En gåva till de som redan har

I marginalen
Av Per Olsson

Det finns många orsaker till den svenska bostadsbubblan. En är statens generösa ränteavdrag som fungerar som en uppmuntran till att ta lån och skuldsätta sig. Det i sin tur blåser upp priserna på bostadsrätter och villor och ju mer hushållen skuldsätter sig för att köpa bostad, desto större blir statens kostnader för ränteavdragen. De stora vinnarna på ökad skuldsättning är storbankerna.
Hushållens skulder uppgår idag till 175 procent av den disponibla inkomsten, mot strax under 100 år 1995.

”När det gäller skuldsättning intar Sverige en särställning. Hushållens skuldsättning i förhållandet till inkomsterna är bland de högsta i Europa. Bara Danmark och Irland ligger högre. Och där har bostadsmarknaden redan kraschat”, skriver tidningen Fokus i sitt senaste nummer.

Men åter till ränteavdragen. På pappret ser avdraget ut som det kommer alla, både rik och fattig, till del. Men allt är inte som det ser ut att vara och det är långt ifrån alla hushåll som har stora lån att göra avdrag på.
Enligt en undersökning som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort åt SVT går det mesta av de dryga 30 miljarder kronorna som statskassan betalar i ränteavdrag till de redan välbärgade. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer subventioner än den ekonomiskt svagaste. Häri finns mycket av förklaringen till varför de högavlönade toppolitikerna förenas i sitt försvar av ränteavdragen.

Slår man ut pengarna visar SVT:s genomgång att 85 procent av miljarderna går till den rikare hälften av hushållen. Den fattigare hälften får bara 15 procent.
De som bor i hyreslägenheter får ingenting.

”Men har man köpt en villa för tre miljoner kronor, och lånar maximala 85 procent blir det räntor idag på kanske 50 000 kronor. Ränteavdraget blir 30 procent av den summan, alltså 15 000 kronor per år. Ligger villan på tjusig adress bredvid finansministern i Nacka, kostar den kanske tio miljoner kronor. Avdraget kan då bli på 40 000-45 000 kronor om året”, skriver SVT och ger sedan följande exempel på vad man istället kunde göra för dessa 30 miljarder kronor:

• Fattigpensionärer till EU:s minimistandard: 4,5 miljarder kronor
• Gratis förskola för alla: 4 miljarder
• Gratis kollektivtrafik i hela landet: 18 miljarder
• Gratis inträde till museer: 80 miljoner.

Och det blir ändå 1,2 miljarder kronor över, vilket är en summa som skulle kunna betala årslöner, ob-tillägg och arbetsgivaravgifter för nästan 3 000 undersköterskor. ■