RS enda oppositionen mot två nedskärningsbudgetar

Av Sanna Tefke och Ruben Derkert,
Rättvisepartiet Socialisternas representanter på kommunfullmäktiges budgetsammanträde

Efter valet bildade Socialdemokraterna (S) ett nytt men svagt högerstyre i Haninge med Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C). De har ofta varit beroende av Vänsterpartiets (V) tre röster för att vinna majoritet. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har konsekvent röstat mot alla nedskärningar. Ibland har Vänsterpartiet röstat med Rättvisepartiet Socialisterna mot nedskärningarna, men det har oftast inte hjälpt då den andra högergruppen i kommunfullmäktige – Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Folkpartiet (FP) och Sverigedemokraterna (SD) – konsekvent röstar för största möjliga försämringar.

Det finns alltså en högerkoalition som styr (S, MP och C, ofta med stöd av V) och en högerallians som är i opposition (M, KD, FP och SD)  – men där båda blocken står för nedskärningar och högerpolitik. På grund av Miljöpartiets inre maktstrider om höga positioner har två av deras ledamöter – Anna Ragnar och Marianne Reinemar – hoppat av partiet och gett sina röster till den moderatledda högeralliansen. Dessa två politiska vildar tillsammans med SD-rasisterna är nu de facto vågmästare och gör att Moderaterna kan få igenom sin politik.
Så blev också fallet under måndagens kommunfullmäktige då Moderaterna fick igenom större delen av sin budget. Resultatet blir nedskärningar på 70 miljoner kr, som en följd av ökade privatiseringar och en skattesänkning på 12 öre per skattekrona från 19:80 till 19:68. Jämfört med kommunstyrelsens budget innehåller M-budgeten 2 miljoner kr mer till Kultur- och fritidsnämnden samt 1 miljon kr mer till För- och grundskolnämnden.

Nämndernas nedskärningar kommer behöva bli enligt följande: Stadsbyggnadsnämnden: 4,5–5,5 miljoner kr,
Socialnämnden 24,5 miljoner,
För- och grundskolenämnden 17 miljoner kr,
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 12,8 miljoner kr samt
Äldrenämnden 10 miljoner kr plus samma förmodade underskott från i år.

Moderaterna pratade mycket i debatten om vikten av 'valfrihet' och hur kommunen ska 'lägga sig i' så lite som möjligt. Samt, ironiskt nog, hur viktigt det var med mer personal inom skolan och förskolan för kvaliteten. Tidigare ordförande i För- och grundskolenämnden Alexandra Anstrell har annars hävdat i tidigare debatter att det "inte finns något samband mellan kvalitet och personaltäthet".
Moderaternas högerallians hänvisade till att de kan minska inventeringskostnader inom skolan om de byggs i extern regi (privat). Friskolor framför allt, som de vill ska starta upp i Haninge. Men trots att Haninges friskolor fått 3 000 kr extra per elev i etableringstillägg av det tidigare högerstyret (med moderaterna i spetsen) har inga nya skolor poppat upp.
Tvärtom har Haninges fria gymnasieskola lagt ner förra året vilket visar på den ohållbara situationen i skolorna.

Det var slående hur ense politikerna ändå var i sakfrågorna och flera folkpartistiska ledamöter ansåg att Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hade "gjort ett bra jobb" med Nya Fredrik yrkesgymnasium. Men den ekonomiansvarige i förvaltningen höll inte med utan kommenterade detta svart på vitt utan några förskönande politikerord: Effektiviseringar kan ske bland kommunens skolor med en marknadsmässig anpassning av verksamheten. Att effektivisera handlar om att utnyttja resurser maximalt och inom skolan innebär det hög beläggning i alla klasser genom alla årskurser för elever med så små behov som möjligt. Därmed upplåts ansvaret för mindre populära utbildningar på andra kommuner och friskolor.
Det kan nog inte sägas tydligare: Det som då är oundvikligt är att de som inte är extremt studiemotiverade eller inte har extremt höga poäng i framtiden får helt enkelt söka sig till de friskolor som kommunen hoppas poppa upp. Det är också en konsekvens av det ”fria” skolvalet.

Sverigedemokraternas budgetförslag innehöll nedskärningar på hela 100 miljoner trots fint prat om hur de värnade de äldre och tryggheten hos invånarna. Deras förslag för Socialnämnden skulle t ex innebära 34,5 miljoner i nedskärningar och 10,5 miljoner inom Äldrenämnden.
Sverigedemokraterna snackade mycket om hur 'viktigt det var med språkkunskaperna hos personalen' och att Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden borde ta fram mer material och undervisning om vilka lagar och normer som gäller i Sverige, samtidigt som de i sitt förslag vill skära ned ca 15 miljoner kr på gymnasie- och vuxenutbildningen samt lagt en motion om att SFI ska bli avgiftsbelagt efter 24 månader (!).
Eftersom Sverigedemokraterna vill genomföra en skattesänkning med 25 öre per skattekrona har de lagt fram 6 motioner som ska upp för behandling på temat ”effektivisering av kommunens verksamheter” som förutom SFI-förslaget handlar om att sluta ta emot nyanlända flyktingar och ensamkommande flyktingbarn och olika IT-effektiviseringar som t ex att kommunalanställda ska skriva ut på båda sidor av pappret.

Kommunstyrelsens (S, C och MP) förslag till rambudget för de olika nämnderna visade på att det nya styret hade för avsikt att fortsätta med samma nedskärningspolitik, som även lärarfacken kommenterade i sitt remissyttrande. Förslaget fick även stark kritik från Kommunal. Trots att Kommunstyrelsen reviderade sitt förslag efter remissyttrandena skulle förslaget ändå innebära ca 40 miljoner i nedskärningar enligt enligt följande:
Kultur- och fritidsnämnden 0,8 miljoner kr,
Stadsbyggnadsnämnden 3,5–4,5 miljoner kr,
Socialnämnden 12 miljoner kr,
För- och grundskolenämnden 18 miljoner kr och
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4,8 miljoner.

Undantaget var Äldrenämnden där man ville göra en "satsning" på ca 2 miljoner kr extra om man bortser från redan påbörjade ålagda ”effektiviseringsåtgärderna” (nedskärningar) på ca 11 miljoner. Men då nämnden redan i år skulle behöva en ramförstärkning med 32 miljoner kommer det sannolikt innebära ett underskott att ta med sig till nästa år.

Rättvisepartiet Socialisterna röstade mot alla nedskärningsbudgetar.

Vi i Rättvisepartiet Socialisterna har lagt egna budgetförslag nästan alla år. En unik budget som – om den gått igenom – skulle stoppa alla nedskärningar, vinster i välfärden och innebära satsningar på skola och omsorg som motsvarar behoven (läs mer här). Detta har vi gjort för att visa att det finns ett alternativ – inte för att vi tror att de andra partierna skulle rösta för den. Därför är detta heller ingen prioritet för oss. I år valde vi att inte inte lägga något eget budgetförslag eftersom vi valt att prioritera viktiga kampanjer som t ex "Rusta upp Jordbro", som lett till en unik seger: En av landets värsta slumvärdar tvingades bort och de nya ägarna har lovat tredubblade satsningar på underhåll samt mögelsanering utan hyreshöjningar (läs mer här).

Vi har ett klart program för vår politik. I förra årets budgetförslag för 2015-2016 visade vi vad som skulle kunna åstadkommas med en socialistisk politik. Förslaget skulle inneburit att alla nedskärningar stoppas och ovanpå detta ge 170 miljoner kr extra till öronmärkta satsningar på nya jobb, rätt till heltid, höjda lägstalöner, fler anställda och utbyggd välfärd.
Våra öronmärkta satsningar skulle bekostas genom en total omprioritering av kommunens resursfördelning; t ex att slopa vinstmålet som idag finns på skola, omsorg, kultur och fritid samt att spara 42 miljoner kronor på partistöd, politikernas löner och arvoden, konsulter, representation och presenter samt marknadsföring.

Rättvisepartiet Socialisterna har gått till val på att stoppa nedskärningarna. Även om Kommunstyrelsens förslag innehöll något mindre nedskärningar än Moderaternas är det fortfarande stora nedskärningar som kommer att drabba de anställda och de som är i behov av tjänsterna. Därför röstade vi heller inte för Kommunstyrelsens förslag som Vänsterpartiet gjorde.
Vår roll som socialister är att bygga rörelser och organisera motståndet som kan stoppa nedskärningarna och högerpolitiken – inte att ställa oss bakom nedskärningar för att "det finns värre alternativ". Vår roll är säga sanningen – inte att normalisera högerpolitik. Rättvisepartiet Socialisterna kommer att fortsätta att kämpa mot nedskärningar, oavsett vilket eller vilka partier som står för dem både inom och utanför kommunfullmäktige.