Ge barn juridisk rätt till alla sina föräldrar

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - - -

Rätten till fler juridiska föräldrar är en viktig fråga för att utöka möjligheten för hbtq-personer att bilda familj.
Men även för barnens juridiska rätt till sina faktiska föräldrar i alla familjer.
Dagens föräldrabalk bygger på synen att en familj består av mamma, pappa och barn. Men redan när man tillät skilsmässa och möjliggjorde för människor att gifta om sig blev denna lag föråldrad.

Många barn har idag fler än två föräldrar. Problemet är att barnen saknar juridisk rätt till dessa. Om till exempel en vårdnadshavare avlider är det idag den över­levande vårdnadshavarens välvilja som avgör om barnet får träffa sin ”styvförälder”.
Motståndare till barns rätt till alla sina föräldrar (Moderaterna, Kristdemokraterna, Center­partiet, Folkpartiet och Sverige­demokraterna) argumenterar bland annat att risken för konflikter ökar. Men en könsneutral föräldrabalk som tar hänsyn till barnen skulle inte vara tvingande, utan en möjlighet för familjer. Den skulle också ge domstolar möjlighet att anpassa sig till familj­ers verklighet i vårdnadstvister.

"Han har begränsat mitt livsrum"

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

Niklas Lindgren, mer känd som Hagamannen, släpps 28 juli fri efter att ha avtjänat 9 av sina 14 tilldömda år i fängelse.
I sju år spred han skräck i Umeå tills han greps den 29 mars 2006 och nu haglar kritiken mot att han får återvända till Umeå.

2006 dömdes Niklas Lindgren till 14 års fängelse för flera våldtäkter, våldtäktsförsök och två mordförsök som utförts mellan 1999 och 2005. Rädslan för de brutala överfall som skedde i Umeå fick kvinnor att bära pepparspray, ha nycklar i handen i självförsvarssyfte och ta omvägar för att känna sig mindre otrygga.
Niklas Lindgrens yngsta offer var 14 år, hans äldsta och det sista offret var 51 år. Den sista kvinnan misshandlades brutalt, våldtogs, misshandlades igen, fick örat avbitet och släpades ner ut på älvisen vid Tegsbron och lämnades.
Den 51-åriga kvinnan berättar för Aftonbladet att det värsta är att Hagamannen har begränsat hennes livsrum. Att hon fortfarande inte kan gå ut ensam eller kan välja det liv hon önskar.

Övervakningsnämnden beslutade tidigare att Hagamannen inte skulle få vistas i Umeå eller kringliggande kommuner det första året efter frigivningen. Beslutet överklagades av Niklas Lindgren och tingsrätten gav honom rätt. I praktiken innebär det att offren kan riskera att tvingas möta sin förövare på stan och i längden även en risk att brottsoffren tvingas flytta för att hitta en trygghet.
Diskussionerna som har uppstått i och med Hagamannens frigivning, men även efter före detta länspolismästare Göran Lindbergs, är berättigade.

"Sluta förenkla i debatten om förtryck"

Debatten om islamism och hedersrelaterat förtryck i förorten: Vi måste ta kampen mot alla former av kvinnoförtryck på ett konkret sätt där vi bor, säger Mattias Bernhardsson (RS) som i detta debattinlägg kritiserar både förnekelse och generaliseringar om förtryck i förorten

> Läs också: RS lägger motion för att stoppa mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn

Av Mattias Bernhardsson,

Mattias bor i Jordbro, är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna (RS) i Haninge och har varit aktiv mot rasism, sexuella trakasserier och förtryck i hederns namn samt för upprustning av förorten i 20 år.
- - - - -

Den 22 juni skrev Amineh Kakabaveh, medlem i föreningen Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot för Vänsterpartiet, debattartikeln ”I förorten växer männens diktatur”. Amineh och VHEK gör ett outtröttligt och avgörande arbete för att bekämpa kvinnoförtryck, speciellt det förtryck som utförs i hederns namn.
Efter debattartikeln tog det 'hus i helvetet'. Några av Aminehs egna V-kollegor gick till och med så långt som att rasist-stämpla Amineh på sociala medier. Manijeh Mehdiyar från Miljöpartiet och Maimuna Abdullahi från Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén svarade i sin debattartikel att Amineh deltar i en "rasistisk hatkampanj mot förorten".

Det finns en rädsla att tala om saker som SD-rasisterna kan exploatera i sina egna intressen. Men det blir helt fel att göra den rädslan till en politisk hållning. Det är som om en flicka i skolan berättar om hur hon mobbas i sin klass och någon svarar: "Ingen annan i klassen känner igen sig i det du berättar. Det du säger kan leda till en hatkampanj mot skolan. Mobbning finns faktiskt i alla skolor".

Det finns en hatkampanj mot förorten, ja. Den förs dagligen i medierna av samma höger som slaktar förortens välfärd. Men det är absolut inte samma sak när utsatta från orten själva vittnar om ett förtryck de utsätts för – berättelserna av Zeliha, Per, Seve, Helin m fl – vilket var den röda tråden i Aminehs artikel. Om kvinnor utsätts för social kontroll av män, nekas tillträde till speciella mötesplatser, trakasseras för sin klädsel eller för sin sexualitet, då måste vi bekämpa det förtrycket.
Utsattas starka språkbruk kan leda till missuppfattningar om syftet med texterna och berättelserna – speciellt när högerspöken i pressen hakar på för sina egna intressen – men en måste kunna förstå de utsattas egna erfarenheter som grund för för deras generaliseringar.

Kapitalismen hindrar grön energiomställning

Av Per Olsson

Möjligheterna att snabbt ställa om energiproduktionen i Sverige till förnyelsebara energikällor som inte orsakar klimatutsläpp har aldrig varit bättre. Men ändå stapplar utvecklingen framåt. Inte så konstigt när det är årsredovisningar och kvartalsrapporter som styr investeringar som får effekter för många årtionden framöver.

Överskottet på el har vuxit i snabb takt de senaste åren, framför allt som ett resultat av en snabb utbyggnad av vindkraften. Överskottet motsvarar vid det här laget flera kärnreaktorer.
När det gäller solel har den tekniska utvecklingen gått oerhört snabbt, så att den nu också har blivit till en energikälla att räkna med. Produktionen har flerdubblats de senaste åren, om än från en låg nivå. Därmed finns det ytterligare en förnyelsebar energikälla med en stor potential redan på några års sikt.
Den goda tillgången på el har också fått priserna att sjunka till extremt låga nivåer.
Det låter som ett drömläge för en snabb omställning av den svenska elproduktionen. Kärnkraften borde kunna avvecklas med minimalt gnissel och utan att elpriset skjuter i höjden. Förutsättningarna för att stimulera en övergång till el- och laddhybridbilar borde vara lysande.