Traineejobb slår mot unga och arbetslösa

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) synar Socialdemokraternas förslag om ungdomsjobb inom äldreomsorgen



Sanna Tefke (RS): 
"Om vi inför ett stopp för vinster i välfärden skulle dessa skattepengar kunna användas till det de egentligen är avsedda för, till att öka bemanningen och befintliga sysselsättningsgrader"



Av Sanna Tefke
Kandidat nr 3 på Rättvisepartiet Socialisternas valsedel till kommunfullmäktige i Haninge

I början av månaden lanserade Socialdemokraterna sitt förslag om 20 000 traineejobb för unga inom äldre- och funktionshindersomsorgen. Enligt S-ledaren Stefan Löfven är det här ett sätt att bemöta utmaningarna med stressen inom omsorgen, den annalkande personalbristen och hög ungdomsarbetslöshet.
Jobben kommer helt att finansieras av staten, kosta 2,8 miljarder kronor per år och innebär att ungdomar som varit arbetslösa i mer än 90 dagar erbjuds anställning under ett år, med 75 procent av avtalsenlig lön, som kombineras med utbildning de resterande 25 procenten. Detta inom ramen för de yrkesintroduktionsavtal som redan finns.

Där LOV finns kommer även privata företag att kunna använda sig av denna arbetskraft helt på statens bekostnad.
Förutom att det känns som ett nedvärderande av äldre- och funktionshinderomsorgen, när de tycks mena att vem som helst kan hoppa in och jobba inom vården utan kvalifikationer, är det en del i det här förslaget som av förståeliga skäl inte nämns och en del frågor att ställa.
Till en början är det 75 procent av avtalens minimilön som avses. Fast det går att fråga sig vilken minimilön som Socialdemokraterna menar: De säger att förslaget fullt utbyggt kommer att kosta 2,8 miljarder kronor för 20 000 jobb.
Detta skulle innebära en minimilön som omräknat i heltid motsvarar cirka 15 500 kronor per månad före skatt (arbetsgivaravgifter ej inräknade). Dessutom har de tänkt att pengarna ska täcka kostnaden för utbildningen, arbetsgivaren ska bara behöva stå för handledning. Fram till april nästa år ligger minimilönen i avtalet mellan SKL/Pacta och Kommunal på 17 600 kronor per månad, innan den höjs till 18 080 kronor per månad. Men även om vi utgår ifrån att S har gjort en räknemiss och inte ämnar sänka minimilönerna, innebär det att de här ungdomarna får klara sig på 13 200 kronor per månad före skatt.

En annan viktig sak att påpeka är tryggheten i dessa anställningar. I existerande avtal kan dessa anställningar sägas upp utan någon särskild anledning med en månads varsel innan 12-månadersperioden går ut. Med dagens vinstdrivande system och budgetnedskärningar är det föga troligt att arbetsgivarna är villiga att sedan tillsvidareanställa dessa ungdomar till fullt pris när de lika gärna kan byta ut dem mot nya gratis. Det sker i alltför stor utsträckning idag med andra typer av subventionerade anställningar. Denna typ av anställning genererar inte några LAS-dagar, vilket ytterligare försvårar möjligheterna till till trygg anställning.
Förslaget har föga förvånande tagits emot med öppna armar av de privata bolagen. Vårdföretagarna menar att det kan innebära ett tillskott på 400 miljoner kronor i statliga subventioner om de privata aktörerna skulle få lika stor del av traineejobben som de har andelar av marknaden idag, enligt Dagens Industri den 5 augusti.
S vill alltså ge bort gratis arbetskraft till privata vårdföretag utan några egentliga krav, på en lön som ingen klarar sig på och dessutom under otrygga villkor. Företag som redan stoppar miljarder av skattepengar i egen ficka ska nu få ännu mer?

Personal- och kompetensbristen ska inte behöva betalas av unga och arbetslösa. Det finns ett mycket bättre förslag om man på allvar vill lösa de allvarliga problem som S räknar upp. De privata välfärdsföretagen gjorde förra året en vinst på 9,2 miljarder kronor. Det är cirka tre gånger så mycket som S vill satsa. Det skulle räcka till hela 23 000 undersköterskor på heltid med en snittlön på cirka 22 000 kronor i månaden inklusive arbetsgivaravgifter.
Om vi inför ett stopp för vinster i välfärden skulle dessa skattepengar kunna användas till det de egentligen är avsedda för, till att öka bemanningen och befintliga sysselsättningsgrader. Detta skulle minska stressen och få fler i arbete under trygga förhållanden, bra villkor och förbättrad arbetsmiljö. Bättre villkor och mindre stress skulle också leda till att fler vill utbilda sig inom detta område och vända den negativa trenden. ■

Läs också:
> Nej till Socialdemokraternas Manpower-förmedling för osäkra jobb
> RS synar V:s alternativ till vinster i välfärden
> Seger: Anställda i privat hemtjänst får kollektivavtal