldre! Förvaltningen skriver att ”...verksamheten ligger under den kritiska gränsen för optimalt resursutnyttjande... Normalt ska denna personalresurs [5,65 årsarbetare] kunna utföra ca 680 h [timmar] per månad”. Detta jämfört med vårterminens 540-628 timmar per månad.
Bland nedskärningsåtgärderna finns också att schablontiderna för serviceinsatser ska ses över. På ren svenska vill de alltså att de anställda i hemtjänsten ska få stressa ännu mer. Tiderna är redan pressade till max (läs mer här).

"En av nedskärningsåtgärderna är riktig mörk humor: Den lokala kundundersökningen om hur nöjda de äldre är med äldreomsorgen avvecklas…"