RS lägger motion för att stoppa mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn

> Öppet möte om RS motion:
Onsdag 13 maj, kl 18.30 i kulturrum 2 på Haninge Kulturhus i Handen, Poseidons torg 8. 
Till facebook-event

> Läs hela motionen här
> Läs förstudien om förtryck i hederns namn här

”Mäns våld, hot och tvång mot kvinnor är ett utbrett problem i Sverige. Då offret ofta är utsatt av en nära anhörig där det finns känslomässiga band och beroenden, normaliseras i många fall våldet och leder sällan till polisanmälan. Detta gäller inte minst våld, hot och tvång som riktas mot barn i familjen.”
Så inleds den motion som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) inom kort lämnar in till kommunfullmäktige. Motionen kommer att lämnas in först efter RS öppna möte på Kulturhuset, som hålls för att diskutera motionen med engagerade och intresserade.

19 åtgärdsförslag
Motionen innehåller 19 åtgärdsförslag av olika karaktär. Flera handlar om satsningar på akut skydd och förebyggande arbete: som mer resurser till kvinnojouren och manscentrum, fler skyddade boenden, samt att varje skola ska ha skolsköterska och kurator på heltid. Andra åtgärdsförslag handlar om att kommunen måste utvärdera hur exempelvis rutiner och hotbildsbedömningar sköts idag. Ett stort fokus läggs på kompetens: till exempel föreslås en stor kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen.

Mattias Bernhardsson (RS)

– Motionen föreslår inte enskilda insatser, utan samlade insatser och ett arbete som genomfyrar hela kommunens arbete. Därför föreslår vi också ett jämställdhetsråd som ska samla kompetens från förvaltningarna och frivilligorganisationer för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Vi föreslår också en heltidstjänst för att samordna insatser och leda arbetet med jämställdhetsrådet, säger RS gruppledare och kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson.

Lina Rigney Thörnblom (RS)

– Det är dags att politikerna förstår att mäns våld mot kvinnor och barn inte längre är något de bara kan lämpa över på ideella krafter och kvinnojourerna. Våldet är ett strukturellt samhällsproblem och vi kräver att kommunerna tar sitt ansvar, säger RS kommunfullmäktigeledamot Lina Rigney Thörnblom.

En av motionens förslag är att genomföra en enkät i skolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, föräldrars restriktioner av barnens fritid och umgänge, tvångsäktenskap samt könsstympning. Detta är viktigt för att veta hur skolan ska gå vidare och med vilket innehåll, menar Ayman Adel Amin som är medlem i RS Haninge och har arbetat med dessa frågor i Sudan:

Ayman Adel Amin (RS)

– Till exempel så framgår inte barnäktenskap i folkbokföringen i Sverige, eftersom de är inofficiella, men skolan och kommunen har fortfarande ett ansvar, anser vi, att komma ut med information om var elever kan vända sig om de befarar att de kan giftas bort. Om det finns flickor som lider i det tysta med alla komplikationer en könsstympning innebär, måste skolan och kommunen diskutera hur information och hjälp inom vården och kirurgisk hjälp kan nå den utsatta. 

– Det behövs också förebyggande arbete i skolan, som att ha temadagar med både elever och föräldrar om våld i hemmet, något som faktiskt berör alla och samtidigt kan nå fram till de utsatta. När jag jobbade med dessa frågor i Sudan visade vi dokumentärer om vad könsstympning leder till, såsom enormt lidande under hela livet, psykisk ohälsa, komplikationer under graviditet etc. Många föräldrar känner inte till detta, utan bara följer tradition och vad de tror är en ofarlig religiös ceremoni. Sen tror jag att den information som kommer genom en enkät också medvetandegör både eleverna och lärarna och att fler anmäler till Socialtjänsten när de befarar att någon far illa, säger Ayman Adel Amin (RS).

Det behövs en rörelse underifrån
I Luleå beslutade kommunfullmäktige att anta Rättvisepartiet Socialisternas förslag att alla chefer ska få utbildning om våld i nära relationer samt att alla medarbetare ska få kunskap om hur man agerar om man misstänker att någon utsätts för våld eller utsätter någon för våld. Men oftast måste det finnas stark press och organisering underifrån för att få igenom förändringar.

Sanna Tefke (RS)

– Det stora jobbet är inte att lägga fram en motion, utan att bygga en rörelse bakom kraven så att de styrande känner en press, att människor inte accepterar att våldet nonchaleras längre. Att bygga en rörelse är också viktigt för de utsatta. Samtidigt som det bakom varje enskild berättelse finns en  egen problematik, är det mycket lättare att hitta styrka i en rörelse än att stå själv, säger Sanna Tefke som är ersättare för RS i kommunfullmäktige.

Motionens att-satser
Motionens att-satser är följande:
1. Att anta som kommunens mål att garantera skyddat boende åt alla som söker. Ingen ska nekas p g a platsbrist.
2. Att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour.
3. Att underlätta utslussning från skyddade boenden genom förtursmöjlighet i Haninge Bostäders bostadsbestånd samt att söka samverkan med andra allmännyttiga bostadsbolag.
4. Att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser, för att minska jourens beroende av samt arbetstid med att söka ideell och privat finansiering.
5. Att finansiera Manscentrums önskan att utöka antalet tjänster med en heltidstjänst.
6. Att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och Manscentrum beslutas om för treårsperioder.
7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor.
8. Att garantera att alla brottsoffer för våld och förtryck i hemmet i Haninge aktivt erbjuds en stödperson eller ett målsägandebiträde som kan stödja den utsatte med kontakt mellan olika myndighetsorgan och instanser.
9. Att inte tillåta religiösa friskolor. Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa inslag  utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt redan undervisas i religionskunskap ska tas fram.
10. Att starta ett projekt för att erbjuda långvarigt hemmavarande föräldrar möjlighet att skaffa yrkeskompetens samt/eller arbete med kollektivavtal inom kommunen, även utifrån icke-utbildningsgrundad kompetens.
11. Att säkerställa att det finns kommunala öppna förskolor och parklekar i alla kommundelar.
12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge.
13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasie-skolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen.
14. Att kartlägga om Socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna samt kompetensenliga.
15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skol- och fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella).
16. Att söka samarbete med andra kommuner och det nationella kompetensteamet i syfte att möjliggöra stödboenden på hemliga distansorter med särskild inriktning på utsatta som har flytt förtryck i hederns namn.
17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter.
18. Att tillsätta ett jämställdhetsråd (likt MR-beredningen) som utöver politiskt förtroendevalda även inkluderar i ämnet sakkunniga från förvaltningar och frivilligorganisationer med syfte att arbeta med ovanstående beslutspunkter samt med alla frågor som rör förtryck i hederns namn och mäns våld mot kvinnor.
19. Att tillsätta en tjänst för att samordna kommunens insatser och arbete mot förtryck i hederns namn och mot mäns våld mot kvinnor samt för att leda arbetet med jämställdhetsrådet.

Omfattande förstudie
Motionen som alltså snart lämnas in till Haninge kommun bygger dels på en omfattande förstudie (”Förtryck i hederns namn”, av RS kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson), som analyserar våldets omfattning, ursprung och strukturer. Motionen bygger också på den konkreta situationen i Haninge och samtal med bland annat kvinnojouren, manscentrum och andra organisationer som arbetar med dessa frågor dagligen.

Förstudie om förtryck i hederns namn

Motionen förklarar hur det fysiska våldet är kopplat till könsnormer såväl som en ekonomisk grund i hela samhället:
”Utsatthet för våld och social kontroll i hemmet är kopplat till könsnormer, sociala relationer och de utsattas sociala ställning i relation till utövarna av våldet och kontrollen. Att kvinnor står för det mesta arbetet i hemmet såväl som av anhörigvården (även av partnerns anhöriga) beror i stort på könsnormer och är uttryck för föreställningar om vilken social ställning kvinnor och barn har i relation till män och fäder. Dessa könsnormer kan stärkas när inkomstklyftorna ökar. Sociala relationer reproduceras av ekonomiska relationer. Låg utbildningsnivå, låga inkomster och språksvårigheter bidrar till att isolera kvinnor inom hemmets väggar. Därför behövs riktade insatser för utbildning och jobb med löner som går att leva på samt en satsning på verksamhet som bryter hemmaisolering, till exempel öppna förskolor och parklekar.”

Förstudien går in djupare på alla dessa frågor och analyserar det patriarkala våldets rötter och orsaker samt hur olika villkor påverkar våldet. Förstudien avhandlar exempelvis kvinnoförtryckets ursprung, hedersbegreppets historia och drivkrafter, hederskulturens historia i Norden före välfärdssamhället, alienationsprocesser, religionens roll och hur den är kopplad till ekonomin.

Kommunala åtgärder räcker inte
De 19 åtgärderna i motionen skulle om de genomfördes innebära ett stort steg i arbetet att motverka våld och förtryck. Men i grunden behövs större förändringar, av hela samhället.
I förstudien redovisas hur kvinnors genomsnittliga nettoinkomst sjönk från 76 procent av männens 2006 till 74 procent av männens 2012. I kronor räknat innebär detta att klyftan mellan män och kvinnors inkomster ökade från 45 000 kr 2006 till 63 000 kr 2012. Det innebär att männen i snitt har mer än 8 000 kr mer än kvinnorna att röra sig med varje månad.

– Huvudorsaken till de stora klyftorna är deltidsarbetet. Den ojämställda lönesättningen får hårdare utslag i det ojämställda arbetet i hemmet genom de låga ersättningsnivåerna i föräldraförsäkringen. Vårdnadsbidragets urformning, som har långt mycket lägre ersättningar än föräldraförsäkringen, innebär därför också ett ännu hårdare utslag i det ojämställda arbetet i hemmet, säger Mattias Bernhardsson.

Enligt SCB är drygt 90 procent av dem som tar ut vårdnadsbidrag kvinnor (2013) och cirka 40 procent är utrikes födda (2011). I Haninge avskaffas vårdnadsbidraget och det finns även förslag på detsamma i riksdagen, även om det inte är säkert att det går igenom. Men det är otillräckligt, menar Lina Rigney Thörnblom:
– Kvinnodominerade yrken måste uppvärderas, heltid måste bli en rättighet och föräldraförsäkringen måste stärkas med en höjd grundpenning och en sjukpenningsnivå på 100 procent av sjukpenningsgrundad inkomst.  ■

- - - - - - - - - -
Axplock ur Mattias Bernhardssons förstudie ”förtryck i hederns namn”:

”Ett marxistiskt perspektiv utgår från en analys av hela samhället och alla tidigare samhällen samt hur normer och värderingar stärks, bryts ner eller utvecklas i den samhälleliga förändringen.
Medan det kulturella/religiösa perspektivet utgår från en idealistisk historiesyn/filosofi, utgår marxismen från motsatsen; en materialistisk tolkning och en dialektisk metod för att förklara motsägelser och motsättningar i naturen, i historien och i människans medvetenhet. Där idealisten söker idéer som förklaringar söker marxisten materiella förklaringar till idéerna. Särskilt i sökandet av förklaringar till förtryck är det viktigt att ha en förståelse för det mänskliga vetandets relativitet; exempelvis att välstånd och arbete – all materiell utveckling – såväl som stora händelser eller förändringar påverkar medvetandet, föreställningar och värderingar.”

”Det centrala i hedern är omgivningens uppfattning av individen. Detta är tydligt i fall som är kopplade till heder direkt och fall utan direkt koppling till heder. Fadime Sahindal mördades i hederns namn just på grund utav att hon gick ut offentligt med hur hennes familj försökte kontrollera henne. Att bli offentligt angripen var mer vanhedrande för fadern än hennes ovilja att lyda honom i sig. Den 15 maj i år mördades en kvinna av sin ex-sambo, Thomas, 56 år från Höganäs. Efter en längre tids svartsjuka och kontrollbehov blev hennes facebook-inlägg där han nämndes vid namn en våldsam utlösare. Det var alltså hedersrelaterat oavsett om han själv hade ett medvetet hedersbegrepp i relation till hans handlande. Alla män som slår, kontrollerar och förföljer är måna om att dölja det för andra. Detta gäller ofta också allt om deras relation samt hans egen karaktär, dåliga sidor och vanor: ”Vad har du sagt om mig?”. Även när vi talar om mord i hederns namn måste vi inse att det inte alltid är uttalat att det är ett mord i hederns namn. Pela Atroshis pappa beskrev själv sitt mord av sin dotter som ett ”vredesmord”[44] av samma ursäktande orsak som när vilken svensk mördare som helst vill förklara/rättfärdiga sitt handlande.” 

”Även om det gamla Sveriges hederskultur (läs mer i kapitelavsnitt 4.11) inte längre finns kvar är skambeläggning av kvinnor (fråntagande av kvinnors heder) en central del i alla sexuella trakasserier kvinnor utsätts för. Skambeläggningen utifrån könsnormerna är strukturellt och genomsyrar även polis, rättsväsende och hela samhället.”

”Genom att studera historien ser vi att religiösa föreställningar har en materiell grund i samhället och ytterst i produktionsprocessen; religiösa påbud som social segregation mellan könen, beslöjning, tidiga äktenskap och könsstympning kommer inte från religiösa föreställningar utan från behovet att fastställa faderskap, för att skydda egendom från andras egendomskrav. Det sociala förtrycket som föddes ur det ekonomiska gavs en religiös beslöjning för att täcka de egentliga motiven.” 

”Som socialister försvarar vi rätten till religion, men bekämpar religiöst förtryck; försvarar rätten att bära slöja, men bekämpar påtvingande av slöja.”

”Det finns inga specifika svenska värderingar – snarare politiska värderingar. Ofta är det just de sverigedemokratiska företrädarna och sympatisörerna som är de värsta näthatarna mot just kvinnor… Sverigedemokraterna [har] mycket gemensamt med den politiska islam de själva kritiserar. De är båda extremhöger och bygger sin politik på en gemensam värdegrund som är allt från homofobisk till kvinno- och arbetarfientlig. I en fiktiv gemensam parlamentarisk församling skulle både Sverigedemokraterna och Muslimska Brödraskapet rösta mot rätten till samkönade äktenskap, utvidgade aborträttigheter, krav på samtycke vid sex etc.”

”Klassamhället och därmed patriarkala strukturer uppstod på olika platser under olika perioder, för mellan 2 000 och 8 000 år sedan. Övergången till boskapshållning och jordbruk gjorde människan bofast, vilket möjliggjorde samlande av överskott. Arbets- och ansvarsfördelning mellan män och kvinnor fanns redan men kom med överskottssamlande att omkullkasta kvinnans ställning och inflytande. Med de rikare männen som ägare av boskap och jord kom de i konflikt med moderrättsklanen (’moderrättsgens’ i Engels texter) och dess kvinnliga ätt/linje samt kollektiva hushållning. I denna process kom moderrättsklanen och storhushållen att gå under och kvinnorna flyttade in i männens egna hushåll. 
Det systematiska förtrycket av kvinnor som kom att följa var alltså en konsekvens av kampen mellan gemensam och privat egendom där den senare vann. Det sociala förtrycket kunde enbart utvecklas där det hade ägt rum en långvarig produktion av socialt överskott (samhällelig ställning utefter produktivitet), där kampen för kontroll av överskottet, nödvändiggjorde kontroll över produktiva (arbetskraft/redskap) och reproduktiva (barnafödande) funktioner. Produktionen av överskott innebar också en utbytesprocess där överskottets värde blev tydligt i förhållande till vad man kunde byta det med. Kontrollerandet av denna handel blev avgörande i etablerandet av en tydligt härskande klass av män.”