 |
Rättvisepartiet Socialisterna är inte motståndare till skyddsjakt i princip, det är en konkret fråga att ta ställning till i varje fall. Idag finns redan skyddsjakt på skarv. Det Socialdemokraterna föreslog i sin motion var att kommunen hos Länsstyrelsen skulle ansöka om ytterligare skyddsjakt.
Många i skärgården, inte minst yrkesfiskare ser skarven som ett stort bekymmer. Men problemen vulgärförklaras ofta. Det är därför oansvarigt och oppertunistiskt att uterupprepa myter om skarven och dess inverkan på naturen och fisket, som Socialdemokraterna gör i sin motion.
- Motionens beskrivning att skarven förvandlar ”öar och skär där de häckar till döda, stinkande guanoöknar utan ett grönt strå eller blad på något år”, är dels en allmänn beskrivning som inte ger argument för just uttökad skyddsjakt, utöver den som redan finns. Det är också en ensidig beskrivning. Skarvarna 'dödar' inte sina öar, de förändrar artsammansättningen. När en skarvkoloni överger en ö blir den totala mängden växter större än innan. De estetiska argument som förs fram i motionen gäller alltså bara när det finns en koloni på en specifik ö, man nämner inte att blomster- och färgpraken ökar dramatiskt senare, speciellt under högsommaren, eller att många av de växt- och djurarter som etablerar sig då innebär en ökad biologisk mångfald.
- Sen skyndar motionen vidare till att tala om hur skarven lämnar fisketomma vatten efter sig. Detta är ett uttryck för yrkesfiskarnas oro över minskade fångster av populära matfiskar som sej, gös, lax, torsk och ål. Men orsakssambanden är inte klara. Maria Boström på Fiskeriverket har undersökt skarvarnas matvanor och i hennes mening är det den totala tillgången på fisk som är viktig för var skarven etablerar sig, inte särskilda arter. Detta bekräftas av Sofia Nilssons uppsats (Institutionen för biologisk grundutbildning, Stockholms universitet) som hänvisas till i kommunstyrelseförvaltningens materialsammanställning för detta ärende, som också detaljerat visar hur skarvens diet varierar kraftigt utifrån tillgången på just olika fiskarter.
”Av okänd anledning har mellanskarven förökat sig lavinartat”, slår motionen fast. Det är ren okunskap menar Mattias Bernhardsson (RS):
- Att skarvarna ökat så kraftigt det senaste decenniet beror främst på människan. Övergödningen av Östersjön har gynnat de mindre fiskarterna, vars naturliga fiender som torsk och lax, har minskat till följd av överfiske. Överfiske av männsikan, inte skarven. Det blir därför lätt löjeväckande när motionen heter ”Återställ balansen i skärgårdsnaturen genom skyddsjakt på skarv”.
- Skarvens dramatiska ökning skedde från och med senare delen av 1990-talet. Utöver kapitalismens rovdrift, utfiske och övergödning kan den den drastiska ökningen förklaras av tillbakagången av skarvens naturliga fiender, av rovfåglar som havsörn. Men å andra sidan gynnas en återväxt av havsörn av just en större tillgång på skarv i deras diet, vilket också kan vara en del av förklaringen till att skarven sedan 2006 inte ökar längre. Det finns många sidor att betrakta, inte bara ropa skyddsjakt. När man betraktar problem och obalanser i naturen är det viktigt att betrakta naturen med ett helhetsperspektiv, att se männsikans roll i obalanserna och specifikt kapitalismen som ekonomiskt system, förklarar Mattias Bernhardsson (RS).
Motionen gick inte igenom, trots att Moderaterna och Kristdemokraterna höll med Socialdemokraterna i sak. De yrkade att motionen skulle anses vara besvarad istället för att avslås, då ett medborgarförslag på ökat skyddsjakt på säl och skarv godkänts i kommunstyrelsen.
Relaterat:
> Sluta förstör vår skärgård (RS öppna brev till Stadsbyggnadsnämndens ordförande)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.