Så vann den stora elevkampen som stoppade skollunchavgifterna i Haninge

Elevkampen 2004/2005: "Politikerna hade inte räknat med att vi var beredda att gå ännu längre. Vi hade aldrig för avsikt att bara 'kämpa väl' och sen ge oss: Vi skulle vinna och vi var beredda att gå hela sträckan"

Tidigare i veckan skrev vi om segern mot slumvärden Patrizia i Jordbro – ett kvitto på hyresgästernas styrka när de går samman såväl som vilken roll socialister kan och bör spela. Det finns en röd tråd. För 10 år sedan vanns en stor seger som vi därför blickar tillbaka på idag. Följande text handlar om den kampen och är ett utdrag ur den längre artikeln "Vi tar kampen in i kommunfullmäktige" från september 2013:

- - - - -
När Rättvisepartiet Socialisterna 2006 vann två platser i Haninge kommunfullmäktige var det inte på löften utan på meriter, ett kvitto på organisering och att kamp lönar sig.
Den omfattande kampen mot skollunchavgiften 2004-2005 visade att man kan vinna mot en kommunledning även när beslut har fattats och genomförts. Socialdemokraterna och Folkpartiet – som då styrde Haninge – införde en avgift på 500 kr per termin och barn som föräldrar skulle vara tvungna att betala för att deras barn skulle få äta på gymnasiet.

2004: Lina Rigney Thörnblom och Mattias Bernhardsson från
Rättvisepartiet Socialisterna, på väg in i kommunfullmäktige för att lämna
in 6 000 namnunderskrifter till Robert Noord (S)

– Det var en orättvis dubbelbeskattning som särskilt för ensamstående föräldrar med flera ungdomar i gymnasiet var förödande. Många åt extra mycket mat på fredagarna, då maten ofta kunde ta slut, eftersom många inte visste hur bra det var ställt hemma under helgen. En elev berättade hur mamman ständigt påminde honom att äta ordentligt i skolan då det var knapert hemma, berättar Lina Rigney Thörnblom, som då var ordförande för den elevfackliga ungdomsorganisationen Elevkampanjen.

700 elever i strejk
Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen startade en kampanj för att bojkotta avgiften. Allt fler elever anslöt sig till kampanjen och en strejkommitté bildades på Fredrika Bremer-gymnasiet. 700 elever gick ut i strejk och 6 000 namnunderskrifter överlämnades till kommunledningen.
Över 20 000 flygblad delades ut i hushållen med uppmaningen att bojkotta avgiften. Efter tre månaders försök från kommunen att driva in avgiften via räkningar visade det sig att hela två tredjedelar hade vägrat betala.

700 gymnasieelever i skolstrejk, 2004

Att aldrig ge upp vid motgång
Den andra skolstrejken samlade färre, ca 400 elever. De styrande politikerna trappade upp och satte lunchkuponger i system där bara de som betalat fick tallrik i matsalen. De tänkte uppnå besparingen genom att enbart beställa in mat så det räckte till de som betalat. Att de andra skulle få gå hungriga struntade Socialdemokraterna i. Men striden var inte över.

- Politikerna hade inte räknat med att vi var beredda att gå ännu längre. Vi hade aldrig för avsikt att bara 'kämpa väl' och sen ge oss: Vi skulle vinna och vi var beredda att gå hela sträckan. Vi gick ut med nya massflygblad och organiserade nya möten. Vi sa ”Ät och vägra betala”. Elever tog med sina egna tallrikar hemifrån och gick och tog mat framför näsan på rektorerna. Men detta räckte inte heller. Alla vågade inte gå i öppen konfrontation mot en massa rektorer som stod vakt på rad i matsalen. Så vi tog det ett steg till: Vi gjorde egna lunchkuponger och delade ut dem (!), skrattar Mattias Bernhardsson.

Varje måndag fick Rättvisepartiet Socialisterna ett original av kupongen av en betalade elev, med nytt utseende, färg och mönster. På tisdagsmornarna samlades ett stort antal 'kurirer' på fiket i Torvalla intill gymnasiet och delade upp de nya kupongerna vilka sedan distribuerades vidare till alla som inte betalat avgiften. Systemet började falla ihop, maten tog slut.

När skolunchavgiften till slut avskaffades under våren 2005 erkände Socialdemokraterna offentligt att de gav efter för protesterna. Detta är ovanligt då de styrande oftast förnekar att protester har spelat en roll.

- Med kampanjen mot skollunchavgifterna visade vi att att man kan vinna. Vi visade hur man kunde organisera sig och att man måste vända sig utåt i stor skala, säger Lina Rigney Thörnblom.

Andra viktiga segrar i Haninge:
> Slumvärden Patrizia lämnar Jordbro efter protesterna (2015)
> RS klimatåtgärdsförslag kom med i kommunens strategi (2014)
> Laziz Sharifov får uppehållstillstånd (2014)
> Anställda i privat hemtjänst vinner kollektivavtal (2013)
> Privat vårdbolag kastas ut från arrestvården efter oberoende utredning av dödsfall i arrest (2012)
> Betygsliknande omdömen tas bort från förskoleklasserna (2009)
> 100 räddade lärarjobb, taklyftar till äldreomsorgen m m (2007)