Dyrt och farligt med avregleringar

SvD

Av Per Olsson

Avregleringarna har kostat staten, landets invånare, flera miljarder kronor. Ingen kan säga hur stor prislappen är. Men enligt Riksrevisionens chef Claes Norgren handlar det om stora belopp. Han sammanfattar avregleringarna av el- och telemarknaden, järnvägen och apoteken som ett “dyrt lärande” för staten som gett försenade tåg, brist på läkemedel och sannolikt högre elpriser.

Riskrevisionen (RIR) som i en rad rapporter granskat avregleringarnas pris är dock onödigt försiktig i sin kritik. Regeringen kritiseras för brist på styrning och riskanalyser samt för att ensidigt hävda att de kvarvarande statliga verksamheter måste redovisa hög avkastning (vinst). 
Men med avregleringarna och marknadsanpassning blir det oundvikligen mindre av statlig styrning och färre regleringar och mer av vinstmaximering och påföljande marknadskaos.
I Riksrevisionens rapport om varför tågen är försenade (Tågförseningar – orsaker, ansvar och åtgärder RIR 2013:18) påpekas till exempel att trots bristen på depåer och uppställningsspår redan innan avregleringen valde regeringen att ”enbart styra Jernhuset [det statliga bolag som bland annat ska ansvara för bygget av underhållsdepåer] utifrån finansiella mål”.
Vad gäller granskning av statens försäljningar av apotek, (RIR  2012:10) skriver Riksrevisionen att regeringen sålde apoteken till den så kallade marknaden utan att i ”förväg analyserat i vilka avseenden och inom vilka områden det finns risker för att marknaden inte skulle kunna leverera det önskvärda resultatet… Enligt Riksrevisionens granskning av försäljningens underlag har regeringen inte gjort någon sådan riskanalys”.

Statliga Apoteket, som prisats som världens bästa system för läkmedelsförsörjning, såldes ut av högereregeringen 2009  för att ge kapitalisterna ytterligare en marknad. För konsumenterna har utförsäljningen av Apoteken resulterat i mindre tillgänglighet. 
Sveriges största pensionärsorganisation PRO ”får ofta signaler från medlemmar som har problem att hämta ut sina läkemedel eftersom apoteken inte längre lagerhåller läkemedel och att den så kallade 24-timmarsregeln inte följs. Apoteken kan dessutom inte av konkurrensskäl tala om för oss kunder på vilket annat apotek läkemedlen eventuellt skulle kunna finnas”, skrev PRO:s ordförande Curt Persson i Aftonbladet i september 2012.
“Bakom dessa och flera andra problem i apotekssektorn ligger kravet på vinstmarginaler hos de privata ägarna", vittnade Farmaciförbundets ordförande Carina Jansson och vice ordförande Gunilla Andersson på DN Debatt den 5 augusti i fjol. Enligt Farmaciförbudet, som vid årskiftet gick samman med fackförbundet Unionen, var apotekens vinstmaximering ett hot mot patientsäkerheten. Dessutom har ägarnas krav på vinst gett sämre arbetsvillkor för personalen på landets apotek, enligt fackets arbetsmiljöbarometer 2013.
Däremot blev statens utförsälningar ett klipp för exempelvis Wallenbergs riskkapitalbolag IGC och dess partner Priveq. År 2009 köpte IGC Priveq 24 statliga apotek för 225 miljoner kronor som man tre år senare sålde för 600 miljoner kronor.

Att avregleringarna varken gett bättre eller billigare service har stått klart länge. Elpriset har stadigt stigit betydligt snabbare än övriga priser sedan avregleringen 1996. Så sent som i maj i fjol konstaterade Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) att avregleringen av flyg- och taximarknaderna lett till högre priser.
Avregleringen av järnvägsnätet har resulterat i bristande underhåll, förseningar och inställda tåg. 
Sverige ligger på en bottenplats i Europa vad gäller drift, underhåll och reinvesteringar i järnvägsstruktur. 
Faktum är att dagens järnvägsnät föråldras snabbare än vad underhåll och reinvesteringar klarar av att motverka.

Avregleringarna är både dyra och direkt farliga för samhället och dess invånare. 
> Riv upp privatiseringarna och avregleringarna – stoppa marknadskaoset.