Vad kan göras för att få upp kvinnors löner? Hur ska kampen bedrivas mot klass- och könsorättvisor? Dessa och andra frågor ställde Per Olsson på tidningen Offensiv till Sanna Tefke, anställd som lågavlönat vårdbiträde i privat hemtjänst som har jobbat 12 år inom äldreomsorgen och är förtroendevald i Kommunal.
 |
| Sanna Tefke. Foto: Natalia Medina |
– Arbetet i de kvinnodominerade sektorerna värderas lägre än övriga områden helt enkelt och framför allt inom arbetarkvinnornas områden. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har ökat de senaste 20 åren och har inte varit så här stort på 80 år, men även skillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade arbetaryrken ökar visade LO:s lönerapport från 2014.
– Traditionen med att teckna avtal med löneökningar i procent istället för kronor har också bidragit stort till utvecklingen med ökade klyftor när män med arbetaryrken inom industrin eller byggbranschen därför får högre löneökningar i faktiska kronor än de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom till exempel vården. Medellönen för kvinnor är 4 700 kronor lägre än för män. Omräknat i procent motsvarar medellönen för kvinnor därmed 85 procent av medellönen för män.
Hur ska den trenden vändas? Mindre till männen, eller?
– För att jämna ut löneskillnaderna krävs det såklart större ökningar för de kvinnodominerade yrkena än de manligt dominerade. Men det behöver inte betyda att arbetarmännen inte kan få skäliga löneökningar. Ser man på tjänstemännens löneökningar och alla pengar som finns i samhället är det tydligt att det inte är pengar som saknas utan viljan att omfördela dem. Det räcker att kolla på de miljarder kronor som de privata vårdbolagen plockar hem, bolag som i huvudsak styrs av män, men där vinsten görs på de lågavlönade kvinnornas bekostnad.
Hur har privatiseringar och avregleringar påverkat kvinnors löner?
– Avregleringarna och privatiseringarna inom välfärden har i stort försämrat för dem som arbetar, vilket i huvudsak är kvinnor. Många privata företag saknar kollektivavtal och konkurrerar med oschyssta villkor, vilket i förlängningen påverkar alla. Med avregleringarna följer även problematiken med att det blir svårt att kontrollera både verksamheten och villkoren för dem som arbetar i den.
Individuell lönesättning – vem har gynnats?
– Den enda som gynnas av individuell lönesättning är arbetsgivaren. Den handlar om att spela ut arbetstagare mot varandra istället för att enas och kräva högre löner för alla.
Vilka krav tycker du Kommunal ska ställa i nästa avtalsrörelse?
– Det finns många krav som borde ställas. Kommunal hoppas få in över 30 000 avtalsmotioner till avtalsrörelsen. Men i huvudsak handlar det om höjda löner i kronor och inte procent, rätt till heltid och trygga anställningar och förbättrad arbetsmiljö för att orka jobba heltid och fram till pensionen. Vi har tagit viktiga steg i rätt riktning.
Lägre årsinkomst, deltid och obetalt hem- och omsorgsarbete ger lägre pension. Hur kan denna ojämställdhet till döds brytas och steg tas mot jämställda pensioner?
– Ett av de stora problemen är det ofrivilliga deltidsarbetet. Fokus behöver läggas på rätt till heltid och trygga anställningar, krav på kollektivavtal vid upphandlingar för att inte missa lön, avtalspension och villkor samt ökade satsningar på arbetsmiljön för att orka jobba heltid. Men det krävs också ökad jämställdhet när det gäller uttaget av föräldraledighet och det obetalda arbetet i hemmet, avslutar Sanna Tefke. ■
FAKTA:
Män har även högre årsinkomst än kvinnor. Män har 125 procent av kvinnors inkomst. En stor del av inkomstskillnaden, utöver lönen, förklaras av att män i mindre utsträckning än kvinnor arbetar deltid. År 2013 arbetade 11 procent av männen deltid och bland kvinnorna var andelen 30 procent enligt SCB.
Relaterat:
> Seger: Anställda i privat hemtjänst i Haninge får kollektivavtal
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.