söndag 1 september 2013

”Vi tar kampen in i kommunfullmäktige”

Viktiga segrar och kampexempel av socialister efter 7 år i Haninge kommunfullmäktige  Strid för skola, omsorg, arbetsvillkor, asyl och socialism

Intervjuade: Fr.v: Sanna Tefke (RS ersättare 2010-), Mattias Bernhardsson
(RS ledamot 2006-) och Lina Rigney Thörnblom (RS ledamot 2006-)
Event: Mattias, Lina och Sanna talar på stormötet "Socialister tar strid" på Kulturhuset 5 september 
Svd SvD2 SvD3 SvD4 SvD6 SvD7 SvD8 SR SR2 SR3 SR4 SR5

Socialister i kommunfullmäktige del 1:

2006 valdes Mattias Bernhardsson och Lina Rigney Thörnblom, då 26 och 19 år gamla, in i Haninge kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna (RS). För första gången tog ett parti till vänster om Vänsterpartiet mandat i Stockholms län, vilket upprepades 2010 då RS vann fortsatt fler röster trots högervindarna på riksplanet och organiserat valfusk lokalt.

Valda på meriter – inte löften
- De andra partierna säger ”Rösta på oss! Våra vallöften är bla bla bla” - vallöften som alltid grusas när de väl styr. Vårt enda löfte är att ta strid. Vi berättar vad vi gjort i verkligheten. Och vi ber inte bara om en röst i valkampanjen, vi ber människor att själva organisera sig. En socialistisk politik utgår från behoven och kräver kamp underifrån, förklarar Lina Rigney Thörnblom.

Lina Rigney Thörnblom, nyinvald i kommunfullmäktige 2006
- Många av dem som röstar på oss hade aldrig röstat förut, de hade med rätta ingen tilltro till politiker. Andra hade tidigare röstat på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet men genomskådat deras fraser. I Rättvisepartiet Socialisterna såg många inte bara ett klart oppositionsalternativ, utan partiet som kunde bli ”kampens spioner i kommunfullmäktige”. Ofta kan vi ta reda på vilka utredningar och planer som finns beställda på ett tidigt stadium och varsko anställda om kommande attacker på villkor och budgetar. Det finns mycket hemlighetsmakeri i kommunens organisation; Vi är 'läckan', berättar Mattias Bernhardsson.

- Vi för in arbetsplatsens verklighet in i kommunfullmäktige. När vi argumenterar för eller emot någonting är det utifrån de anställdas perspektiv, något som de andra politikerna inte hade en aning om, säger Sanna Tefke, en av Rättvisepartiet Socialisternas ersättare i kommunfullmäktige.

- Våra representanter på fackliga positioner eller i kommunfullmäktige tar inte emot några arvoden. Vi har arbetarkandidater på arbetarlön. Det ska inte vara ett privilegium att representera kommuninvånarna eller arbetskamraterna, tycker Lina Rigney Thörnblom.

- Man ska kämpa för dem man representerar, inte sin plats i systemet, fyller Sanna Tefke i.

När Rättvisepartiet Socialisterna 2006 vann två platser i Haninge kommunfullmäktige var det inte på löften utan på meriter, ett kvitto på organisering och att kamp lönar sig.

Kampen mot skollunchavgifterna
Den omfattande kampen mot skollunchavgiften 2004-2005 visade att man kan vinna mot en kommunledning även när beslut har fattats och genomförts. Socialdemokraterna och Folkpartiet – som då styrde Haninge – införde en avgift på 500 kr per termin som föräldrar skulle vara tvungna att betala för att deras barn skulle få äta på gymnasiet.

2004: Lina Rigney Thörnblom och Mattias Bernhardsson från
Rättvisepartiet Socialisterna, på väg in i kommunfullmäktige för att lämna
in 6 000 namnunderskrifter till Robert Noord (S)
- Det var en orättvis dubbelbeskattning som särskilt för ensamstående föräldrar med flera ungdomar i gymnasiet var förödande. Många åt extra mycket mat på fredagarna, då maten ofta kunde ta slut, eftersom många inte visste hur bra det var ställt hemma under helgen. En elev berättade hur mamman ständigt påminde honom att äta ordentligt i skolan då det var knapert hemma, berättar Lina Rigney Thörnblom, som då var ordförande för den elevfackliga ungdomsorganisationen Elevkampanjen.

Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen startade en kampanj för att bojkotta avgiften. Allt fler elever anslöt sig till kampanjen och en strejkommitté bildades på Fredrika Bremer-gymnasiet. 700 elever gick ut i strejk och 6 000 namnunderskrifter överlämnades till kommunledningen.
Över 20 000 flygblad delades ut i hushållen med uppmaningen att bojkotta avgiften. Efter tre månaders försök från kommunen att driva in avgiften via räkningar visade det sig att hela två tredjedelar hade vägrat betala.

700 gymnasieelever i skolstrejk, 2004
Att aldrig ge upp vid motgång
Den andra skolstrejken samlade färre, ca 400 elever. De styrande politikerna trappade upp och satte lunchkuponger i system där bara de som betalat fick tallrik i matsalen. De tänkte uppnå besparingen genom att enbart beställa in mat så det räckte till de som betalat. Att de andra skulle få gå hungriga struntade Socialdemokraterna i. Men striden var inte över.

- Politikerna hade inte räknat med att vi var beredda att gå ännu längre. Vi hade aldrig för avsikt att bara 'kämpa väl' och sen ge oss: Vi skulle vinna och vi var beredda att gå hela sträckan. Vi gick ut med nya massflygblad och organiserade nya möten. Vi sa ”Ät och vägra betala”. Elever tog med sina egna tallrikar hemifrån och gick och tog mat framför näsan på rektorerna. Men detta räckte inte heller. Alla vågade inte gå i öppen konfrontation mot en massa rektorer som stod vakt på rad i matsalen. Så vi tog det ett steg till: Vi gjorde egna lunchkuponger och delade ut dem (!), skrattar Mattias Bernhardsson.

Varje måndag fick Rättvisepartiet Socialisterna ett original av kupongen av en betalade elev, med nytt utseende, färg och mönster. På tisdagsmornarna samlades ett stort antal 'kurirer' på fiket i Torvalla intill gymnasiet och delade upp de nya kupongerna vilka sedan distribuerades vidare till alla som inte betalat avgiften. Systemet började falla ihop, maten tog slut.


När skolunchavgiften till slut avskaffades under våren 2005 erkände Socialdemokraterna offentligt att de gav efter för protesterna. Detta är ovanligt då de styrande oftast förnekar att protester har spelat en roll.

- Med kampanjen mot skollunchavgifterna visade vi att att man kan vinna. Vi visade hur man kunde organisera sig och att man måste vända sig utåt i stor skala, säger Lina Rigney Thörnblom.

100 lärarjobb räddades
Nästa stora rörelse kom 2007 då det nya högerstyret (de fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet) ville slakta skolan på hela 65 miljoner kronor, trots att klasserna och barngrupperna redan var bland de största i landet (Läs mer om skolkampen 2007 här).
Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen samlade återigen till kampanjmöten runt om på skolor. Nätverket Föräldrar i Haninge anslöt sig till kampanjen och ett föräldranätverk bildades på Vikingaskolan som samlade över 100 föräldrar att diskutera frågan.
Den 20 februari kom en liten reträtt då kommunfullmäktige sköt till 15 miljoner kr till underskottet. Den 7 mars gick 400 elever och lärare ut i strejk. Kommunfullmäktige sköt till ytterligare 39 miljoner kronor.

Elev- och lärarstrejk, mars 2007
- De totalt 54 miljonerna var ett resultat av protesterna men långt ifrån tillräckligt för att stoppa nedskärningarna. Dessutom gick en stor del av extrapengarna till höjda skollokalhyror och ytterligare till friskolorna. Pengarna räddade ca 100 lärarjobb jämfört med det drakoniska ursprungsförslaget men skolan sjönk ändå ned i ett svart hål. Vi försökte fortsätta protesterna. Om samtliga kommunens elever och lärare hade gått ut i strejk hade hela skolslakten kunnat stoppas. Kommunens överskott var ju större än det som skulle skäras ned!, konstaterar Mattias Bernhardsson.

Inga hemliga förhandlingar – ta förslagen till rörelsen
- Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som inte gjort ett skit i proteströrelsen, var upptagna med att sitta i slutna rum med borgarna – förhandlingar som var hemliga för lärare, föräldrar och elever. Ett riktigt arbetarparti redovisar förhandlingar till stormöten med proteströrelsen och diskuterar dem demokratiskt. Politkernas extrapengar syftade till att förhindra ännu större strejker vilket de var livrädda för. Faktum är att även Socialdemokraterna ville ha ett slut på protesterna, de är en del av etablissemanget och inser att rörelser underifrån även är ett hot med dem själva, säger Lina Rigney Thörnblom.

Arbetsplatserna socialisters främsta fält
Arbetsmiljön har varit en röd tråd för Rättvisepartiet Socialisterna under de sju åren i kommunfullmäktige:

- Vi är vana att bli emotsagda offentligt i talarstolen. Men vi vet att det vi tar upp har en verkan. Vi debatterade i ett helt år och lade motion för att Fredriks yrkesgymnasium (Läs mer här) skulle helrenoveras eller byggas om. Vi dokumenterade omfattande vattenskador, dålig luft och livsfarlig asbest tillsammans med elever och elevskyddsombudet. Borgarna viftade bort varningarna och hävdade att asbesten var ”inkapslad och ofarlig”. Att vattenskadorna skapade sprickor i väggar och tak ville de styrande absolut inte se i relation till hur inkaplade asbesten i sig var. Men till slut var det kommunledningen själva som föreslog att ett helt nytt yrkesgymnasium skulle byggas, ler Lina Rigney Thörnblom.

2007: Rättvisepartiet Socialisternas ersättare Tobias Lindberg
och ledamot Mattias Bernhardsson testar mobila lyftar på ett äldreboende
Efter flera arbetsplatsbesök på Handens äldreboende – där personalen kämpat mot tunga lyft i flera år – tog Mattias Bernhardsson upp saken i kommunfullmäktige och krävde att de 175 kg tunga mobila lyftarna skulle bytas ut mot arbetsmiljövänliga taklyftar i de rum där de saknades.
Skyddsombudet anmälde saken till Arbetsmiljöverket. Till slut köpte kommunen in lyftarna.

Kollektivavtal vanns till alla anställda i privat hemtjänst
Ofta händer det att de ansvariga politikerna inte vill förse vare sig ledamöterna eller kommuninvånarna med fakta. Då får Rättvisepartiet Socialisterna själva granska.
Det gjorde Sanna Tefke, en av Rättvisepartiet Socialisternas ersättare i kommunfullmäktige, som i en utfrågning av Äldrenämndens ordförande i kommunfullmäktige den 4 februari i år kunde avslöja att bara 8 av 32 de privata hemtjänstföretagen hade kollektivavtal och berättade om hur anställda som ett resultat av detta jobbade mer utan nog betalt.
Sanna Tefke, som också är fackligt förtroendevald i Kommunal, drev frågan vidare med Kommunal sektion Syd-ost som engagerade sig. Sanna träffade anställda på det privata hemtjänstföretaget Evidensia som vittnade om usla arbetsvillkor och modigt ställde upp att offentliggöra detta. Efter en målande artikel i Kommunarbetaren backade kommunen, rev upp avtalen med de privata och skrev om kraven; Anställda ska ha kollektivavtal och kommunen ska följa upp hur företagen arbetar med arbetsmiljö och hälsa (Läs mer här).

Sanna Tefke (RS) i Kommunalarbetaren
om villkor och stress inom hemtjänsten
Att stödja arbetarkamp
Att vara socialist i kommunfullmäktige innebär inte att vi bara agerar i frågor som kommunen ansvar för. Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamöter har deltagit i solidaritetsaktioner för bl a strejkande hamnarbetare i Hongkong, oljearbetare i Kazakstan och fackliga aktivister i Egypten.
Under strejken på Lagenas lager i Jordbro 2009 stod Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamöter och medlemmar i strejkvaktskedjan, hjälpte till att samla in pengar till strejkkassan och mobiliserade stöd från andra arbetargrupper, t ex sopgubbarna som hade varit i strejk tidigare.
När Rättvisepartiet Socialisterna krävde i kommunfullmäktige att kommunen skulle agera för att försvara jobben, sa kommunledningen satt det inte var deras ”sak att lägga sig i som kommun”. I själva verket handlade det om att Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och högerextrema Sverigedemokraterna vill försämra eller riva upp LAS, Lagen om anställningsskydd, och lämna arbetare rättslösa likt i början av förra århundradet.

Mattias Bernhardsson (RS) träffar strejkande sopgubbar
Stoppat utvisningar på Arlanda
- Utan solidaret och gemensam kamp kommer de styrande lyckas försämra för alla. De börjar alltid med de svagaste grupperna i hopp om att de andra inte reagera då de inte är berörda, sen attackerar de nästa grupp, säger Mattias Bernhardsson.

När han fick frågan av en reporter på Flamman, varför han som kommunfullmäktigeledamot engagerar sig i asylkampen svarade han att det just för att han är socialist:

- Kampen för socialism handlar om att kämpa för de förtryckta, och papperslösa är de mest förtryckta människorna i Sverige i dag. 

I kommunfullmäktige har Rättvisepartiet Socialisterna bl a kämpat för riktiga bostäder åt flyktingfamiljer (Läs mer här), som idag istället stoppas in på vandrar- och hotellhem tillsammans med missbrukare, samt kritiserat att att vårdbolagen gör vinst på ensamkommande flyktingbarn.
Mattias Bernhardsson, som var en av dem som initierade Asylrörelsen Stockholm, har själv deltagit i aktioner på Arlanda (Läs mer här) som stoppat 8 utvisningar av politiska och fackliga flyktingar till tortyr och troligen avrättning. Vid ett tillfälle försökte polisen åtala Mattias för 'uppvigling' och hotade med 3 månaders fängelse. Åtalet föll då ingen av passagerarna uppfattade Mattias som 'uppviglande' – de höll ju med om att utvisningen skulle stoppas.

- Bland de mest förtryckta hör också hbt-personer (homo-, bi- och transsexuella). Vi tar kamp mot heteronormen och för allas rätt till sin egen sexualitet. För många är våld och trakasserier en del av vardagen. Vi har föreslagit att kommunen ska arbeta mot homofobi och för att förbättra situationen för hbt-personer. Våra motioner om t ex kompetens och utbildning inom skolan och omsorgen har röstats ned. Men det är en kampfråga. Vi måste bygga en rörelse underifrån som ställer kraven. Fram tills dess har vi att ansvar att väcka debatt, säger Sanna Tefke, som filar på nya anföranden och motioner i frågan.

Sanna Tefke (RS) talar om hur Moderaterna osynliggör homofobt våld
och trakasserier
Oberoende utredning av polisen
- För socialister i parlament är ingen fråga ”för liten” för att agera i. En socialist kan inte avstå att agera utifrån frågans 'popularitet'. Det händer att haningebor hör av sig om saker de drabbats av och söker råd eller hjälp. Andra politiska representanter svarar ofta att ”det inte rör deras uppdrag” och att de inget kan göra. Ibland kan man inte göra något. Men handlar det om en orättvisa måste vi agera, säger Mattias Bernhardsson.

När Mattias Bernhardsson kontaktades av anhöriga till en ung man som hade hittats död i arresten i Handen, genomförde han en oberoende utredning (Läs mer här) av polisen och vad som hade hänt. Det hela utvecklade sig snart till en kampfråga där striden handlade om anhörigas rätt att bemötas med respekt av polismyndigheten och rätten till att få veta vad som hade hänt. 200 demonstrerade utanför polisstationen med kravet ”Pappren på bordet!”.

Den oberoende utredningen, inklusive genomgång av allt material och en egen rekonstruktion av händelsen i cellen, blottade stora brister; Främst att arrestlokalen var farlig och att den privata jourläkaren inte var kompetent att fatta de beslut som hade behövts.

Farligt vinstdrivande vårdbolag plockades bort
- Man fick en hel del kommentarer från andra ledamöter när de hörde om utredningen. De ansåg det dåligt av oss att 'svartmåla' polisen och lägga oss i något polisens interna utredningar redan friat de ansvariga för. Men polisen ska inte utreda sig själva. Vi gjorde det för att ingen annan ville. Många advokater de anhöriga talade med ville inte ”då man inte kan få rätt mot polisen”. Tack vare att bristerna kom ut i offentlighetens ljus med utredningen och engagemanget från vanliga människor (nära 100 slöt upp till offentliggörandet av utredningen) plockades vårdföretaget bort och ersattes med ett bolag med gedigen erfarenhet av arrestvård (Läs mer här). Kampanjens krav på säkra arrestlokaler samt fast anställda och utbildade kriminalvårdare med tillräcklig bemanning – istället för privata bevakningsbolag – återstår. Om ingen hade lagt sig i hade heller ingen rest dessa krav, förklarar Mattias Bernhardsson.

Nya strider
Ibland är en tillbakablick – ibland 7 år, ibland 100 år – nödvändig för att minnas viktiga lärdomar och dra slutsatser. Det är en styrka för kommande strider.
Den 9 september demonstrerar Rättvisepartiet Socialisterna utanför kommunfullmäktigemötet tillsammans med lokala föreningar i det nystartade nätverket Rädda Haninges Kulturpark för att försvara kulturhistoria och kulturliv.
Den 21 september demonstrerar Rättvisepartiet Socialisterna med Folkampanjen för Gemensam välfärd. Fram tills dess besöker Mattias Bernhardsson och Lina Rigney Thörnblom Haninges alla äldreomsorgsplatser; Dels för att ta upp om Folkkampanjen men också för att ständigt vara insatta i personalens villkor och nya förutsättningar.
I höst lägger Rättvisepartiet Socialisterna också en motion för att motverka mäns våld mot kvinnor och kvinnoförtryckande strukturer med ett omfattande åtgärdsprogram. Tillsammans med motionen lägger partiet fram ett manifest som ur ett marxistiskt perspektiv förklarar vilka strukturer som ligger till grund för våld mot kvinnor, sexism och det förtryck som sker i hederns namn.

- Vi är det parti som syns även när valkampanjen är slut och de andra partierna har gått hem. Nu när det är ett år till nästa val kommer vi börja se av de andra partierna igen. De kommer ge löften om satsningar och hoppas att folk har glömt. Vi säger det vi alltid säger i valkampanjer: Fråga inte vad partierna vill, fråga vad de gjort, manar Lina Rigney Thörnblom.

Louise Strömbäck

> Socialister i kommunfullmäktige del 2: 
"Vi står för en socialistisk politik i ord och handling"

Facebook:
> Jag röstar på Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisterna i valet

> Jag röstar på Lina Rigney Thörnblom, Rättvisepartiet Socialisterna i valet

Film: Rättvisepartiet Socialisterna tar strid
Ansök om medlemskap idag:
rs@socialisterna.org
socialisterna.org
08-605 94 02

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.