Oljeborrningar hotar Arktis

Av Therese Svensson
Kandidat nr 10 på Rättvisepartiet Socialisternas valsedel till kommunfullmäktige i Haninge

De klimatförändringar som innebär att jordens medeltemperatur ökar är det största hotet mot Arktis. De senaste 30 åren har tre fjärdedelar av Arktis is försvunnit, vilket framförallt är en effekt av människans koldioxidutsläpp. Detta är en miljömässig katastrof för allt liv på både Arktis och resten av jorden. Nu tar storföretag inom oljeindustrin tillfället i akt att exploatera området och göra vinst på situationen.

Många arter såsom isbjörnar, sälar och valrossar är på olika sätt beroende av havsisen för att bo, jaga och föda upp sina ungar. När isarna minskar svälter dessa arter och många av dess ungar drunknar. Temperaturhöjningen beror till stor del på människornas utsläpp av framför­allt koldioxid och inom en allt för nära framtid riskerar Arktis att bli helt isfritt. Detta kommer att påverka hela jorden.
Arktis fungerar som ett kylskåp som reflekterar ut en stor del värme i atmosfären. Världstemperaturen hålls på så vis nere och vädersystem hålls stabila. Men i och med att större ytor blir till mörkt hav, som istället drar till sig värme, bildas en ond cirkel som leder till att uppvärmningsprocessen och därmed avsmältningen påskyndas ännu mer. Även permafrosten smälter och ur den frigörs stora mängder växthusgaser som tidigare varit bundna till marken.
Det bor cirka fyra miljoner människor i Arktis, varav många tillhör ursprungsbefolkningar som samer och inuiter. Bosättningar och infrastruktur är byggt på permafrosten och upptiningen leder förutom till en ökad växthuseffekt även till att hus och vägar sjunker och förstörs.

En framtid av extrema väderförhållanden, vattennivåhöjning, miljontals klimatflyktingar och utrotade djurarter väntar i och med att polarisarna smälter. Men detta ses av storföretag inom oljeindustrin som ett utmärkt tillfälle att tjäna ännu mer pengar, då nya havsområden blir tillgängliga för att borra efter olja i. Tidigare har till och med oljebolagen själva ansett Arktis vara för otillgängligt och farligt att borra i, men nu riktas alltså fokus mot detta hittills orörda område.
Att borra efter olja i Arktis är ett rent vansinne. Många oljeplattformar är inte byggda för det extrema klimat som råder i Arktis. De tekniker som används mot isberg som är på kollisionskurs mot oljeplattformarna är att isberg bogseras bort eller smälts ner med vatten­kanoner. Detta är dock inte möjligt när det gäller de större isberg som skulle orsaka störst skada.
Risken för en oljeolycka är mycket hög i Arktis hårda klimat. De låga temperaturerna, vädret och områdets otillgänglighet gör det praktiskt taget omöjligt att sanera när ett större oljeutsläpp sker. Det redan hårt ansatta ekosystemet i Arktis skulle bli enormt drabbat.

Det arktiska ekosystemet är känsligare än något annat ekosystem vid ett oljeutsläpp, bland annat för att de låga temperaturerna gör att oljan bryts ned långsammare i Arktis än i varmare vatten. Och eftersom isbjörnar, rävar och många andra rovdjur är beroende av marin föda förgiftas även arter långt in på landet, och gifterna förs sedan vidare ned i generationer. Många djur fryser också ihjäl då oljan även i små mängder gör att päls och fjädrar tappar sin isolerande effekt.
I Arktis finns även några av jordens äldsta koraller: de är över 2 000 år gamla och är därmed bland de äldsta djuren på jorden. Byggandet av plattformar och rörledningar innebär ett stort hot mot dessa koraller.

Flera oljebolag har trots allt detta påbörjat oljeutvinning i Arktis vilket är mycket allvarligt. Ett exempel är det norska statligt ägda Statoil som för ett par veckor sedan började borra efter olja utanför naturreservatet Björnön, en avlägsen arktisk ö mitt i Barents hav mellan Norges norra kust och Svalbard som har ett helt unikt ekosystem. Ytterligare ett exempel är amerikanska ExxonMobil och ryska Rosneft som i sommar kommer att flytta sin 30 år gamla oljerigg ännu längre norrut än Statoil, till Karahavet, där metertjocka istäcken täcker havet under två tredjedelar av året och temperaturen kan sjunka till -46 grader celsius. ExxonMobil och Rosneft kommer då att ta en av de största miljöriskerna världen hittills har skådat.
Olika miljöorganisationer engagerar sig i situationen i Arktis. Greenpeace för exempelvis genom politisk lobbying, direkta aktioner och kraftig mobilisering en stor kampanj för ett skyddat Arktis. De har använt samma metoder förut i andra kampanjer och lyckats. På 1980-talet var Antarktis allvarligt hotat av länder och företag som stod på kö för att börja utvinna olja och mineraler i Antarktis. Utsikterna att lyckas med kampanjen var små men genom djärva aktioner, vetenskapligt arbete, massiva påtryckningar underifrån och genom tanken om att aldrig ge upp blev Antarktis ett skyddat område.
Greenpeace jobbar nu på flera nivåer för ett skydd även i Arktis. Närmare sex miljoner namnunderskrifter har samlats in och nu finns det även en deklaration där politiker och andra inflytelserika personer inom civilsamhället kan skriva under för att ställa sig bakom konkreta krav gällande Arktis framtid.

För att ha en chans att minska klimatförändringarnas effekter på jorden måste vi ställa om till förnyelsebar energi nu och således låta den arktiska oljan stanna kvar i marken. Kampen för ett fredat Arktis är viktigare nu än någonsin, innan ett stort oljeutsläpp är ett faktum. Den massiva kampanj som fördes för Antarktis är ett lysande exempel på hur kamp underifrån lönar sig och hur vi aldrig får ge upp mot kapitalismens utsugning av miljön och människor.

Läs också:
> Allvarlig situation för Östersjön

> Isar smälter i ohejdbar takt

> RS-förslagen som finns med i Haninges nya Klimat- och energistrategi (Från kommunfullmäktige, februari 2014)

> Socialismen nödvändig för att rädda klimatet (Efter FN:s senaste klimattoppmöte)

> RS synar kapitalismens falska klimatlösningar (från 2009)