Kvinnors arbetsmiljö allt sämre

Av Katja Raetz
Sjuksköterska och fackligt förtroendevald. Kandidat nr 12 på Rättvisepartiet Socialisternas valsedel till kommunfullmäktige i Haninge

I fjol larmade LO om att arbetarna, färmst arbetarkvinnorna, får allt sämre arbetsmiljö. Detta bekräftas av  Arbetsmiljöverkets nya rapport, som visar att det är de yngre kvinnorna i åldern 16 till 29 år som har haft den sämsta utvecklingen av sin arbetsmiljö under det gångna året. Det är även bland unga kvinnor som andelen av dem som upplever värk varje vecka har ökat mest. Samtidigt är det de som känner sig håglösa, uttröttade i kroppen, har svårt att sova på grund av tankar på jobbet och olust att gå till arbetet.

Arbetsmarknaden i Sverige är tydligt könsuppdelad. Denna könsuppdelning gör sitt avtryck i riskerna på arbetsplatserna, där män i större utsträckning drabbas av olyckor samtidigt som kvinnor oftare blir sjuka av sina arbetsuppgifter.
Arbetsmiljöverkets rapport visar att det är bland kvinnor i den yngre åldersgruppen som det är minst vanligt med systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen, 35 procent. I genomsnitt uppger drygt hälften av dem som ingick i undersökningen att det pågår systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

Men var finns förklaringen för den sämre utvecklingen av arbetsmiljön? Privatiseringsvågen, ständiga nedskärningar, det växande antalet otrygga jobb och nedrustat arbetarskydd har gjort arbetet mer risk- och stressfyllt. En undersökning som Kommunal har gjort visar att andelen tidsbegränsat anställda i privat driven äldreomsorg är fyra procent fler än i kommunalt driven äldreomsorg.
Andelen deltidsanställda är sex procent fler och andelen som arbetar deltid för att de inte fått en heltidsanställning är elva procent fler än i den kommunalt drivna äldreomsorgen. Undersköterskor och vårdbiträden har även lägre löner inom den privat drivna verksamheten.

Granskningar av privata hemtjänstföretag visar på en arbetsmiljö man inte trodde fanns längre och dessutom saknas ofta kollektivavtal. I Haninge kommun tvingades personal på det privata företaget Evidensia jobba i uppemot 14 timmar. Men efter att bland annat Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kampanjat för kollektivavtal kräver nu Äldreförvaltningen i Haninge kollektivavtal inom privat hemtjänst.
Vad kan då göras för förbättringar? Ett första steg skulle vara vinstförbud inom den skattefinansierade välfärden. De privata bolagens mångmiljardvinster som nu hamnar i privata fickor måste istället användas för att förbättra arbetssituationen och bygga ut verksamheten.

Eftersom det är själva arbetet som sliter just inom kvinnodominerade yrken är arbetstidsförkortning med full lön kanske det viktigaste medlet för bibehållen hälsa. I synnerhet gäller detta för treskift- och nattarbetet.
Det skulle också leda till att fler kvinnor skulle kunna jobba kvar till pensionen. Idag tvingas fler kvinnor än män att sluta jobba i förtid, någonting som förstås har stora konsekvenser för kvinnors pensioner.
Även rätt till heltid är ett viktigt krav för att förbättra kvinnornas situation. Det får dock inte ske i form av delade turer eller, som i Nynäshamns kommun, där man måste byta arbetsplats för att få ihop timmarna.

Det behövs en reell uppvärdering av kvinnornas yrken. Ingen kan förneka att arbetet inom välfärden är en avgörande del av att få samhället att fungera. Detta motsvaras inte av lönenivåerna!
I slutändan behövs det dock ett slut på upphandlingseländet, som i sig självt kostar pengar och förhindrar en gemensam planering av vård, skola och omsorg.
Många inom välfärden har tillsammans med bland annat anhöriga engagerat sig i olika nätverk och kampanjer för att kämpa för upprustning, vinstförbud och en uppvärdering. Inför och efter valet behöver välfärdkampanjarna samlas till nya stora manifestationer. ■

Läs mer:
> Berättelser från äldreomsorgen (från RS arbetsplatsturné)