Vården lider av högerns nedskärningspolitik

Av Robert Bielecki

Långa väntetider, stafettläkare, resursbrist, undermålig arbetsmiljö, ökad stress och press, nedskärningar, privatiseringar... Alla är ord som kommit att bli förknippade med den svenska vården. På grund av högerpolitikens nedmontering av hela välfärden har patienter och personal fått betala ett allt för högt pris.

Från att ha gått från ungefär 120 000 vårdplatser under 1960- och 70-talet har Sverige idag bara omkring 25 000 vårdplatser. Av EU-länderna har Sverige 2,7 vårdplatser per tusen invånare, vilket placerar Sverige i botten då genomsnittet ligger på 5,3 vårdplatser per tusen invånare enligt en rapport från OECD (västländernas samarbetsorgan) 2013. Landets läkare spenderar dessutom minst tid i Europa på sina patienter, enligt Läkaruppropet.
Detta allena är bevis på den aggressiva nedskärningspolitiken som högern, oavsett om det är Socialdemokrater eller Allianspartier som styrt, bedrivit och fortfarande bedriver. Ändå hävdar borgare att det inte alls är någon alarmerande situation inom vården, att ”det handlar inte om resurser, utan om utförande” som bl a socialminister Göran Hägglund uttryckt det.

DHL drar tillbaka varslen i Jordbro

I november lade DHL ett stort varsel på uppsägning av 25 anställda på lagret i Jordbro, tidigare känt som Lagena. Precis som 2009, då lagerarbetarna gick ut i vild strejk, var avsikten att byta ut fast anställda mot bemanningsanställda.

Bilden är från strejken i juni 2009

2010 sålde Systembolaget Lagena till logistikjätten JF Hillebrand som i sin tur sålde lagret till DHL.
När varslet på 25 lades i november fanns det 70 anställda. Samtidigt hyrs det in 10-20 bemanningsanställda om dagen. Nu har DHL dragit tillbaka sina varsel.

- Vi har förhandlat bra. Och att varslen har uppmärksammats har också pressat arbetsgivaren, säger Matti Holopainen, Handels ombud och skyddsombud på lagret.

2009 gick lagerarbetarna ut i vild strejk för att försvara jobben. 26 av de 33 varslade förlorade sina jobb. Men strejken var ändå en framgång, människor i hela landet inspirerades och kampexemplet satte skräck i arbetsgivare.

- Har de gjort sin research så vet de att vi har försvarat våra jobb länge, säger Matti.

Löfven (S) i högerfällan

I marginalen
Av Per Olsson

Under ledning av Stefan Löfven har Socialdemokraterna tagit nya kliv högerut och gör allt för att inte väcka några förväntningar inför valet. Det senaste exemplet är att Socialdemokraterna nu reser parollen ”Vi är inget bidragsparti”. Med det åsyftas att Socialdemokraterna inte får uppfattas som ett parti för arbetslösa, sjuka och pensionärer – de som främst fått betala för Alliansens alla orättvisa skattesänkningar.
Den nya parollen bottnar också i S-byråkraternas fantasifoster om att man förlorade valet 2010 eftersom man uppfattades som ”ett bidragsparti” och inte som ”ett parti för den arbetande delen av befolkningen”, när det var precis tvärtom. När kampen mot Alliansens försämringar i arbetslöshetsförsäkringen 2006 och sjukförsäkringen 2009 var som hetast slog högerregeringens opinionssiffror i botten och S låg i topp. Det var S-ledningens vägran att riva upp dessa försämringar som bidrog till högerns comeback och S valförlust 2010.

Kom på Jordbrodialogen idag och påverka Jordbros framtid!

På dagens samrådsmöte presenteras planprogram för nya bostäder och affärer i Jordbro centrum och för nya Kultur- och föreningshuset. Vi uppmanar alla jordbrobor att sluta upp och säga sin mening.

Tid och plats: Idag onsdag 19 februari, kl 18.30 på Kultur- och föreningshuset (gamla Jordbromalmsskolan) i Jordbro centrum, Hurtigs torg 2.

Här är Rättvisepartiet Socialisternas flygblad som delas ut idag i Jordbro:

> Artikel från förra kommunfullmäktige då Jordbros framtid debatterades

Här är artiklar om debatterna på tidigare dialogmöten och vilka förslag som kom upp:
> Första dialogmötet
> Andra dialogmötet

> Trygghetsinventering Jordbro - bilder och förslag

> Kommunfullmäktigedebatt om situationen för småföretagarna i centrum

> Artikel om tidigare debatt i kommunfullmäktige om jordbrodialogen

Växande motstånd mot högerpolitiken

Per Olsson inledde diskussionen
om svenska perspektiv på
RS partistyrelse i helgen.

Av Per Olsson

När Sverige går till EU-val i maj och till riksdags-, landsting- och kommunval i september i år sker det mot bakgrund av en markant omsvängning i opinionen – mot det borgerliga systemskiftet och de försämringar samt marknadskaos som följt i dess spår.
Även om ilskan och missnöjet ännu väntar på att omsättas i omfattande kamp och organisering finns en ökad vilja att aktivt protestera och solidarisera sig med de mest utsatta.

Nazistattacken i Kärrtorp den 15 december i fjol fick som svar den största antirasistiska demonstrationen någonsin när minst 20 000 demonstrerade i Kärrtorp veckan efter och ytterligare 20 000 deltog i de antirasistiska demonstrationer som hölls på dryga 30 platser i december och januari. Och över 3 000 demonstrerade mot sexism och våldtäkter i Stockholm den 18 januari. Det var den största demonstrationen mot sexistiskt våld på länge och bara två veckor senare hade alla riksdagspartierna utom Moderaterna svängt och var för en samtyckeslag i sexualbrottslagstiftningen.

Det finns en utbredd uppfattning, även inom det som brukar kallas medelklassen, att samhällsutvecklingen går åt fel hål och att landet håller på att glida isär. Till och med Expressen tvingades i en ledarkommentar, under rubriken ”Baksmällan efter privatiseringsfesten” den 3 november, konstatera att: ”Borgerligheten vacklar som en groggy boxare i privatiseringsfrågan… Man får gå tillbaka till 90-talskrisen för att hitta en parallell till dagens stämningsläge. Högervågen är över.”
Men inte bara de traditionellt borgerliga partierna, utan också Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt facktopparna ”vacklar som en groggy boxare i privatiseringsfrågan”. Och om Vänsterpartiet skulle nå sitt mål att få bilda regering med Socialdemokraterna kommer man att golvas av de egna eftergifterna i privatiseringsfrågan – vinster utan välfärd.
Det massiva stödet till en välfärd utan vinst är kanske det klaraste uttrycket för den folkliga reaktion som håller på att formeras mot det snart 30-åriga borgerliga systemskiftet som har gjort Sverige till ett av världens mest avreglerade, marknadsanpassade länder och med katastrofalt resultat som följd.

RS-förslagen som finns med i Haninges nya Klimat- och energistrategi

Samordning av varutransporter, biogas av sopor, klimatsmart byggande, energisparåtgärder och solceller på kommunala fastigheter stärker klimatarbetet

Den 10 juni 2013 biföll Haninge kommun en bedrövlig Klimat- och energistrategi för Stockholms län vars innehåll i praktiken ökar utsläppen (Läs mer om RS debatt mot förslaget här). Men när Haninge antog en egen Klimat- och energistrategi på kommunfullmäktige igår, fanns inget av dessa kritiserade delar med.
Istället fanns flera åtgärder som Rättvisepartiet Socialisterna argumenterat för med, t ex installation av solceller på kommunala fastigheter och samordning av varutransporter.

Mattias Bernhardsson (RS)

- 70 procent av utsläppen i Haninge kommer från transporter. Därför är frågan om samordning av varutransporter så viktig. Istället för att flera lastbilar enbart är minimalt lastade för leverans till en destination kan mycket färre lastbilar vara fullastade och köra enligt ett överenskommet schema. Det blir kraftigt mindre utsläpp och det blir säkrare miljöer vid skolor och äldreboenden. Däremot står det inte  i bilagan om åtgärderna om samordningen av varulevenser enbart ska vara för kommunala verksamheter. Det bästa vore om vi också kunde samordna den privata handelns transporter, det skulle verkligen ta ned utsläppsnivåerna. Mindre samt lokala företag gynnas dessutom när de inte behöver sköta sina leverenser själv, påpekade Mattias Bernhardsson (RS) i kommunfullmäktige igår.

RS synar kommunledningens försök att fördröja krav på kollektivavtal

Majoritet finns för krav på kollektivavtal i upphandlingar • RS pressar M: Var har ni gjort av ärendet?

På kommunfullmäktigesammanträdet i Haninge i december visade det sig att det fanns majoritet för att i upphandlingspolicyn för Haninge och Nynäshamn kräva kollektivavtal (Läs om debatten här). För att undvika att anställda ska få bra arbetsvillkor yrkade kommunstyrelsens ordförande Martina Mossberg (M) som en sista desperata utväg på en minoritetsåterremiss (med minst en tredjedel av ledamöterna skicka ärendet tillbaka till kommunstyrelsen).
Motiveringen var att ”klarlägga rättsläget”. Som alltid kommer sedan ärendet tillbaka till nästföljande kommunfullmäktigesammanträde. Men på gårdagens sammanträde fanns frågan inte med.

Lina Rigney Thörnblom (RS)

Lina Rigney Thörnblom (RS) gick upp i talarstolen och påminde om vad som hade sagts och beslutats på förra sammanträdet. Sen ställde hon en direkt fråga till Martina Mossberg (M): var har ärendet tagit vägen?

- Ämnet är under beredning. Det är osäkert hur lång tid det tar, svarade kommunalrådet.

- Erfarenheten från tidigare återremitteringar som har begärts av oppositionen är att de har setts igenom och tagits upp igen till beslut på följande fullmäktige. Jag hoppas det jobbas på lika bra med den här återremmitteringen (den enda som kommit från borgerligt håll) och att det kommer upp på nästa sammanträde. I annat fall kommer vi att lägga en motion för att säkra arbetsvillkoren, pressade Lina Rigney Thörnblom.

”Inte en enda barnfamilj ska behöva hamna på vandrarhem”

Mattias Bernhardssons (RS) utfrågning av Socialnämndens ordförande Sven Gustavsson (M)

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver förtursmöjligheter i Haninge bostäder för barnfamiljer som riskerar att ställas på gatan (och även kvinnor som levt på skyddat boende), istället för att anvisas till sjaskiga vandrarhem och pensionat som sker idag. 'Kommunen kan inte ordna lägenheter' har det hetat från högermajoriteten tidigare när Rättvisepartiet Socialisterna argumenterat i frågan. Med de nya riktlinjerna för kommunens genomgångslägenheter som fattades i januari har denna inställning ändrats, åtminståne delvis men långt ifrån tillräckligt.

Mattias Bernhardsson (RS)

Mattias Bernhardssons (RS) utfrågning av Socialnämndens ordförande Sven Gustavsson (M) under gårdagens kommunfullmäktige syftade till att sätta fortsatt press i frågan:

- Ökad social utslagning i kombination med bostadsbrist skapar en svår sutuation för många barnfamiljer som lever på marginalen. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna har tidigare i kommunfullmäktige tagit upp behovet att införa en förtur i det kommunala bostadsbolaget för barnfamiljer som riskerar att ställas på gatan. Som exempel har vi tagit upp att barnfamiljer, många av dem flyktingar, idag av kommunen anvisas till att bo på vandrarhem och pensionat. Jag har besökt flera av dessa. Jag har bland annat träffat en familj på tre personer som trängs på 18 kvadratmeter för 7 000 kr i månaden, det finns inga lekplatser eller lekrum, däremot utrymmen som delas med exempelvis personer med missbruksproblem. Vad gör Socialnämnden för att möjliggöra för dessa barnfamiljer att få riktiga bostäder?

Vad är viktigt för jordbroborna att folkomrösta om?

Socialdemokraterna missar de viktigaste frågorna

Igår röstade kommunfullmäktige om en motion Socialdemokraterna lagt. De vill ha en folkomröstning i Jordbro om var det nya Kultur- och föreningshuset ska ligga.

Den 6 februari 2012 röstade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nej till att bygga det nya Kultur- och föreningshuset (Läs mer här). De sa då att de ville vänta till det utretts var Jordbro centrum skulle ligga. De ville helt enkelt inte att Kultur- och föreningshuset skulle byggas vid Höglundaparken, utan istället vid pendeln, där de vill allt annat samlat. Socialdemokraterna har tidigare drivit att centrumet borde flyttas till pendeltågsstationen, främst ur näringslivsperspektiv, att det skulle underlätta för de som inte bor i Jordbro att åka dit. Senare korrigerade de förslaget till att det ska byggas ett Jordbro torg vid pendeln.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS), som så röstade för att bygga det nya Kultur- och föreningshuset, förde  fram att det kan byggas där oavsett var det nya centrumet ligger; att det ska finnas liv och rörelse i hela Jordbro, inte bara vid pendeln; och varnade för en utveckling där resten av stadsdelen blir ett kluster av enbart bostäder och mörka områden utan aktivitet.

Gårdagens debatt i kommunfullmäktige blev delvis en fortsättning på den debatt som fördes då.

Lina Rigney Thörnblom (RS)

Lina Rigney Thörnblom (RS) yrkade bifall till motionen om folkomröstning samtidigt som hon kritiserade Socialdemokraternas prioriteringar:

- Rättvisepartiet Socialisterna stödjer att boende och de som involverade i en verksamhet ska ha rätt att delta i beslutsfattandet. Därför yrkar vi bifall till motionen. Under början av 2012 genomfördes dialogmöten med de boende i Jordbro om hur Jordbro kan utveklas. Det rörde sig framför allt om tre saker: Det bövs ett nytt högstadium, centrum måste rustas upp och det behövs upprustning av bostader, nya bostäder och stopp för ombildningar. (Läs om första dialogmötet med 130 jordbrobor och stödet för RS frågor). När frågan om Kultur- och föreningshuset var uppe i diskussion i kommunfullmäktige i februari 2012 röstade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nej. De ville att frågan om var centrum skulle vara blev klart först. Men i dialogerna har har det inte varit det som tagits upp som viktiga. Det har snarare varit att centrumet ska kommunaliseras så att det kan rustas upp, för precis som en mötesdeltegare sa på ett möte, hur kan centrumet förbättras när det är privatägt?

Global kapitalism i gungning

Den globala ekonomiska återhämtningen är ihålig och nya chocker är att vänta. Världskapitalismen är fast i en återvändsgränd

Av Per Olsson

Kapital fortsätter att strömma ut ur de så kallade tillväxtländerna. Regeringarnas försök att stoppa kapitalutflödet och försvara den egna valutans värde har varit ett enda långt misslyckande, samtidigt som valutakriserna resulterar i att tillväxtländernas ekonomier saktar in rejält. Det i sin tur är en källa till ny instabilitet i den globala kapitalismen.

Under årets första månad har de globala spekulanterna skyndat sig att plocka hem sitt kapital från de så kallade u-länderna, vilket har lett till att redan svaga valutor rasat än mer i värde. Regeringarna i tillväxtländer som de ”Sköra fem” (Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika) försökte i slutet av januari hejda valutautflödet med höjda räntor, men utan effekt. Efter några timmar fortsatte värdet på de inhemska valutorna att sjunka.

Pengaregn över aktieägarna

RS: Bankernas miljardvinster borde till kraftigt sänkta räntor återinvesteras till bostadsbyggande, energibesparande åtgärder och offentliga sektor. Banker och storföretag behöver ställas under demokratisk kontroll.

Av Robert Bielecki

Miljardregnet från de fyra svenska storbankerna (SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank) till aktieägarna fortsätter. Marknaden surar dock eftersom Nordeas utdelning ”bara” blev 15,2 miljarder kronor.
Det är överskottet från 2013 års verksamhet som nu ska delas ut. Summorna är hisnande: Swedbank delar ut 11,1 miljarder kronor och Nordea 15,2 miljarder kronor. Handelsbanken och SEB har inte meddelat hur mycket de tänker dela ut, men troligt är att det är uppemot 10 miljarder kronor per bank. Den totala summan kan alltså bli över 40 miljarder kronor. Det kan jämföras med att landets omkring 100 000 sjuksköterskor sammanlagt får 2,4 miljarder kronor i lön varje år (där en medianlön per månad för en sjuksköterska är 24 000 kronor enligt lönestatistik.se). Det är inte svårt att se att samhällets resurser fördelas på ett groteskt vis.

RS tar kampen mot rasism inför valet

Öppet möte i Jordbro

> Till Facebook-eventet

Amnesty förstår ingenting

Amnesty Internationals ledning har köpt alla myter om prostitution

Lina Rigney Thörnblom (RS)

Av Lina Rigney Thörnblom

Förra veckan läckte Amnesty International-ledningens förslag till policy gällande avkriminalisering av prostituerade och även sexköpare. Efter det har kritiken haglat.
Förslaget kommer från sekretariatet i London och den enda rimliga slutsatsen efter att ha läst dokumentet är att kritiken minst sagt är berättigad.
Amnestys ledning har fallit för flertalet, om inte alla, myter gällande prostitutionen och vad värre är går de patriarkatets ärenden.

I dokumentet går att läsa följande: ”Sexuell lust och aktivitet är ett fundamentalt mänskligt behov. Att kriminalisera de som är inkapabla eller ovilliga att fylla det behovet på mer traditionellt erkända sätt och därför köper sex, kan innebära ett brott mot rättigheten till integritet och underminera rätten till fritt uttryck och hälsa”.

– Menar Amnesty att någon har en skyldighet att erbjuda sex då eller? Eller ska staten gå in och tillgodose denna rättighet? För vad är väl en rättighet värd om det inte finns en korresponderande skyldighet att skydda eller tillgodose den rättigheten? Ifrågasätter Susanna Eriksson som är jurist och doktorand i straffrätt vid Umeå universitet.

På Amnestys ledning låter det som att prostitutionen är något som är lika fördelat mellan kvinnor och män. Man vägrar att se det som en kvinnofråga. Detta trots att det är väldigt tydligt att en majoritet av de prostituerade är kvinnor, och en majoritet av sexköparna är män. Det bortses också ifrån varför det finns prostitution. Man skriver visserligen att ”Amnesty International förstår det defekta sammanhanget i vilket individer väljer att bli sexarbetare” men fortsätter i nästa andetag ”eller gruvarbetare eller hembiträden i utlandet”. Det vill säga, man har inte förstått någonting.
Man har inte förstått att genomsnittsåldern för inträde i prostitution är 14 år i världen. Man har inte förstått att en majoritet av prostituerade har utsatts för sexuella övergrepp. Man har framförallt inte förstått att i samband med ekonomisk nedgång så ökar prostitutionen, vilket exempelvis syns i Grekland.

Vänsterpartiets Nja till privata vinster

Vinstförbud eller begränsning av vinster?

Av Mattias Bernhardsson

Det finns en enorm opinion för att stoppa dagens plundring av våra gemensamma skattemedel.
Vänsterpartiet profilerar sig nu alltmer mot vinster i välfärden samtidigt som det finns en klyfta mellan ord och handling. Vänsterpartiet säger nej till LOV (lagen om 'valfrihetssystem') men har själva deltagit i kommunala majoritetsstyren som infört LOV. Två år efter förra valet hade Vänsterpartiet deltagit i att genomföra LOV i 34 kommuner där de är med och styr. På många orter deltar Vänsterpartiet i nedskärningsbeslut istället för att delta i de kampanjer som bildas för att stoppa nedskärningarna.

Folkkampanj för gemensam välfärd demonstrerar
Foto: Natalia Medina

Vänsterpartiet kommer trots detta att vinna mycket på att de nu gör frågan om vinster i välfärden till sin huvudvalfråga. Men vad är Vänsterpartiets linje? De flesta delar nog Vänsterpartiets sammanfattning på deras hemsida, under 'Välfärd istället för vinster' på fliken om deras politik: ”Vänsterpartiet säger nej till vinster i välfärden. Vi tycker att varje skattekrona ska användas där den behövs bäst. Det betyder att vi gärna betalar skatt till verksamhet, men inte till riskkapitalbolag med bankkonton på Jersey.”
Men i praktiken handlar Vänsterpartiets förslag inte om att förbjuda de privata vinstuttagen, utan om att ”begränsa” dem.
”Vänsterpartiet välkomnar dem som vill driva välfärdsföretag. Men vinstutdelningen till ägarna ska kraftigt begränsas och pengarna återinvesteras”, skriver Vänsterpartiets Ulla Andersson i en replik till Vårdföretagarna på Dagens Arena.

Vänsterpartiet för fram SVB-bolagen (aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning) som ett  alternativ. I dessa bolag tillåts maximalt en utdelning på satsat kapital på en procent över den vid räkenskapsårets sista dag gällande statslåneräntan. Vänsterpartiets argumentationshandledning (om hur man argumenterar i kommunfullmäktige, nämndmöten etc) förklarar:
”SVB-bolag är en form av aktiebolag. Banker och andra som kan tänkas låna ut pengar till ett företag vet vad ett aktiebolag är och det finns en tydlig lagstiftning. Många privata företag är idag vanliga aktiebolag, även små företag som inte har samma vinstfokus som de som ägs av riskkapitalbolag. Skillnaden är begränsningen av vinstutdelning. Mindre företag kan vara så kallade privata aktiebolag, normalt med högst 200 ägare. Stora aktiebolag är publika aktiebolag. SVB-bolag kan endast vara privata aktiebolag... Det är en bolagsform som fungerar om en privat aktör har en särskild idé som skulle berika välfärden. Vill man låna pengar från banken, fungerar det bra med den bolagsformen. Om drivkraften är att driva en skola med särskild pedagogik eller ett äldreboende med en viss inriktning, kan man fortsätta att göra det i den här formen.”