Seko-strejken: "En seger"

400 på stöddemonstration för tågstrejken i torsdags

Av Per Olsson

– Det är här en seger. Det finns en klar begränsning av antalet timanställda och deltidsanställda [max fem procent i båda fallen] på Veolia/Öresundståg. Och minst lika viktigt är att det nu blir samverkan om schema och bemanning vilket sätter fokus på att förbättra de anställdas arbetsmiljö och hälsa, säger Jens Kvist Christenson, ordförande för SEKO klubb Skåne Öresundståg till Offensiv dagen efter att den historiska tågstrejken avslutats.

Den dryga två veckor långa strejken vid Veolia Öresundståg och Snälltåget, som sedan tisdags utvidgades till att även inkludera Kustpilen som också körs av Veolia, avslutades i onsdagskväll. Detta efter att både fackförbundet SEKO och arbetsgivarorganisationen Almega sagt ja till medlarnas bud.

– Detta är en historisk seger för svensk fackföreningsrörelse. Vi är övertygade om att detta är början på en utveckling för fler trygga jobb i Sverige, sa SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén i en kommentar efter att det nya avtalet skrivits under.
Arbetsgivarorganisationen Almega däremot menar att man känt sig tvungen att skriva under ”ett inte särskilt bra avtal”.

– Det blev ändå ett rätt dyrt avtal. De konfliktvarsel som låg är så pass omfattande för hela samhället att vi var tvungna att säga ja, säger Almegas presschef David Wästberg uppgivet till Dagens Nyheter den 19 juni.

Therese Svensson, RS tiondenamn på kommunvalsedeln i Haninge,
träffar tågpersonal. 

Avtalet innebär att inom Veolia begränsas deltidanställningar till fem procent av antalet produktionstimmar och timanställningar till fem procent av antalet produktionstimmar. På Öresundståg, där SEKO räknar med att det behövs minst 380-400 anställda i grundproduktionen, skulle det nya avtalet innebära maximalt 20, troligen 16-19 årsarbetande deltidare och timmisar, vilket är betydligt färre än idag.
Vidare innebär avtalet att timanställda ska ha en timlön som motsvarar genomsnittet för den aktuella yrkesgruppen och inte som fram till nu en timlön som baserar sig på spårbranschens ingångslön. Detta gör det betydligt dyrare för arbetsgivarna att använda sig av timanställda.
Avtalet är en viktig facklig framgång som inte skulle vara möjlig utan strejken, kampviljan bland SEKO:s medlemmar samt det massiva stöd som strejken fått.

Strejkens utgång har lagt en ny grund för en fortsatt kamp mot de otrygga jobb och den villkorsdumpning som följt i spåren på den avreglerade tågtrafiken.
Strejkens resultat visar att kamp lönar sig och ger svar på tal till alla fackpampar och politiker som påstår att ”strejker är förlegade vapen som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad”.
Bland arbetsgivarna och högerpolitiker finns en påtaglig ängslan över att strejken ska följas av än starkare krav på ladstadgad rätt till heltid och en lagstiftning som stärker anställningstryggheten, begränsar visstidsanställningarna samt den löne- och villkorsdumpning som breder ut sig.
Det finns en oroande ”politisering av frågan [timanställningar], säger exempelvis Jonas Milton, vd för Almega, för att i nästa andetag kräva att politikerna gör ytterligare inskränkningar i strejkrätten för att ”rätta till obalansen i konfliktsystemet” (Jonas Milton i en intervju på Svenskt Näringslivs hemsida den 19 juni).

Som vi skriver i veckans nummer av Offensiv, som kommer i brevlådan idag, har upphandlingarna följts av ständiga attacker mot löner och villkor. Efter att Veolia vunnit upphandlingen av Öresundståg med ett dumpat bud som låg 53 miljoner kronor under närmaste konkurrent följde ett varsel – i början av året – om uppsägning av 252 fast anställda. En del av de varslade skulle erbjudas jobbet tillbaka men då i form av otrygga anställningar med lägre lön och sämre villkor.
Detta frontalangrepp mot fack och avtal var ett led i den multinationella jätten Veolias strävan att snabbt få verksamheten att gå med vinst. På profitens altare offrades villkor, säkerhet och service, vilket de politiker som sa ja till Veolias bud medvetet röstade för. (Kollektivtrafiknämndens presidium i Region Skåne sa enhälligt ja till Veolias dumpade bud. Även Socialdemokraternas Stefan Svalö, andre vice ordförande i kollektivtrafiknämnden, sa ja).

Efter månader av resultatlösa förhandlingar sa SEKO äntligen upp det centrala avtalet i maj och kunde varsla om strejk mot Veolia, som backades upp av Almega och Svenskt Näringsliv.
När strejken bröt ut den 2 juni fick den snabbt ett enormt genomslag och stöd. ”Starkt stöd för facket i tågstrejk”, tvingades även antifackliga Dagens Nyheter erkänna på nyhetsplats samtidigt som tidningens ledarskribenter, och en rad högerpolitiker, hetsade mot strejken.

Medlemmarnas vilja att ta fajten fullt ut, inte minst bland SEKO:s medlemmar på Öresundståg, satte en enorm press på fackledningen.
”De strejkande i Malmö är mer taggade än någonsin. Kampviljan växer i takt med att parterna kommer allt längre från varandra”, rapporterade sekotidningen.se den 9 juni, dagen innan SEKO varlade om strejk på Stockholmståg (pendeltågstrafiken i Stockholm) och på Krösatåg från och med natten mot midsommar. En upptrappning som följdes av att tio LO-förbund la sympativarsel. Rädslan för en upptrappad tågstrejk och än starkare politiska krav för trygga jobb och mot avregleringarna fick arbetsgivarna att slutligen ta till reträtt.
Strejkens utgång har gett nya förutsättningar för en politisk offensiv mot den växande otryggheten på arbetsmarknaden och mot det privatiseringselände som förgör järnvägen – för ett omedelbart återförstatligande av järnvägen.

Avtalet innebär i korthet:
> Alla timanställdas löner på hela avtalsområdet höjs från ingångslön till genomsnittlig lön för respektive yrkesgrupp.
> Grundanställningsformen på avtalsområdet ska vara tillsvidare-anställning på heltid.

Avtalsuppgörelsen för Veolia/Öresundståg i korthet:
> Deltidsanställningarna begränsas till 5 procent av antalet produktionstimmar.
> Timanställningarna begränsas till 5 procent av antalet produktionstimmar.
> SEKO och Veolia ska ta fram gemensamma verktyg för att uppnå högsta möjliga effektivitet i scheman.