Marxistisk analys av förtryck i hederns namn

Nu publicerar Rättvisepartiet Socialisternas gruppledare i Haninge, Mattias Bernhardsson en gedigen förstudie om förtryck i hederns namn. Förstudien är ett förberedelsematerial inför partiets arbete att ta fram en motion med åtgärdsförslag till kommunfullmäktige.
Förstudien hade nyligen premiär på Socialistiskt Forum på ABF-huset där bland annat justitiekanslern och regeringens utredare om våld mot kvinnor var bland de första att anförskaffa förstudien.

Debatten om förtryck i hederns namn har intensifierats på senare tid. Det finns debattörer och politiker med helt skilda agendor och analyser – kända perspektiv i debatten har varit den feministiska, den intersektionella och den religiösa/kulturella. Rättvisepartiet Socialisterna har bekämpat förtryck i hederns namn under lång tid och vill även bidra till debatten om förtryckets karaktär och orsaker med en marxistisk analys.
Mattias går exempelvis igenom könsmaktsordningen, hedersbegreppen, gemensamma och skilda nämnare i olika förtryckande strukturer, hur samhällelig utveckling påverkar medvetandet och värderingar, religionens roll, historiska erfarenheter från arbetar- och kvinnorörelsernas kamp samt applicerar Marx alienationsteori på hur förtryckare och förtryckta agerar. Allt mynnar i ett konkret handlingsprogram.

> Ladda ned förstudien här
> Alla artiklar förtryck i hederns namn på denna blogg på att finna på denna samlingssida

Axplock ur förstudien:

”Ett marxistiskt perspektiv utgår från en analys av hela samhället och alla tidigare samhällen samt hur normer och värderingar stärks, bryts ner eller utvecklas i den samhälleliga förändringen.
Medan det kulturella/religiösa perspektivet utgår från en idealistisk historiesyn/filosofi, utgår marxismen från motsatsen; en materialistisk tolkning och en dialektisk metod för att förklara motsägelser och motsättningar i naturen, i historien och i människans medvetenhet. Där idealisten söker idéer som förklaringar söker marxisten materiella förklaringar till idéerna. Särskilt i sökandet av förklaringar till förtryck är det viktigt att ha en förståelse för det mänskliga vetandets relativitet; exempelvis att välstånd och arbete – all materiell utveckling – såväl som stora händelser eller förändringar påverkar medvetandet, föreställningar och värderingar.”

”Det centrala i hedern är omgivningens uppfattning av individen. Detta är tydligt i fall som är kopplade till heder direkt och fall utan direkt koppling till heder. Fadime Sahindal mördades i hederns namn just på grund utav att hon gick ut offentligt med hur hennes familj försökte kontrollera henne. Att bli offentligt angripen var mer vanhedrande för fadern än hennes ovilja att lyda honom i sig. Den 15 maj i år mördades en kvinna av sin ex-sambo, Thomas, 56 år från Höganäs. Efter en längre tids svartsjuka och kontrollbehov blev hennes facebook-inlägg där han nämndes vid namn en våldsam utlösare. Det var alltså hedersrelaterat oavsett om han själv hade ett medvetet hedersbegrepp i relation till hans handlande. Alla män som slår, kontrollerar och förföljer är måna om att dölja det för andra. Detta gäller ofta också allt om deras relation samt hans egen karaktär, dåliga sidor och vanor: ”Vad har du sagt om mig?”. Även när vi talar om mord i hederns namn måste vi inse att det inte alltid är uttalat att det är ett mord i hederns namn. Pela Atroshis pappa beskrev själv sitt mord av sin dotter som ett ”vredesmord”[44] av samma ursäktande orsak som när vilken svensk mördare som helst vill förklara/rättfärdiga sitt handlande.” 

”Även om det gamla Sveriges hederskultur (läs mer i kapitelavsnitt 4.11) inte längre finns kvar är skambeläggning av kvinnor (fråntagande av kvinnors heder) en central del i alla sexuella trakasserier kvinnor utsätts för. Skambeläggningen utifrån könsnormerna är strukturellt och genomsyrar även polis, rättsväsende och hela samhället.”

”Genom att studera historien ser vi att religiösa föreställningar har en materiell grund i samhället och ytterst i produktionsprocessen; religiösa påbud som social segregation mellan könen, beslöjning, tidiga äktenskap och könsstympning kommer inte från religiösa föreställningar utan från behovet att fastställa faderskap, för att skydda egendom från andras egendomskrav. Det sociala förtrycket som föddes ur det ekonomiska gavs en religiös beslöjning för att täcka de egentliga motiven.” 

”Som socialister försvarar vi rätten till religion, men bekämpar religiöst förtryck; försvarar rätten att bära slöja, men bekämpar påtvingande av slöja.”

”Det finns inga specifika svenska värderingar – snarare politiska värderingar. Ofta är det just de sverigedemokratiska företrädarna och sympatisörerna som är de värsta näthatarna mot just kvinnor… Sverigedemokraterna [har] mycket gemensamt med den politiska islam de själva kritiserar. De är båda extremhöger och bygger sin politik på en gemensam värdegrund som är allt från homofobisk till kvinno- och arbetarfientlig. I en fiktiv gemensam parlamentarisk församling skulle både Sverigedemokraterna och Muslimska Brödraskapet rösta mot rätten till samkönade äktenskap, utvidgade aborträttigheter, krav på samtycke vid sex etc.”

”Klassamhället och därmed patriarkala strukturer uppstod på olika platser under olika perioder, för mellan 2 000 och 8 000 år sedan. Övergången till boskapshållning och jordbruk gjorde människan bofast, vilket möjliggjorde samlande av överskott. Arbets- och ansvarsfördelning mellan män och kvinnor fanns redan men kom med överskottssamlande att omkullkasta kvinnans ställning och inflytande. Med de rikare männen som ägare av boskap och jord kom de i konflikt med moderrättsklanen (’moderrättsgens’ i Engels texter) och dess kvinnliga ätt/linje samt kollektiva hushållning. I denna process kom moderrättsklanen och storhushållen att gå under och kvinnorna flyttade in i männens egna hushåll. 
Det systematiska förtrycket av kvinnor som kom att följa var alltså en konsekvens av kampen mellan gemensam och privat egendom där den senare vann. Det sociala förtrycket kunde enbart utvecklas där det hade ägt rum en långvarig produktion av socialt överskott (samhällelig ställning utefter produktivitet), där kampen för kontroll av överskottet, nödvändiggjorde kontroll över produktiva (arbetskraft/redskap) och reproduktiva (barnafödande) funktioner. Produktionen av överskott innebar också en utbytesprocess där överskottets värde blev tydligt i förhållande till vad man kunde byta det med. Kontrollerandet av denna handel blev avgörande i etablerandet av en tydligt härskande klass av män.”