Lärarförbundet utgav i förra veckan sin årliga rapport om Sveriges bästa respektive sämsta skolkommuner. Haninge kommun hamnade i botten på den listan, på plats 287 av 290 och har fallit med 20 placeringar sedan förra årets rapport.
Haninge kommun är nu alltså Sveriges fjärde sämsta skolkommun. Lärarförbundets rapport bygger på flera olika faktorer: antal utbildade lärare, lärartäthet, lärarlöner, lärarnas friskhet, antal niondeklassare med godkänt betyg, genomsnittligt meritvärde för niondeklassares betygsresultat, resurser till utbildningen och så vidare.
Utifrån de olika kriterierna rankas kommunerna från plats 1 till 290, där 1 är bästa möjliga. Två kriterier, lärartätheten samt antalet utbildade lärare, ges dubbel vikt i sammanställningen eftersom tillgången till kompetens är den viktigaste faktorn för en god skola. Haninge kommun hamnar alltså i botten, och så även i de två enligt Lärarförbundet viktigaste kriterierna: lärartäthet (plats 285) samt antalet utbildade lärare (plats 286). Även i kategorierna resurser och antal friska lärare hamnar de i bottenskiktet (på plats 255 respektive 274).
Martina Mossberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge, kommenterade undersökningen i måndagens kommunfullmäktigemöte med orden ”Lärarförbundets undersökning är gjord av ett fackförbund och de har sina egna intressen”. Men rankningen är uppbyggd på statistik från SCB, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Lärarförbundet. De försöker skylla ifrån sig och hävda att det inte är deras politik som ligger till grund för problemen i skolan, men faller platt. Enligt den moderata ordföranden för grund- och förskolenämnden ska de skjuta till 66 miljoner kronor för 2014 efter Lärarförbundets rapport.
Frågan är dock om de pengarna verkligen kommer att skjutas till då? Erfarenheterna talar för att det istället för satsningar blir ytterligare nedskärningar, eller att de så kallade ”satsningarna” är långt ifrån tillräckliga.
Dock är det valår nästa år, så av rent populistiska skäl skulle de kunna skjuta till extra pengar för nästa år, för att sedan genomföra drakoniska nedskärningar, något som ofta sker just året efter valåret. Ett exempel på det är den massiva nedskärningen på lärare i Angered i Göteborg 2011 där 90 tjänster försvann, som sedan följdes av nedläggningen av två skolor i Angered. Ett annat exempel är nedläggningen av Jordbromalmsskolan 2011 i Jordbro, i Haninge kommun. Rättvisepartiet Socialisterna har i flera år krävt satsningar på bland annat skolan i Haninge, men också att det behövs mer resurser till andra kraftigt eftersatta områden. I ett förslag förra året i kommunfullmäktige i Haninge, där Rättvisepartiet Socialisterna har två mandat, pekade vi på behovet av att göra en rejäl satsning på de mest utsatta områdena. Vi krävde exempelvis 85 miljoner kronor till grund- och förskolenämnden, 35 miljoner kronor till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och 59 miljoner kronor till socialnämnden. Istället vann borgarnas förslag, med stöd av Sverigedemokraterna, som innebar allt annat än en satsning: Exempelvis fick grund- och förskolenämnden ynka 10 miljoner kronor för 2013.
Den borgerliga skolpolitiken, vare sig den representeras av Alliansen eller Socialdemokraterna, är vad som gjort att Haninge kommun hamnar i botten av rankingen, år efter år. De för en politik som gynnar privatiseringshetsen, vilket sporrar fram fler nedskärningar, år efter år. Rättvisepartiet Socialisterna tar alltid kamp mot nedskärningar över hela landet, så även i Haninge. År 2007 kämpade vi, tillsammans med elever, föräldrar och skolpersonal, emot en slakt på lärartjänster och lyckades rädda 100 lärarjobb tack vare den gemensamma kampen. Det är bara genom massiv, gemensam och enad kamp, som är förankrad hos de som drabbas av nedskärningarna, som segrar kan vinnas. Det är bara genom sådan kamp som de flesta av våra rättigheter historiskt sett har vunnits.
Robert Bielecki
Haninge kommun är nu alltså Sveriges fjärde sämsta skolkommun. Lärarförbundets rapport bygger på flera olika faktorer: antal utbildade lärare, lärartäthet, lärarlöner, lärarnas friskhet, antal niondeklassare med godkänt betyg, genomsnittligt meritvärde för niondeklassares betygsresultat, resurser till utbildningen och så vidare.
Utifrån de olika kriterierna rankas kommunerna från plats 1 till 290, där 1 är bästa möjliga. Två kriterier, lärartätheten samt antalet utbildade lärare, ges dubbel vikt i sammanställningen eftersom tillgången till kompetens är den viktigaste faktorn för en god skola. Haninge kommun hamnar alltså i botten, och så även i de två enligt Lärarförbundet viktigaste kriterierna: lärartäthet (plats 285) samt antalet utbildade lärare (plats 286). Även i kategorierna resurser och antal friska lärare hamnar de i bottenskiktet (på plats 255 respektive 274).
Martina Mossberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge, kommenterade undersökningen i måndagens kommunfullmäktigemöte med orden ”Lärarförbundets undersökning är gjord av ett fackförbund och de har sina egna intressen”. Men rankningen är uppbyggd på statistik från SCB, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Lärarförbundet. De försöker skylla ifrån sig och hävda att det inte är deras politik som ligger till grund för problemen i skolan, men faller platt. Enligt den moderata ordföranden för grund- och förskolenämnden ska de skjuta till 66 miljoner kronor för 2014 efter Lärarförbundets rapport.
Frågan är dock om de pengarna verkligen kommer att skjutas till då? Erfarenheterna talar för att det istället för satsningar blir ytterligare nedskärningar, eller att de så kallade ”satsningarna” är långt ifrån tillräckliga.
Dock är det valår nästa år, så av rent populistiska skäl skulle de kunna skjuta till extra pengar för nästa år, för att sedan genomföra drakoniska nedskärningar, något som ofta sker just året efter valåret. Ett exempel på det är den massiva nedskärningen på lärare i Angered i Göteborg 2011 där 90 tjänster försvann, som sedan följdes av nedläggningen av två skolor i Angered. Ett annat exempel är nedläggningen av Jordbromalmsskolan 2011 i Jordbro, i Haninge kommun. Rättvisepartiet Socialisterna har i flera år krävt satsningar på bland annat skolan i Haninge, men också att det behövs mer resurser till andra kraftigt eftersatta områden. I ett förslag förra året i kommunfullmäktige i Haninge, där Rättvisepartiet Socialisterna har två mandat, pekade vi på behovet av att göra en rejäl satsning på de mest utsatta områdena. Vi krävde exempelvis 85 miljoner kronor till grund- och förskolenämnden, 35 miljoner kronor till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och 59 miljoner kronor till socialnämnden. Istället vann borgarnas förslag, med stöd av Sverigedemokraterna, som innebar allt annat än en satsning: Exempelvis fick grund- och förskolenämnden ynka 10 miljoner kronor för 2013.
Den borgerliga skolpolitiken, vare sig den representeras av Alliansen eller Socialdemokraterna, är vad som gjort att Haninge kommun hamnar i botten av rankingen, år efter år. De för en politik som gynnar privatiseringshetsen, vilket sporrar fram fler nedskärningar, år efter år. Rättvisepartiet Socialisterna tar alltid kamp mot nedskärningar över hela landet, så även i Haninge. År 2007 kämpade vi, tillsammans med elever, föräldrar och skolpersonal, emot en slakt på lärartjänster och lyckades rädda 100 lärarjobb tack vare den gemensamma kampen. Det är bara genom massiv, gemensam och enad kamp, som är förankrad hos de som drabbas av nedskärningarna, som segrar kan vinnas. Det är bara genom sådan kamp som de flesta av våra rättigheter historiskt sett har vunnits.
Robert Bielecki
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.