Fler fattiga barn i rika länder

Av Therese Svensson

Sedan 2008, när finanskrisen slog till, har fler än 2,6 miljoner barn som lever i världens 41 rikaste länder hamnat under fattigdomsgränsen, enligt rapporten Lågkonjunkturens barn av Unicef. Situationen förvärrades markant under 2010 när många länder införde hårda åtstramningar i statsbudgetarna. Sammanlagt lever 76,5 miljoner barn i dessa 41 länder under fattigdomsgränsen.
Uppgifterna i rapporten avslöjar en stark relation mellan den stora ekonomiska krisen och en kraftig nedgång i barns välbefinnande sedan 2008, speciellt i länderna kring Medelhavet. Barnen lider mest i de länder där recessionen har slagit till som hårdast. Dessa länder har sett en stadig försämring av situationen för familjer, främst genom förlorade arbetstillfällen.
Medianinkomsten i hushåll med barn har minskat i nästan hälften av de undersökta länderna. Antalet familjer som anger att deras situation är mycket svår har ökat i de flesta länder. Rapporten visar även att ett eller flera barn i ett hushåll ökar risken för ”arbetande fattiga”, det vill säga där man trots arbete lever ytterst fattigt på grund av en mycket låg lön.

Foto: Frédéric de Villamil / Flickr CC

Barn vars föräldrar drabbas av arbetslöshet eller kraftig inkomstförlust lever ofta med konstant stress. Många barn har en stark oro för att bli vräkta eller att familjen inte har råd med mat och kläder. Problemen i hemmet förvärras också av försvagat skyddsnät från samhällets sida gällande vård, utbildning och försörjning. För många familjer kommer det att ta många år att återgå till liknande levnadsförhållanden och välmående som före krisen. Ju längre dessa barn förblir fångade i fattigdom, desto svårare blir det för dem att ta sig ur det.
Dessutom är barn i särskilt utsatta situationer – som de med ensamstående, utlandsfödda eller arbetslösa föräldrar – överrepresenterade bland de fattigaste.

Krisen har även slagit hårt mot ungdomar och unga vuxna gällande utbildning och arbete. I åldersgruppen 15-24 år har antalet som inte arbetar eller studerar ökat kraftigt. Och i många fall där arbetslösheten på senare tid har minskat ser man att jobben utgörs av deltidsarbete eller underbetalda arbeten. Otrygga anställningar har generellt blivit allt vanligare.
Förutom sysselsättning och utbildning har den ekonomiska krisen påverkat ett antal andra viktiga delar av människors liv även för ungdomar. Känslor av otrygghet och stress har ökat i 18 av de undersökta 41 länderna. Lågkonjunkturens inverkan på ungdomars välmående är långt ifrån över – i många fall har det till och med förvärrats under de senaste åren.

Anmärkningsvärt är att mitt i denna enorma ekonomiska kris har flera länder lyckats begränsa eller till och med minska barnfattigdomen. Men rapporten visar på att ojämlikheten har ökat i vissa av länderna där den övergripande barnfattigdomen har minskat, vilket tyder på att sociala transfereringar avsedda att hjälpa de fattigaste barnen har varit relativt ineffektiva.
Sverige hör till de länder där barns levnadsvillkor har påverkats minst av de senaste årens ekonomiska kris, och andelen barn i fattigdom har minskat från 12,9 procent år 2008, till 12,1 år 2012.
Men flera av våra nordiska grannländer har lyckats minska barnfattigdomen betydligt mer. Island är dock det nordiska land som sticker ut mest. I landet, vars banksektor smulades sönder under den inledande delen av finanskrisen, lever idag runt en tredjedel av barnen under fattigdomsstrecket.

Många miljoner barn har försummats under lågkonjunkturen. Om denna utveckling får fortsätta kommer ohälsan bland dessa barn fortsätta långt efter en ekonomisk återhämtning. De långsiktiga levnadsförhållandena står på spel. Stora ekonomiska kriser kommer att fortsätta drabba människor och detta påvisar än en gång behovet av ett hållbart ekonomiskt system där man inte offrar barns välbefinnande för att rädda bankernas miljarder. ■