Bromsen rånar pensionärerna

Varje pensionär förlorar 47 000 kr under perioden 2010-2018

Av Per Olsson

Bromsen i pensionssystemet kommer att kosta svenska pensionärer cirka 75 miljarder kronor i minskad pension.
För en genomsnittlig pensionär rör det sig om cirka   47 000 kronor, enligt Svenska Dagbladet den 31 oktober.
Det handlar om ett rån av dagens och framtidens pensionärer.
Med hjälp av Pensionsmyndigheten har SvD Näringsliv räknat ut att den så kallade bromsen sänker inkomstpensionerna med totalt cirka 85 miljarder kronor före skatt under perioden 2010-18. För en genomsnittlig pensionär rör det sig om cirka 47 000 kronor i minskad pension under samma period.

För åren 2010–2014 är bromsens effekt på pensionen att snittpensionären under dessa fem år att ha tappat drygt 31 000 kronor.
För åren 2015–2018 beräknas bortfallet bli att bromsen tar bort pension till ett värde av ytterligare cirka 16 000 kronor, totalt cirka 47 000 kronor. Bortfallet i inkomstpension kompenseras till viss del av höjd garantipension och bostadstillägg. Enligt Pensionsmyndigheten rör det sig om cirka 10 miljarder. Nettoeffekten för pensionärerna blir därmed cirka 75 miljarder kronor, skriver SvD Näringsliv.
Den så kallade pensionsbromsen är ett balanskrav som automatiskt slår till om avgifterna till pensionssystemet inte ser ut att klara framtida åtagande. Sedan 2010, och inberäknat 2014,  har bromsen slagit igen tre gånger och sänkt pensionerna.
Bromsens effekter märks även vad gäller pensionsnivåerna.
”En inkomstpension 2008 var i snitt cirka 10 300 kronor. Efter nästa års sänkning av pensionerna kommer nivån att ha stigit med 180 kronor eller 1,7 procent till 10 480 kronor, vilket betyder att inkomstpensionären, efter inflation, har tappat i köpkraft”.
Bromsen urholkar ständigt pensionerna samtidigt som regeringen ser till att klyftan växer mellan pension och löneinkomster.
”Medelinkomsten för pensionärer är cirka 15 000 kronor i månaden och på den inkomsten betalar pensionären 340 kronor mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst”, skrev fem av landets pensionärsorganisationer i ett öppet brev till finansminister Anders Borg i augusti i fjol.
Denna form av skattediskriminering gör Sverige unikt i västvärlden.

Bromsen är en följd av den orättvisa pensionsöverenskommelse som gjordes mellan Socialdemokraterna och högerpartierna vid 1990-talets mitt. Pensionsuppgörelsen innebar att den gamla folkpensionen och ATP-systemet ersattes med dagens inkomstpension, garantipension och premiepension som knyter upp pensionen till hur det går med BNP-tillväxt och börsutveckling.
Sveket mot pensionärerna utgjor­de en avgörande del i det borgerliga systemskiftet som följde efter den svenska kapitalismens djupa kris i början av 1990-talet.
Det nya, sämre, privatiserade svenska pensionssystemet har sedan dess varit en förebild för Europas alla högerpolitiker.
”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort”, erkände den dåvarande socialdemokratiska statsministern Göran Persson, och träffade för en gångs skull rätt.

– Det jäser ordentligt ute bland medlemmarna. Det är inte acceptabelt att pensionärer får sänkt inkomst, säger SPF:s pensionsexpert Margareta Gärdestad till organisationens tidning Veteranen den 31 oktober.

Enligt PRO:s tidning Pensionären i augusti (PRO är landets största pensionärsorganisation) har trettiofem procent av landets pensionärer inkomster som ligger under EU:s fattigdomsgräns, vilket för Sverige idag motsvarar en inkomst på 10 800 kr per månad.
Pensionärsorganisationer och fackföreningar bör omedelbart gå samman i en landsomfattande kampanj för ett nytt rättvist pensionssystem.

Rättvisepartiet Socialisterna / Offensiv säger:
> Omedelbar höjning av pensionerna.
> Stoppa straffbeskattningen av pensionärerna.
> Riv upp pensionsuppgörelsen från 1994 –  en grundpension som det går att leva på.
> Nej till höjd pensionsålder.