Välfärdens plundrare fortsätter att betala noll i skatt

Sverige: Ett paradis för skattesmitare

Av Per Olsson

När Alliansregeringen sänkte bolagsskatten i fjol menade finansminister Anders Borg att regeringen samtidigt hade stoppat bolagens skattesmitning med hjälp av så kallade räntesnurror. Men det påståendet, liksom många andra som regeringen och finansministern levererat genom åren, hade liten sanningshalt.

Räntesnurror kan beskrivas som dyra lån från andra bolag inom samma koncern vars högräntekostnader sedan används som skatteavdrag. Inte minst de redan från början högt belånade riskkapitalbolagen inom ­skola, vård och omsorg har satt användandet av räntesnurror i system. Det har i sin tur gjort det möjligt för de privata välfärdsjättarna att knappt betala en enda krona i skatt samtidigt som de har gjort miljardvinster.
Enligt Skattverket var det för drygt ett år sedan nära 2 miljarder kronor per år som de riskkapitalägda ­bolagen inom välfärden undanhöll staten genom höga internräntor för att skapa skatteavdrag.

Ett exempel är skandalbolaget Attendo, vars storägare är riskkapitalbo­laget IK Investment Partners. Sedan år 2006 har bolaget gjort årliga rörel­sevinster på närmare en halv miljard kronor och knappt betalat en krona i skatt.
Orsaken till denna svindel var att Attendo varje år gjorde ränteavdrag på hundratals miljoner kronor på så kallade aktieägarlån, till en fast ­ränta på 15 procent, från moderbolaget Augustus Intressenter S.á.r.l, med bas i Luxemburg.
Ett lån som löper över lång tid till 15 procent ränta, när det skulle vara möjligt att få låna i vilken girig storbank som helst till en ränta som är en tredjedel så hög – det handlar natur­ligtvis inte om något annat än skattesmitning.
Från och med i  år skulle skulle det dock enligt finansministern bli slut på detta skattefusk i mångmiljardklassen. Men det förblev mest som det hade varit förut.
Även om Attendo formellt har avvecklat aktieägar-”lånet” kan de gamla bokföringsmässiga ”förlusterna, som uppkom med räntesnurrornas hjälp, fortfarande användas till att kvitta bort framtida vinster”, skrev Svenska Dagbladet den 1 oktober under den talande rubriken: ”Skatt trollas bort fler gånger”.
Det hela blir inte mindre osmakligt av att Kammarrätten i december 2012 dömde emot Skatteverket, som ansåg att Attendo under flera år hade undervärderat vinster och undan­hållit skatt.
En månad tidigare, i november 2012, hade Kammarrätten förbehåll­ningslöst gått på Arlanda Express linje i ett liknande räntemål mot Skatteverket. Kammarrätten, vars dom kom i nästan samma veva som riksdagen sänkte bolagskatten, hade ­inget att invända mot moderbolagets (riskkapitalbolaget Macquaries med säte i Luxemburg) internlån till dotterbolaget Arlanda Express på 430 miljoner kronor med en löptid på 35 år och en ränta på 13 procent. Ett ”lån” som ger det svenska bolaget ­extrema räntekostnader, vilket i sin tur gör att vinsten försvinner och Arlanda Express betalar noll i bolagsskatt. (Sedan år 2004 har Arlanda Express ­inte betalt en enda krona i skatt.)

Det finns alltså inga egentliga hinder för bolagen att fortsätta dra av de skattemässiga underskott man på papperet har byggt upp mot ­framtida vinster.
”Oavsett var Borgs förslag landar står det klart att de svenska riskkapitalkoncernerna kommer att kunna fortsätta betala låg eller ingen bolagsskatt i Sverige, dels på grund av de höga räntor bolagen har på sina befintliga lån, men också eftersom det nya lagförslaget inte stoppar dem från att utnyttja de skattemässiga underskott som byggts upp under tidigare år”, skrev Svenska Dagbladet några månader innan riksdagen i november i fjol beslöt att sänka bolagsskatten från 26,3 till 22 procent.
Sänkningen, som började gälla från den 1 januari i år, kostade statskassan 16 miljarder kronor. En del av bortfallet skulle staten få igen genom ett stopp på de interna räntesnurrorna. Men det vara bara snack för att  dölja regeringens verkliga syfte; att ge en ny miljardgåva till redan kassastin­na och vinstrika storbolag.

Socialdemokraterna, som tidigare sagt att man var emot regeringens sänkning av bolagsskatten, deklarera­de under den gångna veckan att man nu är för densamma.
S-toppens nya sväng högerut motiverades med att ”eftersom Finland också sänkt till 22 procent tycker vi inte det är lämpligt att höja” (Social­demokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson den 1 oktober).
En totalt principlös hållning som betyder att Socialdemokraterna vill haka på den pågående intensifierade europeiska kapplöpningen mot ­lägsta bolagsskatt.
Den brittiska högerregeringen ämnar snart sänka bolagsskatten till 20 procent – anser den svenska socialdemokratin ”det lämpligt” att då följa efter?
Dessutom betyder generösa avdragsregler att många företag inte betalar mer än 15 procent i bolagsskatt och en del ingen bolagsskatt alls: ”57 av Volvo Lastvagnars 59 bolag i Sverige betalar inte en krona i bolagsskatt. Sveriges största företag har dessutom samlat på sig förlust­avdrag på 14 miljarder kronor som gör att företaget inte behöver betala i skatt i Sverige under många år framöver”, avslöjade SVT i mars 2012.

Och riskkapitalbolagens skuld – obetalda arbetsgivaravgifter och direktörernas skatteskulder – till Skatteverket ligger nu på hela 5,3 miljarder kronor. Summan motsvarar kostnaden för 15 000 välfärdsjobb.