"Rusta upp Jordbro" sätter press

Miljöförvaltningen granskar skandalägaren Patrizia Immonilien KAG

Fukt och mögel i källarförråden på Blockstensvägen.

> ABC-nytt: Boende kräver tvångsfövaltning (intervju med Nina Hellman och Mattias Bernhardsson från nätverket Rusta upp Jordbro)

Nätverket Rusta upp Jordbro bildades på ett möte i förra veckan med 50 deltagare och har fått en flygande start. Fyra arbetsgrupper är sjösatta, vilket det går att läsa mer om på bloggen.
Mest att göra för närvarande har de som jobbar för tvångsförvaltning av de skandalförvaltade fastigheterna på Sandstensvägen och Blockstensvägen, samt de som jobbar för att stoppa ombildningen av Haninge Bostäders lägenheter på Södra Jordbrovägen 19-25.

– Vi har varit ute och knackat dörr för att samla underskrifter för tvångsförvaltning av Patrizia Immobilien KAG:s 800 lägenheter på Sandstensvägen och Blockstensvägen.Vi har fått bra respons och uppbackning. Grannarna har inte varit förvånade över att vi kommer och de har lätt kunnat ge många exempel på fel i lägenheterna och dåligt bemötande från förvaltaren, berättar Nadja Villareal.

– Mitt tvättrum är som en ångbastu. Det kommer illaluktande ånga från avloppet som sipprar ut i hela lägenheten. Det rinner vatten utanför rören, och rören är så gamla att de är nära att gå sönder. Vissa golvmattor är 50 år gamla. Jag har bott här i 20 år och inte fått någonting fixat, säger Ulrika Akbar.

Nätverk bildat för att ta strid för upprustning av Jordbro

Kampanj inledd för att kräva tvångsförvaltning av skandalbolaget Patrizia Immobilien KAG:s bostäder

45 eldsjälar slöt upp på gårdagens kampanjmöte i Jordbro som Rättvisepartiet Socialisterna bjudit in till. Mötet beslöt att bilda nätverket Rusta upp Jordbro där alla från boende till föreningsaktiva är välkomna att gå med.
Mötet delade upp sig i arbetsgrupper: en för kampanj och krav på upprustning av Patrizia Immobilien KAG:s fastigheter på Blockstensvägen och Sandstensvägen (läs om den skandalösa situationen här), en för Graflunds fastigheter, en för Haninge Bostäder och en för att diskutera upprustning av Jordbro centrum och framtiden för Jordbro Kultur- och föreningshus.

Mötet beslöt att kampanja för att Haninge kommun ska tvångsförvalta Patrizia Immobilien KAG:s bostäder för att omedelbart komma till rätta med mögel, vattenskador, sprickor och den nästintill obefintliga servicen. Idag håller nätverket pressmöte på Sandstensvägen och arbetet med att knacka dörr för att få med sig hyresgästerna på kraven inleds.

Bostadskampanj i Jordbro kräver upprustning av förfallna fastigheter

Förvaltaren Newsec säger upp avtalet med ägaren Patrizia Immobilien efter SVT-reportagen om sprickor, mögel och vattenskador

> Öppet möte för kampanjen på onsdag 19/11, kl 18.30 på Jordbro Kultur-och föreningshus

Av Elin Gauffin

Det är inte mycket färg kvar på väggarna i trapphusen på Sandstensvägens låga ojämna nummer i Jordbro. Problemen rör inte bara fasaden, hyresgäster tvingas leva med mögel och vattenskador. Det handlar om fastigheter som sålts ut och sedan valsat runt mellan den ena ägaren efter den andra, utan de brytt sig om skötsel och service. Nu mobiliserar Rättvisepartiet Socialisterna hyresgästerna som en del av bostadskampanjen Rusta upp Jordbro.
Redan har trycket på Newsec, som förvaltar åt det tyska fondbolag Patrizia Immobilien KAG, blivit så hårt – då SVT:s ABC-nytt gjort flera reportage om misären – att Newsec sagt upp avtalet med Patrizia.

– Nu är läget öppet för hyresgästerna att få sina röster hörda. Vi ordnar ett större möte imorgon där vi kommer att föreslå kravet på att kommunen genom Haninge Bostäder går in och tar över fastigheterna. Kommunen har ett ansvar. Det är boende i Haninges fattigaste stadsdel som misshandlats av hyresvärdar under en lång tid, säger Mattias Berhardsson, boende i Jordbro och kommunfullmäktigeledamot för Rätttvisepartiet Socialisterna.

2008 köpte Patrizia 800 lägenheter på Sandstensvägen och Blockstensvägen Jordbro.Innan dess ägdes husen bara i ett år av M2 Gruppen, dessförinnan HSB och osv. Man får gå tillbaka ytterligare två tre ägare för att hitta den ursprungliga: FamiljeBostäder som sålde för ca 15år sedan. Ett ödestigert misstag som visar vilken missär privatiseringarna leder till.

– Patrizia har skott sig på både hyresgästernas pengar och hälsa. Tillsammans kan vi nu sätta dit dem, säger Mattias.

Finansförbundets strejk fortsätter – Transport varslar om sympatiåtgärder

Av Robert Bielecki

Strejken på Svea Exchanges elva lokalkontor i Stockholm, där Finansförbundet kräver kollektivavtal åt växlingskontorens anställda, fortsätter då ingen uppgörelse har nåtts mellan parterna.
Efter en snart två veckor lång strejk har fortfarande inget kollektivavtal slutits med Finansförbundet, varför strejken fortsätter. Positivt är att Transportförbundet varslat om sympatiåtgärder i form av att stoppa valutaleveranserna till Svea Exchange, vilka träder i kraft den 24 november.

– Det tillhör inte vanligheterna att vi lägger ett sympativarsel för ett tjänstemannaförbund. Men frågan om kollektivavtal är så oerhört viktig att vi gärna vill hjälpa till i det här fallet, säger Lars Lindgren, ordförande för Transport, till Transportarbetaren den 12 november.

När Rättvisepartiet Socialisterna återigen besöker de strejkande medlemmarna i Finansförbundet utanför växlingskontoret i Handen är de väldigt nöjda med Transports sympativarsel:
– Det här kommer att stoppa deras viktigaste verksamhet, det vill säga valutaväxling. Vi kommer självfallet att hålla ut tills sympatiåtgärderna träder i kraft, och förhoppningsvis leder det till att Svea Exchange sluter ett kollektivavtal med oss och de anställda, säger Henrik Cronier, Finansförbundet.

Strejkar för kollektivavtal

Robert Bielecki från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och aktiv i kampanjen för trygga jobb i Haninge mötte igår strejkande på Svea Exchange växlingskontor i Handen. Deras strid för kollektivavtal är viktig för alla

Elif Göker och Henrik Cronier står strejkvakt utanför Svea Exchange
växlingskontor i Handen, Haninge.

Medlemmar i Finansförbundet på elva kontor på valutaväxlingsföretaget Svea Exchange, samtliga i Stockholms län, är uttagna i strejk av Finansförbundet sedan fredagen den 7 november. Orsaken är att företaget vägrar att teckna kollektivavtal.

–Finansförbundet har tagit ut sina medlemmar i strejk eftersom vi vill ha bättre villkor – vi vill ha kollektivavtal. Men arbetsgivaren vägrar. Det är tydligt att medlemmarna vill ha kollektivavtal, säger Henrik Cronier, Finansförbundet, som står strejkvakt utanför Svea Exchange kontor i Handen i Haninge.

Borgarna försöker kuppa igenom rivning av Jordbro Kultur- och föreningshus lokaler

På kommunfullmäktigemötet i september protesterade vi i Rättvisepartiet Socialisterna (RS) mot det odemokratiska sättet att hantera framtiden för Jordbro Kultur- och föreningshus (som idag finns i gamla Jordbromalmsskolans huvudbyggnad) på i planprogrammet.
I planprogrammet finns både 6a och 6b med – trots att dessa är två helt motsägande förslag. 6a: Rivning och nybygge för enorma summor men mer än en halvering av dagens lokalyta (!). Biblioteket krymps till lägenhetsstorlek, aulan för 160 personer försvinner och ersätts med ett litet mötesrum och alla föreningar som vill ha verksamhet kommer inte kunna ha det. Eller 6b: Att huvudbyggnaden bevaras och rustas upp samt byggs om så att det passar verksamheten (det förslag som har starkast stöd bland de föreningsaktiva i huset och bland ungdomarna).

Den borgerliga majoriteten hade aldrig för avsikt att låta kommunfullmäktige få ta det slutliga beslutet. Kommunstyrelseförvaltningen och den gamla moderatledda styret som strax måste avgå (S kommer troligen bilda kommunledning med MP och C) försökte i Kultur- och fritidsnämnden (den 29 oktober) driva igenom ett lokalprogram för huset som innebär rivning. Beslutet bordlades. Men Moderaterna kommer troligen försöka driva igenom rivningen på nästa nämndmöte (9 december) och sen i kommunstyrelsen dagen efter. Detta är Moderaternas dödsryck, då även nämnderna och kommunstyrelsen ska väljas om så fort en ny majoritet har bildat kommunledning.

Ruben Derkert (RS)

På gårdagens kommunfullmäktigemöte ställde Ruben Derkert, nyvald ersättare för RS, två direkta frågor till Kultur- och fritidsnämndens ordförande Michael Fridebäck (M):
- Varför vill ni till en enorm kostnad mer än halvera ytorna för dagens kultur- och föreningsverksamhet? Och varför kuppar ni undan frågan från kommunfullmäktige?

Michael Fridebäcks nonchalanta svar var: "Jag förstår inte vad du försöker fråga" och "inget är bestämt än", det vill säga undvek helt att svara på frågorna.

Fler fattiga barn i rika länder

Av Therese Svensson

Sedan 2008, när finanskrisen slog till, har fler än 2,6 miljoner barn som lever i världens 41 rikaste länder hamnat under fattigdomsgränsen, enligt rapporten Lågkonjunkturens barn av Unicef. Situationen förvärrades markant under 2010 när många länder införde hårda åtstramningar i statsbudgetarna. Sammanlagt lever 76,5 miljoner barn i dessa 41 länder under fattigdomsgränsen.
Uppgifterna i rapporten avslöjar en stark relation mellan den stora ekonomiska krisen och en kraftig nedgång i barns välbefinnande sedan 2008, speciellt i länderna kring Medelhavet. Barnen lider mest i de länder där recessionen har slagit till som hårdast. Dessa länder har sett en stadig försämring av situationen för familjer, främst genom förlorade arbetstillfällen.
Medianinkomsten i hushåll med barn har minskat i nästan hälften av de undersökta länderna. Antalet familjer som anger att deras situation är mycket svår har ökat i de flesta länder. Rapporten visar även att ett eller flera barn i ett hushåll ökar risken för ”arbetande fattiga”, det vill säga där man trots arbete lever ytterst fattigt på grund av en mycket låg lön.

Foto: Frédéric de Villamil / Flickr CC

Barn vars föräldrar drabbas av arbetslöshet eller kraftig inkomstförlust lever ofta med konstant stress. Många barn har en stark oro för att bli vräkta eller att familjen inte har råd med mat och kläder. Problemen i hemmet förvärras också av försvagat skyddsnät från samhällets sida gällande vård, utbildning och försörjning. För många familjer kommer det att ta många år att återgå till liknande levnadsförhållanden och välmående som före krisen. Ju längre dessa barn förblir fångade i fattigdom, desto svårare blir det för dem att ta sig ur det.
Dessutom är barn i särskilt utsatta situationer – som de med ensamstående, utlandsfödda eller arbetslösa föräldrar – överrepresenterade bland de fattigaste.

10 år efter murens fall: Från stalinism till låglönemarknad

Av Katja Raetz

Den 9 november 1989 har i historieböckerna skrivits in som den dag då människorna i Östberlin bokstavligen tog saken i sina egna händer och började riva muren mellan östra och västra Berlin. Denna avgörande händelse hade föregåtts av en flera månader lång rörelse för demokratiska rättigheter i dåvarande Östtyskland (DDR).

Till skillnad från vad historieböckerna och massmedierna idag påstår var det ingen kommunistisk stat som föll med muren. DDR hade bildats efter andra världskrigets slut under sovjetiskt styre och med stalinismen som förebild. Till skillnad från Sovjetunionen, där den ryska revolutionens första år av arbetarstyre steg för steg hade krossats av den framväxande byråkratin under Stalin under 1920-talet, fanns det aldrig någon form av socialistisk demokrati i Östtyskland. Tvärtom, all form av självständig arbetarorganisering, som uppstod strax efter Hitlertysklands fall, slogs sönder av stalinismen.

Efter andra världskrigets slut 1945 delade de segrande makterna upp Tyskland. De tre västliga zonerna, under USA, Frankrike och Storbritannien, kom några år senare att bli Västtyskland (BRD) medan den östra zonen, under Sovjets styre, blev Östtyskland (DDR) 1949. Huvudstaden Berlin blev i sin tur uppdelad i fyra zoner, som blev Väst- och Östberlin.
Efter krigsslutet fanns en utbredd stämning i hela Tyskland om att ett nytt samhälle måste byggas och många hoppades på en socialistisk väg framåt. Om detta vittnar valet i oktober 1946 då även Kristdemokraterna CDU (som kan jämföras med Moderaterna i Sverige) påstod sig vara ”det stora socialistiska folkpartiet”. Det fanns stort stöd för förstatligande av storföretag och banker, där ockupationsmakterna USA och Storbritannien fick ingripa för att förhindra socialiseringslagar i flera västliga delstater, som Hessen och Nordrhein-Westfalen.
Både i västra och östra Tyskland bildades kommittéer, ”Antifas”, som i första hand ville ta itu med de nazistiska förbrytelserna, men som också tog upp frågor som socialisering (förstatligande) av produktionsmedlen. På några få orter bildades även arbetarråd.
Den sovjetiska militäradministrationen samarbetade med ledningen för kommunistpartiet KPD, med Walter Ulbricht i spetsen, för att upplösa denna oberoende organisering. Bara partier som grundats under  Moskvas kontroll, som KPD och Socialdemokraterna (SPD), tilläts. På många håll växte dock KPD och SPD ganska snabbt trots order från Moskva att tona ned socialismen. Under året 1946 påbörjades förstatliganden av ekonomin, men från ovan och utan tillstymmelse till socialistisk demokrati. De tillåtna partierna sammanslöts till en ”enhetsfront” – det så kallade enhetspartiet SED, som bildades som en sammanslagning av KPD och SPD.

76 är sedan kristallnatten: Nazisternas våldsnatt blev Förintelsens början

Av Stephen Rigney

Den 9 november är det 76 år sedan Hitlers paramilitära SA-milis, tillsammans med fascistiska supportrar, utlöste en omfattande och våldsam pogrom mot judar i nazistiska Tyskland och Österrike. Kristallnatten, som natten blev kallad (förmodligen av nazisterna för att förminska händelsen) på grund av de enorma mängder krossat glas som täckte gatorna utanför judiska hem och lokaler, betraktas som startskottet på nazisternas systematiska mord på sex miljoner människor under Förintelsen.

Det stinker om vattenfall

I marginalen
av Per Olsson

Vattenfall är en av Europas värsta miljöbovar. Istället för att satsa på förnybar energi har Vattenfall försökt göra snabba vinster på kol och gas. Det i sin tur har resulterat i att det statligt ägda bolaget släpper ut nära dubbelt så mycket koldioxid som hela Sverige sammantaget.
Vattenfalls svindlande affärer kan läsas som en lång lista av miljöbrott och förluster för skattebetalarna. ”Vattenfalls köp av Nuon är inte längre bara en felsatsning på energi, utan även den största spekulationsförlusten i svensk historia”, skrev SVT:s ekonomikommentator Peter Rawet i förra veckan med anledning av de gigantiska förluster som Vattenfall – skattebetalarna – har gjort på 100-miljarderkronorsköpet av holländska energibolaget Nuon 2009.