Pensionen – en kvinnofälla

Trots många år i välfärdens tjänst kan en majoritet av Kommunals kvinnliga pensionärer ändå inte försörja sig på sin pension. Sju av tio är beroende av garantipension. I genomsnitt får kvinnorna nästan 4 000 kronor mindre i månaden än de pensionerade Kommunalmännen. Pensionen är en kvinnofälla, vilket också är namnet på den rapport som fackförbundet Kommunal och SKPF (Svenska Kommunal-Pensionärers Förbund) presenterade i tisdags.

I rapporten Pensionen – en kvinnofälla! avslöjas det svart på vitt att det nya pensionssystemet är ett hån mot arbetarkvinnorna.

– Löner och arbetsvillkor måste bli sådana att de ger god pension. Dessutom är det nödvändigt med förändringar för nuvarande pensionärer. Pensionen är ibland på gränsen till ovärdig, sa SKPF:s förbundsordförande Monica Bäckman när rapporten presenterades.

De otrygga jobben måste bort och det krävs rätt till heltid samt kraftigt höjda löner till välfärdens arbetare. Rapporten visar också att dagens pensionssystem i grunden måste ändras.
Rapportens viktigaste slutsatser är: Kvinnor som är medlemmar i SKPF får i genomsnitt ut 11 500 kronor i månaden före skatt i total pension, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande sammantaget. Motsvarande siffra för män som är medlemmar i SKPF är 15 400 kronor i månaden.
På riksnivå, för alla som är 65 år och äldre i Sverige, är motsvarande siffror 12 500 kronor i månaden för kvinnor och 18 900 kronor i månaden för män. Den stora skillnaden i inkomst från pension finns framförallt mellan kvinnor och män.

Krisartad situation inom psykiatrin

"Rättvisepartiet Socialisterna kräver ett stopp på vinster och privata företag inom välfärdssektorn. Endast behoven ska styra, inte vinsthunger"

Tabut gör det svårare att prata om
situationen inom den psykiatriska
vården. Det säger RS-ledamoten Lina
Rigney Thörnblom som i denna artikel
berättar om sina egna erfarenheter.

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna Haninge

Den psykiatriska vården i Sverige är under all kritik. Socialstyrelsen beräknar att antalet psykiatriker kommer att minska med 30 procent till 2025. Det har fått flera psykologer att i en debattartikel föreslå att deras profession tar över en del av psykiatrikernas arbetsuppgifter.
År 1991 hade Sverige 150 vårdplatser per 100 000 invånare inom psykiatrin. Enligt hård kritik från OECD i juli 2014 är antalet slutenvårdssängar nere på 47 stycken per 100 000 invånare. Sverige är på fjärde plats från botten av länderna i Europa.
Medicinsk utveckling är en anledning till att platserna har minskat, men det är också rena nedskärningar, uppger Lena Flyckt, ordförande för Svenska psykiatriska föreningen, till Svenska Dagbladet (den 11 oktober 2014). Hon menar också att öppenvården till viss del har minskat behovet av sluten vård men att det riskerar att leda till en svängdörrsproblematik när patienter skrivs ut för tidigt.

Foto: Shivenis, Flickr CC
Antalet psykiatriker kommer bli ännu färre i framtiden. Det kombinerat
med ständiga nedskärningar förvärrar situationen för de med störst behov
av en bra och trygg vård.

Den förra regeringen har gjort vissa satsningar som inte har gett resultat. Bland annat har man haft som mål att minska antalet självmord, vilka istället har ökat. Det är nästan fem gånger fler som tar sitt liv än som dör i trafiken.
Till läkartidningen har flera psykologer skrivit att då det finns en brist på psykiatriker bör psykologer kunna ta över vissa av deras arbetsuppgifter. Men att det skulle vara en lösning är svårt att se.
Den psykiatriska vården är otroligt utsatt. Dess patienter riskerar att vara än känsligare och ha än svårare att kräva sin rätt eller att protestera. En stor problematik inom psykvården är dessutom bristen på kontinuerlig kontakt med en eller få vårdgivare. En psykolog kan inte fullt ut ersätta en psykiatriker. En psykiatriker är en läkare med ytterligare utbildning. En psykolog har ingen läkarutbildning och skulle därför inte kunna koppla ihop en psykisk och en somatisk diagnos. Det finns situationer där fysiska åkommor ligger bakom psykiska besvär.

Med skattefusk i seglen

I marginalen
Av Per Olsson

Carl-Henric Svanberg är ute och seglar igen. Även om han inte precis sitter i en bräcklig farkost. Svanberg har chefat för en lång rad storbolag som låsbolaget Assa Abloy, telekomjätten Ericsson, bilfabriken Volvo och oljejätten BP. Som ordförande i BP blev han ökänd när han kallade de som drabbats av den miljökatastrof som oljejätten orsakade 2010 för ”small people” (småväxta).

– Vi är inget småfolk. Vi är människor. De är inte viktigare än vi. Vi böjer oss inte för dem. Vi ber inte till dem, kommenterade en av dem som drabbades av det som har benämnts som den värsta miljökatastrofen i USA:s historia till Washington Post.

Miljökatastrofen 2010 var en följd av att BP i 87 dagar pumpade råolja rakt ut i den Mexikanska golfen. Men vad brydde sig oljemagnaterna om det. BP:s vd Tony Hayward visade prov på samma kapitalistiska arrogans som bolagets ordförande när han mitt under den katastrof som oljeläckan hade skapat gav sig ut på en kappsegling runt Isle of Wight i södra England för att ”han ville ha sitt liv tillbaka”. Att BP förstörde ett annat vatten och tog liv sket han i.
Även Carl-Henric Svanberg brukar segla. Enligt Dagens Nyheter i söndags (den 18 januari) kan Svanberg, som vd för Assa Abloy och Ericsson, ha spenderat uppåt en miljard kronor på havskappseglingen Volvo Ocean Race. Volvo Ocean Race är en tävling till havs mellan olika storbolag, där seglatsen varvas med att affärer görs upp i hamn.
I samma tidning avslöjas att Carl Henric Svanberg skött kappseglingen via ett bolag placerat i skatteparadiset Isle of Man. Även den skandalomsusade hygienkoncernen SCA deltar i Volvo Ocean Race via ett bolag på Isle of Man. Skattefria reklamprojekt till havs och privatjet i luften är uppenbarligen kapitalisternas nya giv.

Akutvård på svältkur

Av Robert Bielecki

Krisen inom akutsjukvården i Stockholms län fortsätter. Enligt beräkningar kommer akutsjukvården att ha gått 821 miljoner kronor back under 2014 – 200 miljoner kronor mer än höstens prognos. Men istället för satsningar för en bra och lika vård för alla stundar nedskärningar.
Det är landstingets nya siffror som visar på det stora underskottet. Akutenheterna på Karolinska sjukhuset går 568 miljoner kronor back, Danderyds sjukhus 135 miljoner kronor back och Södersjukhuset 115 miljoner kronor back. Svaret på vårdkrisen borde naturligtvis vara mer resurser i form av fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, fler vårdplatser, ökad lön för de anställda och åtgärder för en förbättrad arbetsmiljön. Istället stundar ytterligare nedskärningar.

Karolinska, foto Heinrock, Flickr CC

Landstingsdirektören Toivo Heinsoo säger till DN den 15 januari att de under de kommande åren behöver göra ”strukturella förändringar” för att ”snabbare anpassa sjukhusens förutsättningar” och ”se till att patienterna hamnar på rätt nivå”. Det är inget annat än nyspråk för nedskärningar. Och personalen på sjukhusen protesterar mot de kommande sparåtgärderna. De menar alldeles riktigt att såväl verksamheten som patientsäkerheten är hotad. En akutklinikchef sade upp sig från Karolinska när sparkravet landade på 40 miljoner kronor, som nu har minskat till ”bara” 20 miljoner kronor.
Sjukhusen får under år 2015 inte öka sina kostnader med mer än 3,5 procent, trots att de under 2014 ökade med omkring 7 procent.
Sjukvården inom Stockholms län kostar enligt landstingets budget för år 2015 17,9 miljarder kronor. Det är en nominell ökning med 5,2 procent jämfört med 2014. Men den reella ökningen blir blott 1,5 procent (inräknat den årliga befolkningsökningen och kostnadsutvecklingen).
Den stora slakten inom hela länets vård kommer att ske 2016 eftersom den planerade budgeten då är på 18 miljarder kronor. I realiteten blir det en bantning med 2,5 procent av budgeten. Men sjukvården behöver öka sina reella kostnader för varje år eftersom sjukvårdens kostnader ökar naturligt i takt med utvecklingen av nya behandlingsmetoder och dyrare teknologi.

Kampanj för upprustning av bostäder i Jordbro fortsätter

Fler felanmälningar åtgärdas efter press från kampanjen • Demonstration för upprustning lördag 7 februari kl 12 i Jordbro centrum

> Till facebookeventet 7 februari

Under julen har flera hyresgäster rapporterat att Newsec, som än så länge förvaltar åt slumvärden Patrizia Immobilien KAG, har synts ute mycket mer och börjat åtgärda brister.
Den 15 december genomförde kampanjen Rusta upp Jordbro en massfelanmälningsaktion då ett 20-tal hyresgäster gick gemensamt till bovärdens kontor. Många har också gjort sina felanmälningar via mail efter uppmaning av kampanjen. Tidigare har hyresgäster upplevt att de blivit dåligt bemötta och att servicen varit lika med noll, men nu har Newsec och Patrizia lagt i en extra växel för att undgå kampanjens krav på tvångsförvaltning.

– Bara några dagar efter felanmälningsaktionen kom Newsec ut och började åtgärda en fasad som varit vattenskadad i flera år, berättar Sadegh Shahabpour, boende på Blockstensvägen. Han är dock orolig över att det ska bli slarvigt gjort, som i höstas när de målade över möglet i badrummet.

– Organiseringen lönar sig, därför kommer vi fortsätta uppmana fler att passa på att felanmäla nu. Samtidigt är det de fundamentala problemen med vattenskador, gamla rör, bristande ventilation med fler problem som måste åtgärdas. Det är enormt stora projekt som kräver totalinvestering – vi är inte på långa vägar nöjda ännu, säger Mattias Bernhardsson, aktiv i Rusta upp Jordbro och ledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i kommunfullmäktige, och fortsätter:

2015: Europa i gungning

Hundratusentals i protester mot vattenavgifter på Irland

Av Per Olsson

År 2014 färgades av ökade spänningar och motsättningar på alla områden till följd av den skärpta globala krisen. En kris som är både ekonomisk, social och politisk och som utvecklas mot bakgrund av en snabbt accelererande miljö- och klimatkris. Kapitalismens återvändsgränd skapar en allt större klyfta mellan vad som skulle kunna vara möjligt och vad som faktiskt sker. Denna motsättning ger oundvikligen upphov till massrevolter och uppror. Men vid sidan av massornas revolution utvecklas kontrarevolutionen, vilket 2014 påminde om.

Strejkerna i Europa under årets slut, masskampen i Mexiko, revolten i USA mot polisvåld och rasism jämte exempelvis de omfattande strejkerna i Sydafrika, papraplyrevolutionen i Hongkong samt kampen för Kobanê ger en bild av hur 2015 kan gestalta sig. Samtidigt finns det många krishärdar i världen som kan förvärras under nästa år om inte massorna kan gripa initiativet och vända utvecklingen bort från krig, terror och ett förtryck som inte låter sig beskrivas i ord.
Offensivs sista nummer ägnas helt åt världen inför 2015. Texten bygger i huvudsak på den resolution som diskuterades och som antogs efter att en del ändringar hade gjorts på CWI:s internationella styrelsemöte i början av december i år (CWI står för Committee for a Workers’ International och är den internationella organisation Rättvisepartiet Socialisterna är med i. CWI finns representerade i över 45 länder över hela världen). I denna Offensiv, med början på sidan 4, publiceras en förkortad version av den resolution som CWI:s styrelse antog. Hela resolutionen finns att hämta på CWI:s hemsida på socialistworld.net.
Resolutionens titel World Perspective: A turbulent  period in history. Signs of a revival of class struggle signpost the future (Världsperspektiv: En turbulent tid i historien. Tecken på klasskampens återhämtning anger framtiden) sammanfattar vad som väntar under 2015.

Som 1800-talets brukspatroner

I margnalen
Av Per Olsson

Vi har tidigare skrivit om direktörerna som åker privatjet så fort de ska ut och resa. Helst ska direktören också vara ensam passagerare ombord. Men smakar det så kostar det. När SCA-chefen Jan Johansson tog företagets privatjet till New York slutade notan på 1,6 miljoner kronor. Till det ska läggas att en sådan flygresa släpper ut lika mycket avgaser som en genomsnittlig EU-medborgare gör genom att värma sin bostad i ett år.