Ingen byggstrejk - vad innebär uppgörelsen?

Kampen för ordning och reda i hela byggbranschen kommer att kräva ett Byggnads som är beredd att ta fajten fullt ut

Foto: Mattias Bernhardsson

Av Per Olsson

Det blev ingen byggstrejk. På måndag kväll sa både arbetsgivarna (Sveriges Byggindustrier, BI) och Byggnads ja till medlarnas bud. I avtalet skrivs det in ett huvudentreprenörsansvar, vilket gör huvudentreprenören ansvarig för att upprätta en lista över alla underentreprenörer på arbetsplatsen och ger Byggnads full tillgång till denna lista.
Arbetsgivarna ska även inrätta en fond som ska kunna ge ersättning till arbetare som betalats långt under gällande avtal.

Ett byggavtal med huvudentreprenörsansvar är en framgång som inte uppnåtts utan strejkvarsel och kampstämning ute på arbetsplatserna.
Det huvudentreprenörsansvar som dock införs skiljer sig från Byggnads ursprungliga krav på ett huvudentreprenörsansvar med solidaransvar, som skulle göra huvudentreprenören direkt ansvarig för att det ”råder ordning och reda på bygget”. Det var ett krav som stod i förgrunden i avtalsrörelsen 2013 och som fick Byggnads att varsla om strejk.

Arbetsgivarna har hela tiden sagt nej till att byggbolagen ska kunna ställas direkt till svars och vara tvungen att betala ersättning. Enligt BI är det viktiga med det nya huvudentreprenörsansvaret ”att enskilda företag inte kan ta ett ekonomiskt ansvar för andra företags åtaganden” (Sveriges Byggindustrier den 31 mars).
Istället inrättas en fond som arbetsgivarna ska finansiera och som, om fack och företag är oense, ska kunna betala ut ersättning till drabbade arbetare. Vid oenighet ska, enligt uppgörelsen, beslut om ersättning fattas av en ”Ordning och reda-nämnd” där fack och arbetsgivare har lika representation och med en så kallad opartisk ordförande. Nämndens beslut går inte att överklaga.

Huvudentreprenörsansvaret ger en plattform för fortsatt facklig strid för ordning och reda på byggarbetsplatserna.
Arbetsgivarnas kampanj mot Byggnads ursprungliga krav visar att striden är långt ifrån över.
Det finns en rad företag som inte är med i Sveriges Byggindustrier med anställda som inte är med i facket och som saknar kollektivavtal. Kampen för att organisera dem och för att kollektivavtal samt ordning och reda i hela byggbranschen kommer att kräva ett Byggnads som är beredd att ta fajten fullt ut. ■

”Det måste bli en politisk förändring, lika lön och rättigheter måste bli lag”

Antal Horvath och Erik Pihl på Nya Karolinska i Solna
Foto: Mattias Bernhardsson

- Vi vet inte riktigt vad de kommit överenns om. Det är lite lustigt, klockan två står de långt ifrån varandra i frågan och klockan sex så skakar de hand. Man får känslan av att de sålt ut en del, så känns det. Men vi får vänta och se, säger byggnadsarbetaren Antal Horvath.

- Rätt många blir sura om detta går i graven. Fler kommer gå ur facket om det är så, fortsätter byggnadsarbetaren Erik Pihl.

- Vi måste sätta stopp för dumpningen av löner och villkor. Ta Skanska som exempel. De bygger bussdepåerna här, har bara tjeckiska arbetare och ingen törs berätta vad de tjänar. Folk delar rum, så mycket pröjs har de, berättar Antal.

- Man ska ha samma rättigheter. De utlänska arbetarna utnyttjas, de vågar inte ens öppna munnen. Vi har 'Människohandel 2014' i Sverige, konstaterar Erik.

Utan att veta exakt vad som står i avtalet mellan BI och Byggnads eller vad en ansvarsnämnd kan innebära konkret, är de övertygade om att det krävs mer:

- Det måste bli en politisk förändring, lika lön och rättigheter måste bli lag, säger Erik.

- Det måste till lagändring, som i Norge där alla byggnadsarbetare jobbar till norska villkor, fortsätter Antal bestämt.

I korthet innebär huvudentreprenörsansvaret att:
• Ett huvudentreprenörsansvar skrivs in i Byggavtalet den 1 april 2014 och börjar att gälla fullt ut från och med den 1 januari 2015.
• En arbetsgivare som anlitar en underentreprenör ska se till att underentreprenören följer reglerna om huvudentreprenörsansvar om denne i sin tur anlitar en underentreprenör.
• Det är huvudentreprenören
som ska sammanställa ovanstående rapporter och upprätta en lista över vilka underentreprenörer som har anlitats.
• Byggnads Region har rätt att få ta del av uppgifter ur listan med underentreprenörer senast inom fyra dagar efter skriftlig begäran.
• Om det visar sig att en arbetsgivare inte har kollektivavtal, förhandlingsvägrar, eller inte har underlag för att kunna bedöma om arbetstagare har fått korrekt lön och ersättning, kan Byggnads region – hos huvudentreprenören – begära att tvisten ska bli föremål för överläggningar och utredning.
• Om tvisten inte löses och den berör en arbetsplats där medlemsföretag i Sveriges Byggindustrier (BI) är huvudentreprenör kan Byggnads påkalla att tvisten ska prövas i en särskild nämnd.
• Om nämnden finner att betal-
ningsskyldighet föreligger ska en särskild fond se till att betalning sker.
• Om det råder olika uppfattning om lön eller andra anspråk eller att den betalningsskyldige arbetsgivaren inte har kollektivavtal ska lön beräknas
på särskilt sätt.
• Betalningsskyldigheten kan avse högst 12 veckor.
Men redan på måndagskvällen tolkade arbetsgivarna att ersättningen skulle vara enligt avtalets lägsta lön och inte enlighet med den lön som betalas på arbetsplats­en. Arbetsgivarna har alltså direkt varslat om strid i fråga om hur avtalet ska tolkas och efterlevas.

Läs tidigare:
> "Byggnads strejkvarsel visar vägen"

> Ta strid för trygga jobb!

> Fullt stöd till Byggnads strejkvarsel!

> RS kräver ansvar för villkoren på byggarbetsplatsen